Elevpresentation - Landstinget Västmanland

Report
Syftet med presentationen:
Att få igång en diskussion och
reflektion kring hälsa och dess
bestämningsfaktorer.
Att förmedla en del av
resultaten från undersökningen
Liv och Hälsa Ung 2014.
Visste du att…
Syftet med undersökningen är att beskriva
Västmanländska ungdomars livsvillkor,
levnadsvanor och hälsa samt att följa utvecklingen
över tid.
Totalt har runt 7 700 enkäter lämnats ut till elever i
år 7 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet.
Vi har fått tillbaka nästan 6 300 besvarade enkäter.
Känner du till…
Projektet Läget baseras på undersökningen Liv
och Hälsa Ung och riktar sig till alla elever i
Västmanland mellan 13 och 19 år. Syftet är att
genom kulturella uttryck ge unga en ökad
kunskap om vilka faktorer som inverkar på
hälsan. Det sker genom samverkan mellan
landstinget, föreningsliv, skolor och det övriga
civilsamhället.
Hälsa – Vad är det?
Begreppet hälsa kan definieras på många olika
sätt och ha olika innebörd för olika personer.
Vad är hälsa för dig?
Hälsokorset
Mår bra
Upplevd hälsa
Verklig hälsa
Sjuk
Frisk
Verklig ohälsa
Upplevd ohälsa
Mår dåligt
Hälsan – helhet och delar
Psykisk hälsa
Social hälsa
Miljörelaterad
hälsa
Existentiell
hälsa
Fysisk hälsa
Hälsans bestämningsfaktorer:
Vad påverkar din hälsa?
Tre viktiga begrepp
Hälsa - Ohälsa
Livsvillkor
Levnadsvanor
Vad är det som gör
att man mår bra
och har en bra
hälsa?
Vad är det som
påverkar hur lätt
man har att lära sig
nya saker?
trygghet och sociala relationer
födelseland
etnicitet
delaktighet och inflytande
Livsvillkor
kön
ålder
boende
skola
ekonomi
föräldrarnas sysselsättning
Trygghet och sociala relationer
Fysisk mobbning – 15 % av pojkarna
och 9 % av flickorna i läsår 9 har vid
minst ett tillfälle det senaste läsåret
blivit utsatta för sparkar, slag eller
annat våld av någon eller några av
sina skolkamrater.
Det sociala klimatet har hårdnat, både inom
familjen och mellan eleverna. Mobbning av olika
slag har blivit vanligare, särskilt bland flickor i läsår 9
har den fysiska mobbningen ökat markant.
Fysisk mobbning, läsår 9
pojkar
flickor
Trygghet och sociala relationer
35 % av pojkarna i läsår 9 och
52 % av flickorna har vid minst
ett tillfälle det senaste läsåret
blivit utsatta för indirekt
(psykisk) mobbning
Andel elever i läsår 9
Utsatt för indirekt mobbning senaste läsåret
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Pojkar
Flickor
2008
2010
Indirekt mobbning handlar om att eleven har upplevt att
skolkamraterna har ljugit, pratat skit om eller frusit ut denne från
gruppen vid minst ett tillfälle det senaste läsåret. Även här ser vi
att det blir vanligare bland länets ungdomar. Indirekt mobbning
är betydligt vanligare bland flickor än pojkar.
2012
2014
Trygghet och sociala relationer
Föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i
månaden
50%
Fler unga rapporterar uppslitande gräl
mellan sina föräldrar. Det är en av flera
viktiga förklaringar till att unga mår
sämre idag.
Andel elever i läsår 9
45%
40%
Pojkar
35%
Flickor
30%
25%
20%
15%
Totalt 88 % av eleverna litar helt på
sina föräldrar
10%
5%
0%
2006
2008
2010
2012
2014
Skola - Trivsel
82 % av eleverna trivs
mycket bra/ganska bra i
skolan
Trivs ganska eller mycket bra i
skolan (länet)
Pojkar
Flickor
86 %
83 %
83 %
80 %
79 %
18 % trivs sådär, ganska
dåligt, mycket dåligt i
skolan
Läsår 7
78 %
Läsår 9
Det är 42 % av eleverna som tycker det är lugnt i klassrummen
och upplever att arbetsron är bra eller ganska bra.
