Ekologi

Report
Ekologi
Puls biologi
Sid: 96 - 149
Ekologi
Betyder samspel i naturen mellan alla levande och
icke levande faktorer i ett ekosystem.
 Levande
(biotiska) faktorer = alla djur och växter
som finns i ett ekosystem.
 Icke
levande (abiotiska) faktorer = solljus,
berggrund, vind, vatten, näringsämnen.
Ekosystem
 Består
av alla levande och icke levande faktorer
inom ett specifikt område.
 Kan
vara t.ex. en sjö, ett skogsområde, en
vattenpöl, ett hav och hela jordklotet totalt sett är
ett ekosystem där allt hänger ihop.
 Riktigt
stora ekosystem som t.ex. en skog, tundra,
stäpp eller tropisk regnskog kallas för biom.
Ekosystem förändras…
 Ett
ekosystem förändras ofta till följd av t.ex. en
kraftig storm eller en skogsbrand. Detta innebär
att arterna som lever där byts ut beroende på
vad för mat som finns att tillgå.
 En
del arter dör ut (ex Mammutar)
 Nya
arter utvecklas (evolution)
Solen ger liv
 Grunden
för allt liv är solljuset.
 Växter
kan med hjälp av solljuset omvandla
koldioxid och vatten till energirikt socker och
syrgas. Detta kallas för fotosyntesen:
Koldioxid + Vatten + solljus
Socker + Syrgas
Vad används sockret till?
 Solljusets
energi lagras alltså i
sockermolekylernas bindningar
och energin frigörs när
sockermolekylerna används.
 Denna
”sockerenergi” kan
användas av växterna själva till
uppbyggnad av sin egen
växtkropp eller till att tillverka
nya ämnen.
Energi förs vidare

Växter är de enda som kan lagra solens energi.
Därför kallas de för producenter = de producerar
energirikt socker.

Energin från växter förs vidare till de djur som äter
växter i näringskedjor.

Alla djur som äter växter kallas för växtätare och de
djur som äter andra djur är rovdjur.

Totalt kallas alla djur som inte kan producera energi
för konsumenter (konsumerar/förbrukar näring).
Näringskedjor
P
= producent
 1K = 1:a hands konsument
 2K = 2:a hands konsument
 3K = 3:e hands konsument
 4K = 4:e hands konsument (samt även här toppredator)
 Bladet äts av en lus som äts av en nyckelpiga
som äts av en tita och som i sin tur äts upp av
en hök. Det är alltså i denna ordning som
energin flödar. Det djur som är sist i denna
kedja kallas för toppredator.
Näringsvävar
 Består
av flera sammanflätade näringskedjor.
Närsalter ger liv
 Närsalter
är viktiga för att växter ska kunna
leva i ett område.
 Exempel på närsalter är kväve (N), fosfor
(P) och kalium (K).
Näringsrik sjö
 En





näringsrik sjö har gott om:
Närsalter,
Grund lerbotten
Mycket växter i form av vass och andra växter.
Mycket mikroskopiska planktonalger = dåligt
siktdjup.
Mycket fisk
Näringsfattig sjö
 Kala
stränder
 Glest med vass
 Klart och syrerikt vatten
 Lite planktonalger
Lite ordkunskap




Population = alla djur av en viss djurart inom ett visst
område, t.ex. alla harar i en skog.
Växtsamhälle = alla växter av olika arter inom ett visst
område.
Djursamhälle = alla djur av olika arter inom ett visst
område.
Konkurrens kan ske:
Mellan arter (t.ex. att varg och räv konkurrerar om samma
föda)
 Inom arten (vargar konkurrerar med varandra om samma
föda)


Men det råder oftast balans mellan djuren i skogen
eftersom i näringsvävar äter djuren varandra och håller
därmed nere antalet djur av olika arter.
Återanvändning i naturen
 Syre
som växterna producerar är avfall för dem,
men alla djur och människor behöver syre för att
kunna leva = återanvändning.
 Djur/människor/växter som dör bryts ned av
nedbrytare (bakterier, svampar, maskar)till koldioxid
och närsalter som ju växterna vill ha till fotosyntesen.
Bakterier
Svampar
Maskar
Viktiga kretslopp i naturen
1.
2.
3.
Vattnets kretslopp
Närsalternas kretslopp
Kolets kretslopp
1. Vattnets kretslopp
2. Närsalternas kretslopp
Döda växtdelar
Döda djur
Mat med
närsalter
Vatten med närsalter
3. Kolets kretslopp
Koldioxid (CO2) i luften
Fotosyntes
Djur andas ut CO2
som hamnar i
luften, via
cellandning
Nedbrytare
Näringspyramid
 Varje
nivå visar den totala
vikten (biomassan) av alla
djur/växter som hör till den
kategorin.
 Varje
nivå minskar raskt från
nivå till nivå och det beror
på att endast en liten del
av det som djuren äter kan
byggas in i deras kroppar.
Monokulturer
 Människan
kan odla jorden och då
odlas endast en typ av gröda på den
platsen = monokultur.
 Detta medför en:

