vatten - Ämnen

Report
Tekniken hjälper oss att
överleva
Grundbehov för överlevnad
 Det viktigaste man behöver för att överleva är mat, eld,
skydd och vatten.
 När man råkar ut för problem under en katastrof är det
viktigt att tänka igenom situationen.
 Fundera på vilka hjälpmedel du har och gör en plan där
du prioriterar i vilken ordning du ska tillgodose dina
grundbehov.
 Vilket grundbehov som är viktigast beror på var du
befinner dig. Är du i öknen blir säkert vatten det
viktigaste, befinner du dig på fjället och det är snöstorm
är det vindskydd och eld.
Mat
I en överlevnadssituation
måste man själv skaffa fram
maten, genom att samla
ätbara växter och kanske
fiska.
Först måste man tillverka
redskap och kärl som man
behöver för att ta hand om
maten.
Du behöver få i dig protein,
fett och kolhydrater och
även vitaminer och
mineraler.
Vatten
Din kropp klarar sig inte
utan vatten.
En frisk person kan klara sig
utan mat i 2 till 3 veckor,
men utan vatten bara i tre
dagar.
Allt vatten kan göras
drickbart genom kokning,
destillering eller med
vattenreningstabletter.
Eld
Eld kan betyda skillnaden
mellan liv och död.
Genom elden får du värme,
du kan laga mat, koka
vatten och torka dina
kläder.
Elden kan också hjälpa dig
att göra redskap, genom att
värma metall.
Elden håller även djuren
borta.
Skydd
För att hålla värmen och få
sömn och vila är ditt skydd
mycket viktigt.
Finns det inte tillräckligt
med materiel för att själv
bygga skydd måste man se
sig om efter ett tillfälligt,
t.ex. en klippskreva eller
någon fördjupning i marken.
Människan
behöver värme
Att lära sig använda elden
var ett viktigt steg. Den
skrämde bort farliga djur
och gav värme under kalla
nätter och vintrar.
Allra först kunde
människan inte tända eld
själv. Man fångade upp den
efter ett blixtnedslag och
höll den därefter avbrutet
brinnande.
Senare kom man på att
gnida eller snurra
träpinnarmot varandra.
Friktionen gör att de blir så
varma att de börjar glöda,
och då kan man tända
träspån eller torr mossa.
En annan tidig metod
att göra upp eld var att
slå gnistor med flinta
och svavelkis. För
ungefär 1500 år sedan
ersattes svavelkisen av
ett speciellt eldstål.
Eldstålet förblev den
vanliga metoden att
tända eld till en bit in
på 1800-talet då
tändstickorna uppfanns.
 Genom elden fick också boplatsen en viktig betydelse.
Allt fler sysslor kom att utföras kring eldstaden som blev
en samlingsplats.
 Med elden kom också matlagning, som gjorde maten
godare och mjukare och lättare att tugga.
 Tidigare måste våra förfäder ha stora hörntänder och
kraftiga käkar vilket gjorde det svårt att forma ljud med
munnen. När de åt lagad mat, kunde munnen utvecklas
så att det gick att bilda riktiga ord.
 Först lärde man sig att grilla och steka.
 Senare kom man på att koka mat genom att lägga den i
vatten i en skinnsäck tillsammans med stenar som
hettats upp.
 För att kunna koka mat direkt över eld måste man ha
lerkärl, sådana kunde man inte göra förrän för ungefär
12 000 år sedan.
Sten, ben, horn
och trä blev våra
första redskap
De äldsta redskapen
som vi känner till är
ungefär två miljoner
år gamla.
Det är stenar som
har knackats till så
att de får en skarp
kant.
De första
kläderna var
djurhudar
Man uppfann kläder
för att kunna ge
värme och skydda
kroppsdelar.
Man gjorde kläder av
djurhudar som man
succesivt lärde sig
att sätta ihop på allt
bättre sätt.
 Spinning, tovning och vävning gav nya material.
Senare lärde man sig att spinna, man tvinnade ihop
fibrer från växter (lin, bomull) eller djur (ull). De första
trådarna användes för att sätta ihop djurhudar, rep till
olika redskap och fällor.