Läsår 2 gymn
Skola - Skolk
Skolkar minst 2-3 gånger i månaden
Pojkar
2%
3%
Läsår 7
4%
Flickor
5%
Läsår 9
6%
8%
Läsår 2 gymn
Skolk är en av de allra största riskfaktorerna för att hamna i problem eller
för att utveckla dålig hälsa i vuxen ålder.
5 % av eleverna skolkar 2-3 gånger i månaden.
Diskutera utifrån livsvillkor
En viktig del för att må bra är att man trivs i skolan.
- Vad är viktigt för att du ska trivas i skolan?
Att känna sig trygg i skolan är en rättighet som alla har.
- Vad är viktigt för att du ska känna dig trygg i skolan?
Alla skolor ska ha en plan för likabehandlingsarbetet som alla
känner till. Det är lika illa att bli kränkt av en jämnårig som av en
vuxen.
- Vad och hur kan du vara med och påverka det som sker i skolan?
Vad kan Du göra?
Om du inte trivs i skolan, känner dig mobbad, illa behandlad eller
bara vill prata bör du vända dig till dina föräldrar eller någon
annan vuxen som du känner förtroende för, till exempel rektor,
skolhälsovård eller mentor.
Enligt skollagen måste skolan hjälpa dig! Därför är det viktigt att
rektorn också får veta.
Har du frågor eller funderingar kring dina relationer i hemmet,
skolan eller på fritiden kan du vända dig till;
- Barn- och elevombudet www.skolinspektionen.se/BEO
- Friends www.friends.se
- Here 4u www.here4u.se
- Barnombudsmannen, www.barnombudsmannen.se
- Bris www.bris.se
- Familjerådgivning i kommunen
matvanor
fysisk aktivitet
Levnadsvanor
Levnadsvanor
=
sex & samlevnad
tobak
alkohol
narkotika
fritidsvanor
sömnvanor och sömnkvalitet
Matvanor
62 % äter frukost dagligen
”Maten i skolan är en
viktig del av arbetsmiljön.”
73 % äter lunch i skolan 4-5 gånger i veckan
Goda matvanor kan ha en positiv påverkan på skolprestationer. Flera
undersökningar har visat att barn och ungdomar som äter oregelbundet, till
exempel de som hoppar över frukosten, har sämre skolprestationer än de
som äter frukost dagligen. En bra frukost kan också göra att man mår bättre
och känner sig piggare.
En bra frukost kan innehålla:
En frukt och gärna någon grönsak
Fil, mjölk eller yoghurt
Gröt, flingor eller müsli och/eller en till två smörgåsar
Källa: www.slv.se
Matvanor
”Oavsett hur mycket resurser skolan
lägger på skickliga pedagoger och bra
läromedel är det svårt att ta till sig
kunskap när man är hungrig.”
Måltidernas utformning och innehåll har betydelse inte bara för
hälsa och bra matvanor, utan är också en förutsättning för trivsel
och lärande.
Tallriksmodellen visar hur en bra måltid ska se ut samt fördelningen
mellan de tre delarna.
Källa: www.slv.se
Matvanor
Källa: www.slv.se
Fysisk träning
Tränar mindre än en gång i veckan
Med träning menas fysisk
aktivitet i minst 30 minuter som
gör dig andfådd/svettig.
Andelen elever i skolår 9
50%
45%
40%
35%
81 % av eleverna tränar så att de
blir andfådda/svettiga från en
gång i veckan upp till dagligen.
30%
25%
20%
15%
Pojkar
10%
Flickor
5%
0%
2001
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Fysisk aktivitet ihop med bra matvanor är en av de viktigaste
delarna för att ha en bra hälsa.