minskad artrikedom och ökad
känslighet för:
 insektsangrepp
 svampar
och
 sjukdomar.
 Kan
leda till att hela odlingar slås ut
om de får fäste.
 Monokulturer är dock viktiga för att
den växande befolkningen på jorden
ska få mat.
Konstgödsel
 N,
P, K: är livsviktiga i bondens åker för att det ska
växa bra.
 Det råder ofta brist på N, P och K då vi inte låter
åkrar ligga i träda som förr i tiden.
 Bonden motverkar brist på dessa genom att
använda konstgödsel.
 Konstgödsel (består av N, P och K) kräver mycket
energi för att tillverkas och i framtiden kommer det
att råda brist på fosfor.
Övergödning
 När
bönder använder konstgödsel hälls det
ut för mycket och det hinner inte binda in till
jordarna. Alltså rinner det ut i grundvattnet
istället och hamnar i åar, sjöar och hav.
 Växter
i haven får då extra mycket näring
och börjar växa, detta medför i längden
när de dör en ökad användning av syre
som finns i vattnet och därmed leder det till
syrebrist på bottnar när alla döda växter ska
brytas ned.
Övergödning forts.
 Detta
i sin tur har gjort att stora delar av Östersjöns
bottnar är syrefria.
 Att bottnar är syrefria påverkar i sin tur fiskarna,
vars yngel behöver syret för att kunna utvecklas
=> minskat artbestånd av t.ex. torsk => minskade
fiskfångster.
Försurning
 Gör
att ekosystem kommer i obalans.
 Hundratals
svenska sjöar har ett pH-värde under
4.5 vilket gör att inga fiskar kan leva i dem.
 Balansen
i ekosystemet ändras eftersom de arter
som naturligt finns där försvinner och ersätts av
andra arter och till sist minskar även växt- och
djurplankton => en försurad sjö har klart vatten.
Försurning forts.
 Barrskogar
har naturligt ett lägre pH än lövskogar.
 Försurning
påverkar även växter runtom sjöar,
träden angrips lättare av svampar och insekter.
Svaga granar skjuter nödskott uppåt på grenarna,
barren skadas och faller i förtid och kronorna
glesas ut.
 Förna
(icke nedbrutet organiskt material) i
lövskogar är naturligt mindre surt än i barrskogar =
bra med en blandning av de olika trädsorterna.
Hur motverka försurning?
 Kalkning
= en tillfällig lösning mot försurning.
 Det innebär att man kalkar (släpper ut
kalciumkarbonat, CaCO3) i sjöar och vattendrag
för att motverka lågt pH.
Länk till Årjängs kommun där de beskriver hur de kalkar sina vattendrag.
http://www.arjang.se/sv/Invanare/Bygga-bo--miljo/Parker-ochnatur/Naturvard/Kalkning/Spridningsmetoder/
Föroreningar
Ingenting försvinner och allting sprider sig! (två
naturlagar som vetenskapsmän känt till länge)
Historik
 Förr ansåg man att bara man hade tillräckligt höga
skorstenar och tillräckligt långa avloppsrör som gick ut i
havet så försvann bara föroreningarna av sig själv.
Idag – i världen och Sverige
 Vattenreningsverk tar bort en del av föroreningarna
men en del återstår och kommer ut i havet.
 Idag har vi väldigt bra reningsverk ifrån fabriker och
värmeverk så i Sverige släpper vi inte ut några
föroreningar.
 Haven är våra slutstationer för utsläpp.

Miljögifter
 De
ämnen som inte bryts ned i naturen
utan förs vidare i näringskedjor kallas
för miljögifter.
 Försvinner aldrig.
 Kan spridas från en plats till en annan
med vindar och vatten.
 Kan spridas från en art till en annan art
via näringskedjorna.
 Ju högre upp i näringskedjan en art
befinner sig – desto mer koncentrerade
blir gifterna (kallas för anrikning).
Miljögifter forts.
 Många
rovfåglar drabbas hårt av miljögifter.
 Skadorna drabbar i första hand det enskilda djuret
(dåligt motstånd mot sjukdomar, förlora förmågan
till fortplantning).
 På sikt hotas hela populationer och ekosystemen
blir fattigare.
 Hos däggdjur sprids gifterna från en generation till
en annan genom navelsträngen och
bröstmjölken. En fågelunge får i sig gift via
äggulan.
Miljögifter forts.

Organiska klorföreningar: De mest kända är PCB, DDT
och dioxiner.

Tungmetaller: Kvicksilver (Hg), Kadmium (Cd) och Bly
(Pb)

Vissa farliga ämnen är till och med inbyggda i en del
varor som vi kommer använda en lång tid framöver.
Dessa kan ge stora problem i framtiden och vi inte
hanterar dem rätt när de ska bli sopor.