De första textilmaterialen tillverkade man troligtvis
genom tovning. Man blötte exempelvis ulltussar och
”gnuggade” ihop dem.
För ca 8000 år sedan uppfann man olika tekniker för
att ”fläta” samman spunna trådar till starkare textilier,
genom vävning, virkning och stickning.
 Till en början tog man bara stora tygstycken och svepte
kring kroppen – som en romersk toga eller indisk sari.
 En vidareutveckling var att göra hål för huvudet och
armarna.
 Först senare började man skapa mer kroppsformade
plagg.
 Byxorna uppfanns av ryttarfolk i nuvarande Ryssland
ungefär 700 f.Kr.
 Under medeltiden spred sig byxorna som klädesplagg till
hela Europa – men endast för män.
 Kvinnorna behöll de klänningsliknande dräkterna.
 Så uppkom de könsskillnader i klädseln som gällt i
Västerlandet ända till mitten av 1900-talet.
Förvara och laga mat
 För sex miljoner år sedan var våra förfäder fortfarande
en sorts apor. De gjorde emellertid något som inga
andra apor gör – istället för att äta upp maten, allt
eftersom de hittade den, samlade de ihop mat som de
bar hem till en boplats där de åt den tillsammans med
familjen.
 Då behövdes det något att bära hem mat och vatten i.
Snäckskal, skallar och urinblåsor från döda djur
fungerade bra som skålar.
 I vissa delar av världen kunde man utnyttja växter, till
exempel stora blad och urholkade pumpor.
 Med modern teknik går det lätt att bära med sig mat för
camping: frystorkad mat, mat i pulverform och
konservburkar.
Från korgflätning till keramik
När stenverktygen förbättrades kunde man urholka trä för
att tillverka skålar. Man lärde sig oss också att fläta korgar
av tunna grenar och växtfibrer.
För att göra korgarna tätare smetade man över dem med
lera. Det fungerade så bra att man började göra kärl helt
och hållet med lera.
När man började göra kärl helt och hållet i lera upptäckte
man att leran kunde bli ännu tätare om den brändes, då
smälter de små stenkornen i leran delvis och klistras ihop.
Det var för ungefär 8000 år sedan man började tillverka
bränd keramik. Man formade ringar av lera som lades
ovanpå varandra på en bottenplatta.
Drejskivan uppfanns för cirka 6000 år sedan.
Glas är hopsmälta sandkorn
Ungefär 2500 år f.Kr. upptäckte Egyptierna konsten att göra
glas.
Precis som när man gör keramik hettar man upp ett
stenmaterial, nämligen sand. Både lera och sand består av
små stenkorn, fast de är mindre i lera.
När man gör glas värmer man ännu mer så att stenkornen
smälter helt och hållet.
Glasmassan kan sedan gjutas eller formas, och när glaset
stelnar förblir det genomskinligt.
Konservering gör att bakterier inte trivs
Det räcker inte med behållare att förvara mat och dryck i.
Man måste också se till att bevara maten så att den håller
sig fräsch – på något sätt konservera den.
När mat med tiden blir dålig, beror det på att det finns
bakterier och mikroskopiska svampar som lever på maten
och förstör den.
Det gäller att göra så att bakterierna och svamparna inte
trivs.
Man kan först döda alla bakterier genom att hetta upp
maten och sedan förvara den i helt tät förpackning
(konservburk).
Paströrisering är en mildare värmebehandling, som inte
dödar alla bakterier men gör att smak och vitaminer
bevaras bättre.
Torkning, saltning och sötning tar bort vattnet för
bakterierna
Torkning var antagligen en av den allra första
konserveringsmetoden. Metoden användes till både kött,
fisk, bär och svamp.
Idag används en snabbare variant, frystorkning, för
halvfabrikat av soppor, såser och annat. Det blandas sedan
med vatten.
När man lägger kött eller fisk i saltlake är det också ett sätt
att ”torka ut” bakterierna. Om en bakterie kommer ner i
saltlaken, dras vattnet ur bakterien för att försöka spä ut
saltet.
