Varför kan du räkna till tre? Vad lärde du dig på lågstadiet? Vad kan

Report
Varför kan du räkna till tre?
Vad lärde du dig på lågstadiet?
Vad kan du egentligen?
(Metakunskap)
Hur gör du när du tänker?
(Metakognition)
1
Undervisningens kärna
Den skärningspunkt, ibland bortglömd, där elevers
och studenters erfarenheter och kunskaper möter
andra människors erfarenheter och människans
historiska kunskaper.
Kärnverksamheten handlar om att i undervisning
gestalta och kommunicera detta möte. Och vad
gäller lärarutbildning: kommunicera den mänskliga
kunskap som finns kring hur detta möte kan gå till.
2
Ur Skollag:
• … alla elever skall … utveckla
kunskaper – har rätt till
kunskap.
• Undervisningen (mål, innehåll
och metoder) - ska vila på
vetenskaplig grund.
3
Kursplaner
• Kursplanerna är strukturerade efter syfte,
centralt innehåll och kunskapskrav.
• Syfte
–Anger i generella termer vad
undervisningen ska syfta mot vad det gäller
ämnets innehåll, kunskapsformer och
kunskapskvaliteter.
4
Centralt innehåll
• Är det konkreta ämnesinnehåll som
ska behandlas.
• Däremot står det inte:
– Hur mycket av det angivna innehållet
som ska behandlas.
–Hur mycket tid man ska ägna åt det.
–Hur man ska göra det.
5
Kunskapskrav
• Anger med vilken kvalitet
eleven ska kunna det centrala
innehållet.
6
Samhällskunskap som vetenskaplig kontext
Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i
spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -,
ekonomiska -, juridiska - och militära system.
Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik,
resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet,
kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff.
Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp,
individ –samhälle, juridiska systemet
7
Utifrån Skolverkets dialog med referensgrupper
med lärare i samhällsorienterade ämnen.
Är jag förtrogen med den kunskap – den
undervisning och den bedömning som krävs?
Ämnesspecifika förmågor?
Centralt innehåll i relation till förmågor och
kunskapskrav?
Undervisar jag mot dessa mål?
Kan jag bedöma denna kunskapsutveckling?
8
8
Geografi: kartans innehåll, exkursion och
beskrivning av det geografiska rummet.
Historia: ”kungarna och årtalen”, den narrativa
historieskrivningen.
Religion: som en del av den kristna traditionen,
återgivande av den mytologiska berättelsen.
Katekestraditionen.
Samhällskunskap: medborgarfostran, värdegrund,
men även samtal kring fenomen.
9
9
Vi arbetar med två olika typer av
bedömningar; som har olika funktion.
Bedöma för kunskapskontroll i relation
till styrdokumentens krav.
Bedöma för utveckling – hitta elevens
förmågor och utveckla dessa.
10
10
Lyfts fram som ett centralt begrepp i
regelverket.
Finns formulerade i varje kursplans syfte.
Finns i uppdragsbeskrivningen till:
Kursplanegrupperna.
De grupper som arbetar med nationella prov.
Den grupp som arbetar med stödmaterial för
undervisning och bedömning.
11
11
Kursplanens syfte:
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
 reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
 analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika
perspektiv,
 analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och
modeller,
 uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och
argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
 söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera
deras relevans och trovärdighet,
 reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer,
arbetssätt och beslutsprocesser.
 Kommentar tillsyftet: Det handlar om att eleverna ska förstå och reflektera över
sammanhangen mellan individ och samhälle . Eleven ska ur olika perspektiv kunna
analysera en rad samhällsfrågor och fenomen som är en följd av människans
organisation i samhällen.
12
12
SAMHÄLLE KULTUR
KROPPSLIG
KUNSKAP
SPRÅKLIG NARRATIV
TEORETISK VETENSKAPLIG
13
Vad krävs för att klara detta?
• Professionell didaktisk kompetens!
• Ett professionellt lärarskap!
• OCH DET ÄR DET NI SKA UTVECKLA INOM
RAMEN FÖR LÄRARUTBILDNINGEN…
14
Professionell didaktisk kompetens?