Fysisk aktivitet och vardagsmotion
Rör sig (går eller cyklar) minst en timme
dagligen
Pojkar
Flickor
28%
22%
Läsår 7
23%
20%
Läsår 9
20%
17%
Frågan Hur ofta går eller cyklar
du mer än en timme per dag?
(tiden behöver inte vara
sammanhängande) avser
spegla vardagsmotion. Alltså
fysisk aktivitet som inte görs i
rent träningssyfte.
Läsår 2 gymn
Vardagsmotionen är viktig för hälsan och all den rörelse vi normalt inte tänker på
att vi gör. Vardagsmotion är något man behöver göra ”var dag” och det behöver
inte vara särskilt ansträngande. Minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag leder
till bättre kondition, minskad risk för övervikt, bättre inlärningsförmåga och
förbättrad psykisk hälsa vilket leder till bättre hälsa och mer ork i vardagen.
Stillasittande
Övrigt
Socialt
umgänge
TV
Skärmtid
Stillasittande
Läxläsning
i hemmet
Dator
Transport
I skolan
Källa: Elin Ekblom-Bak
Stillasittande
Total skärmtid omfattar den tid eleven ägnar
framför både datorskärmen och TV-skärmen i såväl
skolan som på fritiden. Tiden grundar sig på vad
ungdomarna rapporterat på tre frågor:
dataanvändning i skolan, dataanvändning på
fritiden och tid framför en vanlig TV-skärm.
50 % av ungdomarna totalt har en skärmtid på
6,5 timme eller mer per dag utifrån deras egna
skattningar.
Sedan 2006 ser vi att fler tränar minst en gång i veckan, vilket är positivt.
Något som är mindre bra är elevernas totala skärmtid.
Fysisk aktivitet
ÖKA
BYT UT
Vardagsmotion 30 min.
dagligen
Hiss
Rulltrappa
Trappa
Pulshöjande träning- både
kondition och styrka
Bil/buss
Cykel
Promenad
Gående
Sitta
Stå
Stående
Skärmtid
Lek är bästa formen för yngre
barn
Micropausar
Pausgympa
BEGRÄNSA
Stillasittande!
Föreningsliv
Totalt 64 % av pojkarna och 63 % av flickorna är medlem i någon
form av förening
Vill du få information om kommunens föreningsliv, olika föreningar
eller gå med i någon förening kan du vända dig till:
Skol IF
Västmanlands Idrottsförbund:
http://www.rf.se/Distrikt/VastmanlandsIdrottsforbund
SISU Idrottsutbildarna:
http://www.sisuidrottsutbildarna.se/Distrikt/SISUIUVastmanland/
Kommunernas Kultur- och Fritidsförvaltning
Kärlek och vänskap
Kärlek kan vara härlig
och rolig, men lika
gärna smärtsam och
ge känslor som
svartsjuka och oro.
Man kan öva upp sig i sin
förmåga att visa kärlek.
Att få bekräftelse och
förstå att man är
omtyckt är viktigt för att
må bra.
Relationerna med
kompisar, pojkvänner
och flickvänner är för
många en viktig del av
livet.
Kärlek och sex
Det kan vara olika i vilken utsträckning man
tycker att kärlek och sex hör ihop. Oavsett hur
du tycker, är det viktigt att prata om hur du
tänker och vad du vill. Om man vet hur den
eller de andra tänker, är det mindre risk att bli
sårad själv eller att såra någon annan.
Andelen klamydiasmittade ökar i
Sverige och det enda sättet att
skydda sig mot detta och andra
könssjukdomar är med kondom.
Du har alltid rätt att säga ifrån om något inte känns bra.
Du ska aldrig ställa upp på något bara för att någon annan vill!
Du kan läsa mer och ställa frågor på www.umo.se eller
kontakta din lokala Ungdomsmottagning.