Salt var länge en sällsynt lyxartikel, det var först under
medeltiden som saltning blev vanligt.
Snälla bakterier eller ättika gör det för surt
Ordet fermentering betyder jäsning. Det handlar om att
utnyttja ”snälla” bakterier som får livsmedel att jäsa, så att
det bildas mjölksyra eller andra syror.
Detta förhindrar att skadliga bakterier kan växa till.
Exempel på fermenterade livsmedel är filmjölk, isterband
och surströmming.
Metoden används också för att konservera djurfoder,
antingen i silotorn eller i så kallade ensilagebalar, som man
brukar se ute på åkrarna.
Rökning fungerar på flera sätt
När man röker livsmedel, bildas det en hinna av en rad
olika ämnen som är giftiga för bakterierna.
Dessutom får man en torkning av livsmedlets yta som gör
det ännu svårare för dem.
Vid varmrökning dödas dessutom de flesta bakterierna.
Konserveringsmedel är också giftiga för bakterierna.
Samtidigt måste de förstås vara ofarliga för oss.
Många av konserveringsmedlen är ämnen som normalt
finns i din kropp.
När modern teknik slutar fungera
Genom alla moderna apparater har vi blivit väldigt
beroende av elektricitet.
Tänk efter vilka följderna blir vid ett strömavbrott, till
exempel med frysar, hissar, sjukhusapparatur och
uppvärmningen av hus.
På sjukhus är riskerna oftast störst, därför är de utrustade
med dieseldrivna reservgeneratorer som tillverkar el.
Det kan också hända olika sorters olyckor, till exempel
översvämningar eller gasläckor från industrier som gör att
alla måste stanna inomhus.
En rad olika myndigheter och organisationer samverkar för
att kunna lösa problemen så snabbt och effektivt som
möjligt vid den här typen av katastrofer.
För att alla så snabbt som möjligt ska få reda på vad som
hänt använder man de utomhuslarm i form av sirener eller
så kallade tyfoner.
När man hör signalen för viktigt meddelande ska man gå
inomhus och lyssna på radion för att höra vad som hänt.
Om det skulle bli ett långvarigt el-avbrott , någon svår
olycka eller till och med krig är det mycket nyttigt att känna
till den här typen av gammal teknik som togs upp här.
Vad händer om det en kall vinterdag blir något fel på
elnätet så strömmen försvinner därhemma.
Klarar ni av att laga mat?
Håller sig maten?
Förblir huset varmt och skönt?
VMA – Viktigt Meddelande för
Allmänheten
Fortfarande kallas utomhuslarm för ”flyglarm”, men signalerna
kan låta på olika sätt och betyda olika saker.
Viktigt meddelade (7 sek ton , 14 sek paus): gå in, lyssna på
radion, stäng dörrar, fönster och ventilation. Larmet testas
första måndagen i mars, juni, september och december,
klockan 15.00.
Beredskapslarm (30 sek ton, 15 sek paus): fara för krig.
Lyssna på radion och var beredd på att lämna din bostad
snabbt. Ta reda på var det finns skyddsrum.
Flyglarm (korta signaler): varnar för anfall med flygvapen
eller andra vapen. Skynda dig till skyddsrum.
Faran över (en ihållande signal under 30-40 sek): du kan nu
komma fram ur skyddet och hjälpa till med eventuellt
räddningsarbete.
Uppgift: vindskydd
Din uppgift är att bygga ett vindskydd. Hur kan det se ut?
Uppgift: vindskydd
Uppgift: vindskydd
 Du behöver: Du får välja fritt av det material som din
lärare har tagit fram. Försök använd det som liknar ”det
riktiga” materialet bäst.
 Gör en skiss på ett skydd som du skulle kunna bygga i
skogen. Vad ska det skydda dig mot? Fundera även på i
vilken miljö du skulle bygga den. Sitter det fast i något så
ritar du det med.
 Gör modellen. Den får inte vara större än 10 cm åt varje
håll.
 Fyll i rapporten.

similar documents