• En undervisning som vilar på att läraren är
förtrogen med:
A. Undervisningens innehåll
B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens
innehåll
C. Psykosociala aspekter av lärararbetet
D. Läroplansteori, betyg och bedömning
E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och
F. Bildning; i vid bemärkelse
15
A. Undervisningens innehåll
• Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala
begrepp, principer, kärna, historisk framväxt,
modeller, teorier och problemområden.
• Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga
ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de
vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet?
• Vad är kunskap?
• Kunskapens olika representationsformer.
• Urvalsproblematiken.
16
B. Kommunikation och gestaltning av
ämnesinnehåll
 Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll.
 Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser
och redskap i och för undervisning.
 Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan
kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case,
kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga
förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel,
laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.
17
C. Psykosociala aspekter på
lärararbetet
• Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i
klassrummet?
• Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det
gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
• Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och
analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
• Konfliktanalys, konflikthantering
• Förståelse kring spänningen mellan individ – samhälle,
socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet,
disciplinering och frigörelse
18
D. Läroplansteori, betyg och
bedömning
 Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar
som rör läroplan, läroplansteori, betyg och
bedömning.
 Förtrogen med skolans styrdokument och frågor
kring hur styrdokument formuleras, transformeras
och realiseras.
 Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och
nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter.
 Principiella problem vid bedömning. Formativ och
summativ bedömning
 Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.
19
E. Teoretiska perspektiv på lärande,
utveckling och kunskapsbildning
• Några centrala teorier om lärande, utveckling och
kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism
och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och
Vygotskij.
• Förhållandet mellan teori och praktik. Att
teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna
igen teori i klassrummet (ex projektion).
• Olika teoriers implikationer för undervisning.
20
MÄNNISKANS SYMBOLVÄRLDAR
Människa
Begrepp
Verklighet
Ord
Bilder
Modeller
Siffror
Teorier
Konst
Kartor
Värderingar
Religioner
21
DIREKT OCH INDIREKT KUNSKAP OCH
ERFARENHET
Hur har kunskap och erfarenhet kommit in i våra
huvuden?
A. Som direkt kunskap och erfarenhet:
Upplevelse, perception; direkt via våra sinnen
B. Som indirekt kunskap och erfarenhet:
Symbolisk kunskap; ord, bilder, siffror, noter.
22
PRAXISMODELL
Den ska ”tvinga ”oss att ställa frågor av typen:
1. Hur hantera konkreta erfarenheter och
upplevelser i undervisning? A-nivån.
2. Urvalsproblematiken! B-nivån.
3. Formulera och kommunicera C-nivån.
Vad är det vi minns?
Vad är rätt?
Hur öppnar vi för reflektion?
Individualisering?
Att behärska B-nivån med excellens.
När a-nivån är alltför laddad.
23
PRAXISMODELL – ett redskap för undervisningspraktiken
Människans erfarenhets- och kunskapsformer och
några undervisningsimplikationer
C-nivå:
Språkligt abstrakt nivå. Processa
erfarenheter. Begrepp, helheter,
sammanhang.
Undervisningsfokus: Språk,
teoretiskt tänkande,
ämnesstrukturer, analys,
kunskapsmålen i läroplan.
B-nivå:
Symbolisk nivå. Benämner,
beskriver , språket – redskap.
Undervisningsfokus: Fakta,
stoff, beskrivning, reproduktion,
rätt och fel, kvantitet.
stenen
trädet
älgen
människan
A-nivå:
Undervisningsfokus: upplevelse,
Konkret upplevelse av fenomen i göra, känsla, leka, drama.
verkligheten.
