File - Edströmskas Svenska B

Report
Från runskriften till dagens IT-språk.
Språkhistoria och språksociologi
 Innan det svenska språket kom till, talade man
urnordiska, fram till ca 800.
 En del av det man vet om urnordiskan har man fått
fram via dagens finska och samiska, exempelvis
finskans kuningas (urnordiska: kuningaz)
 Från 800 börjar svenska som språk formas i olika
varianter i de nordiska länderna. Man skapar
grupperingen ”fornsvenska”, en period mellan 8001525. Grupperingen innehöll perioderna; Runsvenska,
fornsvenska, samt äldre nysvenska.
Språkhistoria - Urnordiska
 Ca 200-800. Kallas också nordgermanska.




Runalfabetet futharken började användas under
urnordiskan.
Talades i regel i hela Skandinavien.
Nordgermanska/Urnordiska delades sedan in i de
nordiska språken: svenska, norska, danska, färöiska
och isländska.
Man har hittat ca 200 inristningar på urnordiskan över
hela Skandinavien. I huvudsak är det samma
språkform överallt i Skandinavien.
Runt 800 kommer då sedan runsvenskan.
Språkhistoria - runsvenska
 Period: 800-1225. (idag används termen fornöstnordiska
istället för runsvenska).
 Runskrift används. Inskrifterna kunde vara problematiska,
då vissa runor kunde ha olika ljudvärden. Runan för U
kunde också användas för o, ö, y och v.
 Inskrifterna som tolkats har visat att grammatiken innehöll
många namn (ca 900), men ganska få andra ord (ca 600)
 Man ersatte diftongerna au och öy (diftong = två vokaler
som sätts samman) med ö (gotländska har kvar bland
annat au som i ”raukar”)
Språkhistoria - Runsvenska
 Den typiska runstenen beskrev ofta vem som hade rest
stenen, och hur denne hade avlidit eller hur han/hon
gjort sig förtjänt av en minnessten.
 Vissa ord och uttal finns fortfarande kvar på Gotland,
exempelvis uttalas öga som ”auge”.
 en del låneord i runsvenskan har kommit från vikingar
och dess handelsresor i Europa, men också från präster
som ville göra Sverige mer kristet.
 I Sverige har ungefär 3000 skrifter på runsvenska
hittats.
Språkhistoria - Runsvenska
 De flesta runor som hittats är huggna i sten, även om det
var vanligare med att använda träd.
 Exempel på en runskrift:
 raiþ þiaurikR hin þurmuþi stiliR flutna strãntu hraiþmaraR
sitiR nu karuR ã kuta sinum skialti ub fatlaþR skati marika
 Ungefärlig översättning:
Då rådde Theoderik, den djärve, sjökrigares konung, över
Hreidhavets strand.
Han sitter nu rustad, på sin gotiska häst, omgjordad med
sköld, främst av Märingar.
Språkhistoria – Fornsvenska
 Period: 1225-1526. Två uppdelningar: Äldre klassisk