Ftalater är mjukgörare i plast som har upptäckts
påverka hormoner i kroppen och stör fortplantningen
hos djur och människor. Finns i tex nappar,
vällingflaskor.
PCB, DDT, dioxiner



PCB = Polyklorerade bifenyler
DDT = Diklordifenyltrikloretan
Dioxiner = en ringformad struktur som kan binas ihop till
nya ämnen.
PCB
DDT
Dioxin
Biosfären som ekosystem
 Vår
planet håller värmen med ett extra växthustak
gjort av koldioxid (CO2) och vattenånga (H2O(g)).
 Utan växthusgaserna skulle det vara för kallt för
att leva här på jorden.
 När vissa organismer utvecklades skapades syre i
jordens atmosfär.
 Vissa syreatomer slog sig samman och bildade
ozon (O3) som skyddar jorden mot farlig ultraviolett
strålning (UV-strålning).
Växthusgaser
 För
mycket växthusgaser påverkar
klimatet på hela jorden.
 Vi människor tillför växthusgaser
genom förbränning av fossila
bränslen.
 De flesta forskare tror att
medeltemperaturen kommer att
öka med mellan 2-5 C. Under
senaste istiden var jorden 4-5
grader kallare. Sedan dess har
havet stigit med mer än 100 m.
Vad leder ökad temperatur till?
 Landisar
smälter
 Uppvärmt hav utvidgas => havsytan stiger
 Mer nyckfullt väder = stormar och orkaner
 Bördiga områden i ex Afrika, Nordamerika och
Asien kan torka ut = ökenutbredning.
Två ozonproblem

Ozonlagret uppe i luften bryts ned av bland
annat freoner (kylmedel från gamla kylskåp)
och lustgas från bilarnas katalysatorer.


Mindre ozonlager => större sannolikhet för
hudcancer.
Marknära ozon bildas när bilavgaser
kombineras med solljus


Ger skador på växternas klorofyll => mindre
fungerande fotosyntes = mindre skördar.
Marknära ozon irriterar luftvägar hos känsliga
personer (astmatiker).
Människan och kretsloppen
 Källsortering
– för att ta tillvara på råvarorna
som finns i soporna på ett bättre sätt.
 Mat -> matrester -> jord -> ny mat
(kretsloppet för närsalter = matsorteringen
som införts för många = kompost)
 Mat -> ny mat; detta kretslopp kan också
utnyttja mikroorganismer (bakterier) och då
producera biogas (metangas) och gödsel
till åkrar. Denna biogas kan användas för
att driva ex fordon.
Ekologiskt jordbruk
 Använder
stallgödsel från djur istället för
handelsgödsel.
 Gynnar den biologiska mångfalden.
 Inga gifter får användas i jordbruket så att
insekter kan bli mat åt fåglar i närheten.
Växtföda mättar flera

Endast en liten del av all den växtföda som ett köttdjur
äter omvandlas till kött.

Det behövs en mycket större åker för att producera ett
ton kött jämfört med ett ton växtföda.

Ett sätt att lyckas mätta flera personer är att övergå till
vegetarisk mat.

Det är nödvändigt att vi övergår mer till vegetarisk mat
då jordens befolkning ökar i antal för varje år.
Biologisk mångfald

Artrikedom, många olika arter som finns i
naturen.

Den tropiska regnskogen har flest arter av
alla naturtyper.

Sverige har relativt få arter för att vårt land
var täckt av is för ca 10 000 år sedan.

Sveriges riksdag har bestämt att alla växtoch djurarter som finns naturligt i vårt land
ska bevaras.

Idag anses över tusen arter vara
utrotningshotade och ytterligare 2000 arter
är sällsynta.
Varför bevara mångfald?
1.
Alla arter ska bevaras för sin egen skull och alla arter har lika
stor rätt att leva vidare.
2.
Det är säkrast att bevara alla arter, därför att vi inte vet
exakt vilka arter som behövs för att naturen ska fungera.
3.
Vi måste bevara alla arter, därför att vi inte vet vilka som
kan bli nyttiga för människan som t ex mat och medicin i
framtiden.
4.
Naturen i skogen ska se ut som den alltid har gjort, därför att
det är vackert eller därför att vi inte vill ha våra svamp- och
blåbärsställen förstörda.
Variationer inom arten?
 Exempelvis
Björkmätarna och industriella
revolutionen i England.
 Variation är viktigt eftersom annars kan en art dö
ut när livsmiljöer ändras.
Mångfald, miljömål och försiktighet
 T.ex.
hagar och betesmarker är ofta rika på arter
som inte kan konkurrera där gräset växer högt =
viktigt att bevara.
 Sveriges
miljömål finns på följande sida:
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/
 Försiktighetsprincipen
– en sorts försäkring. Den
innebär att vi ska vidta åtgärder även om vi inte
vet om en sak är skadlig för natur och människor.
Intressanta länkar att kolla in…





http://www.miljomal.se/sv/
http://www.ne.se/lang/ftalater
http://www.arjang.se/sv/Invanare/Bygga-bo--miljo/Parkeroch-natur/Naturvard/Kalkning/Spridningsmetoder/
http://www.giftfrivardag.nu/index.asp
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/plastinkraktar-i-barnens-vardag
Slut på ekologiavsnittet!
Nu väntar bara provet…

similar documents