Tobak
Röker dagligen
Totalt 6 % av pojkarna och 0,4 %
av flickorna snusar dagligen.
Andel elever i läsår 9
50%
40%
30%
Pojkar
20%
Flickor
10%
Totalt 34 % i läsår 7, 9 och 2 på
gymnasiet, har vid minst ett
tillfälle rökt vattenpipa.
0%
2001
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Rökning och snusning ökar med ålder
Vattenpipa är minst lika farligt som cigaretter och kan leda till lungcancer,
minskad lungfunktion, hjärt-kärlsjukdomar, tandlossning (melassen –
smaksättningen, är söt vilket bidrar till problem i munhålan).
Vattenpipsrökaren får i sig rök motsvarande 100 cigaretter vid en
röksession (20-80 minuter).
Alkohol –och narkotikavanor
Dricker alkohol minst en gång i månaden
7 % använt hasch eller marijuana.
4 % använt annan narkotika, t ex
Spice, vid minst ett tillfälle.
90%
Andel elever i läsår 9
Hasch /marijuana och annan narkotika
minskar. Det är dock första gången som
vi frågar om så kallade nätdroger som
Spice. Enligt undersökningar har totalt:
100%
80%
Pojkar
70%
Flickor
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2004
2006
2008
Alkoholdrickandet har minskat bland unga över tid.
Det är fler som väljer att inte dricka och bland dem som dricker, dricks
det mindre.
Det är färre som dricker sig fulla jämfört med tidigare år.
2010
2012
2014
Sömnvanor och sömnkvalitet
Vardagssömn
Tre elever av tio i läsår 7
Sover för lite (< 7 h)
Pojkar läsår 7
och sju elever av tio i läsår 2 på gymnasiet
11%
Flickor läsår 7
Flickor läsår 9
Flickor läsår 2 gymn
24%
22%
Pojkar läsår 9
34%
31%
Pojkar läsår 2 gymn
- lägger sig efter klockan 22:30.
Låg sömnkvalitet
13%
43%
33%
26%
49%
35%
Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och
bearbeta intryck. När du sover bra på natten klarar du lättare av stress och
påfrestningar under dagen.
Resultaten från undersökningen visar att pojkar sover något mer och bättre än
flickor. Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet.
58%
Sömnkvalitet
Vardagssömnen är mycket viktig inte bara för måendet utan också
för hur eleverna presterar i skolan. En studie visar att bland
svenska flickor som sover mindre än 7 timmar och har en störd
nattsömn är det fem gånger vanligare med underkända betyg än
bland flickor som har en god nattsömn.
Pojkar sover mer och bättre än flickor.
Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet.
Unga sover lika många timmar 2014 som 2012.
Diskutera utifrån levnadsvanor
Att äta frukost är viktigt för att du ska orka med och klara av skolarbetet.
Goda matvanor och fysisk aktivitet är viktigt för att må bra.
Du bör röra på dig minst en timme om dagen.
Att röka vattenpipa är minst lika farligt som att röka cigaretter.
Vardagssömnen är mycket viktig inte bara för måendet utan också för skolprestationen.
Vilken betydelse har datorn i ditt liv och på vilket sätt påverkar den hur du
mår?
Hur kan skolan bidra till att du rör på dig mer?
Vilka är de viktigaste skälen till att tacka nej om någon skulle bjuda på
alkohol eller andra droger?
Hur gör du för att få 8 timmars sömn?
Vad kan DU göra?
Har du svårt att äta frukost på morgonen kan ett alternativ vara att ta
med en smörgås eller frukt till skolan att äta på rasten.
Cykla eller gå till skolan varje dag i stället för att åka buss, ta trapporna i
stället för hissen.
Sov helst 8-9 timmar per natt, undvik sena vanor framför dator eller tv
på kvällarna och ta inte med mobiltelefonen till sovrummet.