fornsvenska (1225-1375) och Yngre fornsvenska (1375-1526)
Starten har markerats genom att man har daterat en bit av
”Äldre Västgötalagen”
Olika redskap till jordbruken kom till Sverige under
medeltiden, och genom att man fick ökade möjligheter till
att försörja sig, kunde befolkningen växa.
Många var dock analfabeter, främst var det kyrkans folk
som kunde läsa och skriva.
De ord som lånas in från andra språk är främst från latin,
tyska och engelskan.
Språkhistoria - Fornsvenska
 Exempel på en fornsvensk text:
Kumbr ok þann orð hafr lutit ok eig þann orð hafr gifit,
þá opar han þry niþings opp ok markar han á iarðu
 Ungefärlig översättning:
 Kommer han som förolämpats men inte den som talat
– då må han ropa "niding" (skurk, en person som man
fick förolämpa utan påföljd) tre gånger och göra ett
märke i marken
Språkhistoria - Fornsvenska
 Digerdöden som härjade i Europa under 1300-talet slår
ut stora delar av befolkningen. Då många av dem var
gamla, gav det förutsättningar för stora
språkförändringar.
 Sverige blev också en del av Kalmarunionen
(Danmark, Sverige, Norge) år 1397, vilket bidrog till att
flera danska ord hamnar i skriftspråket.
 Även tyskarnas inflytande gör att lånord och ordföljd i
tyskan hamnar i svenska.
 Den fornsvenska perioden tar slut runt 1526, och
nysvenskan tar över.
Språkhistoria – Äldre nysvenska
 Period: 1526-1732. Startar med att Nya Testamentet
trycks på svenska. Det är under den här perioden som
svenska blir ett riksspråk.
 År 1541 – Bibeln kommer i svensk översättning, läses i
kyrkan på svenska istället för latin.
 Sje- och tje-ljuden (sköra-köra, stjärna-kärna) kommer
,mig och dig uttalas ”mej och dej”, och man använder
”Ni” som tilltal (vilket man gör fortfarande, på
exempelvis restauranger.
Språkhistoria – Äldre nysvenska
 Det tyska inflytandet i språket blir allt mindre, och det
blir mer populärt att skriva olika texter på det svenska
språket.
 Frankrike blir allt mäktigare i Europa under 1700-talet,
vilket medför att flera franska ord hamnar i svenska.
 Många lån var förknippade med nöjesliv (salong,
champagne, aktör, replik, balkong). Andra exempel:
parfym, garderob och populär.
 Vi får också in ord genom studenter utomlands, som
tar med sig ord tillbaka.
Språkhistoria – yngre nysvenska
 1732-1879. Startar med att tidsskriften ”Thän swänska
Argus” av Olof von Dahlin kommer ut. Två år senare,
1734, kommer ”Sweriges rikes lag”. Vi blir mer
läskunniga i landet.
 Under 1700-talet var adel och hovet till stor del
tvåspråkiga och blandade in franska ord i svenskan.
Många ord blev sedan införlivade i språket, om än med
mer svensk stavning.
 Språket blir enklare och fler människor kan förstå
varandra. Böcker trycktes på ett mer talspråksnära sätt
för att fler skulle kunna ta del av dem.
Språkhistoria – yngre nysvenska
 I slutet av 1800-talet hade vi en hel del författare på
svenska, som kunde försörja sig genom att skriva.
Exempelvis August Strindberg och Selma Lagerlöf.
 Under 1800-talet tas studier i latin bort i skolan, något
som möjliggör svenska språkets utveckling.
 Det är också under den här perioden som många
dagstidningar blir ett stort inslag.
Språkhistoria - nusvenska
 Ca 1879-idag. Startar med att August Strindbergs
”Röda Rummet” ges ut, där det är tydligt att tal- och
skriftspråk ligger nära varandra.
 1906- stavningsreform där man ersätter gamla
stavningar som ”dt” med t eller tt. Exempelvis: godt
och blandadt blev då ”gott och blandat”
 1900-talet som helhet kännetecknas genom att
rikssvenskan blir vanligare, främst genom radio och tv
som den stora befolkningen kan ta del av.
Språkhistoria – nusvenska
 Idag: Stor påverkan från främst engelskan.
 Vi lever i ett IT- och mediesamhälle, vilket medför att
nya ord uppkommer, exempelvis: ”chat”
 Då många människor är mer mobila och flyttar runt
mer, börjar dialekter suddas ut och blandas.
 Språket blir rakare och enklare.
 Under 1900-talet slår talspråket igenom, och man
ersätter gamla ”ej” och ”icke” med ”inte”.
Språkhistoria - Låneord
 Engelskan har blivit ett väldigt internationellt språk på
många plan, på samma sätt som latin var dominerande
under flera århundranden.
 Vi lånar på olika sätt: direktlån (radio),
översättningslån (fingerspitzengefühlfingertoppskänsla).
 Varför vi lånar är av olika anledningar. Nya saker som
språket har saknat ord för (pizza), lånorden ger ett
annat intryck (”vintage” låter bättre än begagnat..)
Språkhistoria – Låneord
 När någonting är episkt, vad är det då?
 Kom från klassisk grekiska, där epik, lyrik och
dramatik var tre stora litteraturgenrer. Epiken
berättande framställning
 Runt 2008-2009 dök det upp som ett modeord,
betydelse ”storslagen” eller ”fantastisk”, via engelskan
och datorspelsvärlden, exempelvis World of Warcraft,
Counter Strike. Uttryck: ”Epic Win”, ”Epic Fail”.
 Att fejla episkt ett kapitalt misslyckande!
Språkhistoria - Dialekter
 Inom språksociologin finns fyra nivåer av dialekter:
Neutralt standardspråk – standardformen, sådant som
lärs ut. Exempelvis rikssvenska (neutral, utan någon
tydlig dialekt) som används i media
Regionalt standardspråk – vissa regionala drag
(dialektdrag) finns.
 Sverige har, grovt indelat, sex varianter: sydsvenskt,
västsvenskt, uppsvenskt, norrländskt, gotländskt och
finlandssvenskt.
Dialekter
 Utjämnad dialekt – skiljer sig från standardspråket,
men kan förstås av andra som inte talar dialekten.
 Genuin dialekt – normalt svårt att fatta för
utomstående. Några ”genuina” dialekter – härjedalska
och älvdalska. ig såg wardjin - jag såg vargen
Dialekter
 Definitionen av en dialekt (Politisk definition)
Ingen utarbetad grammatik och inga ordböcker
Man använder inte ett skriftspråk som hör till ett annat
språk
Har inte en egen stat
Används inte i officiella dokument
Används inte som undervisningsspråk i skolan
(åtminstone inte skriftligt).

similar documents