Fenomenen i verkligheten
24
TANKEKVALITETER
• Grammatik över
språkligt tänkande
• Begreppsligt djup,
förtrogenhet kräver
språkligt begreppsligt
tänkande
• Tankekvaliteterna är en
länk mellan elevens
tänkande och ämnets
kärna och vetenskapliga
innehåll
• Ett redskap att
synliggöra tänkandet
25
A. Förmåga att systematisera och hitta
mönster
•
•
•
•
•
•
•
•
Grundläggande och förspråkligt
Individuellt och/eller historiskt framtagna
Våra ämnen har givna strukturer
Teoretiskt tänkande
Strukturer skapar ordning
Tro – vetande, förnuft – känsla
Förstå och organisera omvärlden
Fromm, Lorentz, Postmodernism
26
B. Förmåga att generalisera
• Abstrahera och generalisera
• Grunden för kunskapshantering
• Använda tidigare erfarenheter i
omvärldsorienteringen
• Det unika och generella
• Generalisering i tal och skrift
• Andemening - bokstavsmening
• Generaliseringen bär inte bara en tanke utan
även en affektiv laddning
27
J. Förmåga till perspektivbyte i tid och
rum
Kunskaper, tro,
idéer, värderingar
2010 i
Sverige
2010
K
T
I
V
B
1935
1600-tal,
häxor
A
K
T
I
V
28
INDIVID
INDIVID (natur
– barn – elev)
språk
kontroll
disciplinering frigörelse
socialisation
identitet
makt
tanke
SAMHÄLLE (kultur – förälder –
skola)
Fördelar: överlevnad
Nackdelar: anpassning
Betydelsen av: familjen,
stat, kyrka, skola och
29
massmedia
Social - rättsstruktur
g
Värderingar – normer
– regler – lagar
Politisk struktur
Samhälle
Individer
Försörjning
- Besluta, bestämma
- Utreda, ta reda på
- Utföra, verkställa
-Sköta om förvalta
-Ordning och reda, rättvisa
Ekonomisk struktur
Resurser – produktion - konsumtion
Försvar
Skydd: inre och yttre fiender
30
Konflikanalys
En vetenskaplig grundstruktur för konfliktanalys. Denna går att
formulera på ett åldersadekvat sätt – jmf analysen av bråket på
skolgården.
 Konflikanalys
 Vad är en konflikt? När parter inte kan komma överens om något som de
anser som viktigt.
 Varför blir det krig/bråk? Någon vill lösa konflikten på sina egna villkor.
 Konfliktlösning; destruktiva – konstruktiva.
 Tre grundläggande konflikperspektiv.
 A Realpolitiskt perspektiv
 Makt, maktbalans.
 Militär ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin större makt.
 B Integrationsperspektiv
 Okunnighet, isolering, fördomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religiösa och ideologiska
föreställningar.
 C Dominansperspektiv
 Ekonomi och resurser.
31
Makroekonomisk grundmodell
32
Makroekonomisk grundmodell
• Modellen som didaktisk resurs
• Hushåll – företag - konsumera – producera
• Modellen ska återskapas steg för steg. Vi lever alla i ett hushåll … där
konsumerar vi … ganska många arbetar också på ett företag … där
tillverkas saker….
Konsumtion
Hushåll
Löner
Arbets
kraft
Varor
Betalning
Företag
Produktion
33
Pengar
• Pengar – vad kan vara pengar?
• Vad gör pengar värdefullt?
– Vad tar du med dig till en öde ö? Pengar eller en yxa?
• Pengars funktioner:
– Räkneenhet – konkreta exempel på hur vi räknar värdet
på saker med hjälp av pengar.
– Värdebevarare – hur värdet av vårt arbete kan sparas
med hjälp av pengar.
– Bytesmedel – hur pengar underlättar
• Lek/övningar kring byteshandel, handel med
pengar, och handelsmannens affärsidé.
• Tillverka egna pengar i klassen.
34
PRODUKTIONSFAKTORER –
- Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker?
- Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker –
återskapa nedanstående begreppshierarki
Produktionsfaktorer
Arbetskraft
Realkapital
Naturtillgångar
Hantverkare
Redskap
Snickare
Sågar
Möbelsnickare Fogsvans
Bosse
Blå såg
Skog
Timmer
Virke
Stolsbrädor
Fenomenen i verkligheten
Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi
35
bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?
Handel
• Handel
– Vad är handel?
– Vilka uppfinningar kräver eller underlättar handel?
– Varför bedrivs handel?
– Vad är vinsten?
– Fördelar – nackdelar?
– Vad kan motverka handel?
36

similar documents