Vid behov av stöd vad gäller risk- och missbruk:
http://www.1177.se/Vastmanland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkoholoch-droger-riskbruk-och-missbruk/
Om du vill ha hjälp att sluta röka finns appen ”Fimpaaa!” via Appstore
eller Google Play.
Är du 16 år eller äldre och i behov av livsstilsförändring kan du kontakta
Hälsocentrum Västmanland, www.ltv.se/halsocentrum
Vid långvariga sömnproblem ta kontakt med skolhälsovården,
Ungdomsmottagningen eller annan vuxen på skolan.
Barn- och ungdomshälsan ger stöd vid lindrig till måttlig psykisk ohälsa.
vikt & längd
Hälsa - Ohälsa
=
sjukdomar
Kropp
värk
Besvär
Lycka
stress & oro
Ha kontroll
funktionsnedsättning
Hälsa och mående
88 % av pojkarna och 72 % av flickorna
mår bra eller mycket bra
9 % av pojkarna och 20 % av flickorna
mår varken bra eller dåligt
3 % av pojkarna och 8 % av flickorna mår
dåligt eller mycket dåligt
Hälsa och framtidstro
86 % av pojkarna och 78 % av flickorna ser
ganska eller mycket ljust på framtiden
12 % av pojkarna och 19 % av flickorna
ser varken mörkt eller ljust på framtiden
2 % av pojkarna och 3 % av flickorna ser
ganska mörkt eller mycket mörkt på framtiden
Existentiell hälsa, åtta teman
Meningen
med/i livet
Förundran
inför
omgivningen
Existentiell
kontakt
Tro som
resurs
Existentiell
hälsa
Hoppfullhet
och
optimism
Helhet och
integration
Existentiell
styrka
Harmoni och
inre frid
61 % av pojkarna och 52 % av
flickorna i läsår 9 uppger att
deras liv i hög utsträckning är
meningsfullt.
33 % av pojkarna och 28 % av
flickorna uppger att de i hög
utsträckning kan känna tröst
eller lättnad i vardagen av en
personlig tro, en tro som
resurs.
Diskussion
Vi har frågat er hur ni mår. På detta sätt får vi en bra helhetsbild av er hälsa.
Du kan ha en kronisk sjukdom som t ex. diabetes, men ändå må bra.
Du kan må dåligt men ändå vara frisk medicinskt sett.
Ibland kan det kännas som om själva livet värker och det är svårt
sätta fingret på vad som är problemet
Det viktiga är då att du kan hitta dina egna strategier som hjälper dig
att hantera olika livssituationer och som gör att du mår bra
Vad är viktigt för att DU ska må bra?
Vad tänker du kring existentiell hälsa, utgå från de 8 teman som finns?
Hur påverkas din hälsa av miljön i skolan, hemmet och på fritiden?
Vad kan Du göra?
Prata med någon som du har förtroende för till exempel skolsköterska,
skolkurator eller lärare. Ungdomsmottagningen, BRIS, Jourhavande
kompis är andra du kan kontakta.
www.bris.se
www.umo.se
www.bo.se
www.rkuf.se
http://www.1177.se/Hitta-vard/Vastmanland/Kontakt/Barn-ochungdomshalsan-Vastmanland/
http://www.ltv.se/Halsa_och_vard/Ung-och-mar-daligt/
Ung och mår dåligt går även att nå via kommunens hemsida.
När allt känns bra
Känner ni att ni får vara med och påverka
vad som görs i skolan
Har någon att vara med på fritiden
Trivs bra i skolan
Har bra kompisar
Känner att ni kan lita på vuxna, i skolan och i familjen
Använder inte alkohol, narkotika eller tobak
Motionerar på fritiden
Sunda matvanor
Sover gott om nätterna
Ser ljust på framtiden
Slutligen
Ett stort tack till alla er som har besvarat enkäten.
Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur
unga i Västmanlands län mår.
Är du nyfiken på fler resultat från undersökningen
kan du gå in på www.ltv.se/lhu2014 eller kontakta
hälsoplaneraren för din kommun.

similar documents