MTFC-A

Report
INOM, Barn & Unga
bjuder in till en föreläsningsdag
om anknytning omsorgssvikt och behandling
• 10:00-10.20 Inledning Per Schüller,INOM
• 10:20—11.00 BraFam och Nya Kälvesten intervjun: linda Klingvall
och Ulf Hjelmgren,INOM
• 11:00 – 12.30 Anknytningsbaserad behandlingsarbete
• Connect. Ove Östling, universitetsadjunkt, Socialhögskolan i Lund
• Marte meo i öppenvårdsarbete med familjer: Carina Hedenborg,
INOM
• 12.30-13.15 Lunch
• 13.15-14.00 MTFC strukturerad öppenvårdsbehandling i
familjehemsvård- ett alternativ till institutionsbehandling
www.inom.com
Vem är jag?
Per Schüller
Socionom
Familjeterapeut
Ansvarig för att i INOM utveckla och organisera olika
former av stöd omsorg och behandling i
öppenvård/familjehem
Utveckla samarbete och vårdfläta med INOMs HVB /institutioner före
under och efter institution/HVB placering
2
INOMs Vision
• Vi vill vara med och skapa en högre standard
inom våra verksamhetsområden med fler vårdoch behandlingsmetoder som bygger på
vetenskaplig grund
• Genom praktiska erfarenheter tillsammans med
forskningsprojekt av hög vetenskaplig kvalité
kommer vi bidra med att öka kunskapen och
evidensbaseringen inom våra
verksamhetsområden
www.inom.com
INOM innovativ omsorg
Barn och unga
Erbjuder evidens och kunskapsbaserat förändrings- och
omsorgsarbete i öppenvård, familjehem och HVB för barn, ungdomar
och familjer med komplexa behov och svårigheter.
Vuxna
Erbjuder specialinriktat boende och utslussnings enheter för särskilt
vårdkrävande klienter i öppen rättspsykiatri och psykiatrisk tvångsvård.
Omvårdnad, rehabilitering, behandling och utredning gällande psykiatri,
NPF, dubbeldiagnostik, samsjuklighet, demenssjukdomar samt
medfödda och förvärvade hjärnskador
4
INOM Akademin
 INOM Akademin – en enhet med fokus på forskning
och utbildning
 Akademin är främst inriktad på att utbilda INOMs
personal men även vårdpersonal hos andra aktörer
främst kommuner och Landsting
 Akademins rådgivande styrelse består av de mest
namnkunniga professorerna och experterna inom
psykiatrisk vård och psykosocialt förändringsarbete i
Sverige
 Akademin samarbetar med universitet kring
forskningsprojekt
Planerade
Forskningsprojekt 2013
Placerade tonårstjejer har extrema överrisker för tonårsföräldraskap
• Trots högre användning av p-piller än andra ungdomar fram till 17 år,
men påtagligt lägre användning av p-piller efter 17 år d)
• Att gruppen i engelska studier har mer negativ inställning till abort än andra
tjejer
• Är mindre aviga mot tidigt föräldraskap än andra tjejer
Mellan var fjärde och var tredje tjej som placeras i tonåren blir tonårsmamma
var tredje SiS-tjej blir tonårsmamma
Majoriteten av alla tonårsmammor i vårt land klarade sig mycket dåligt i skolan
och majoriteten går på socialbidrag när de är 21-23 år.
Vi behöver mer kunskap för att kunna utforma effektiva preventiva insatser.
•
•
•
•
•
.
•
Preventivmedelsanvändning
Attityder till preventivmedel
Attityder till abort
Attityder till tidigt föräldraskap?
I sammarbete med professor Bo Vinnerljung
Planerade
Forskningsprojekt 2013
•
•
•
•
•
•
•
•
RCT studie med samtliga MTFC-siter inom INOM
Blir det skillnad mellan lång (12 månader) och kort (6 månader)
behandlingstid vid MTFC.
Finns skillnader mellan privat MTFC och MTFC levererad av SIS. Detta är
möjligt eftersom det samtidigt görs en uppföljning vid samtliga SIS
institutioners MTFC.
Är urskiljbara skillnader mellan de ungdomar som skickas till SIS-MTFC och
de som skickas till privat-MTFC.
Randomisering sker vid samtliga INOM-ägda MTFC vårdgivare. Metod och
instrument är identiska med det MTFC projekt som drivs av
Socialhögskolan.
ca 30 ungdomar i varje grupp. Mätningar sker vid starten, 6-7 månader
efter start och vid 12-13 månader.
Långtidsuppföljning 1 år efter behandlingens slut.
Hela studien beräknas vara klar om 2 år
Tre viktiga frågor
• Vad säger vi att vi gör
• Gör vi vad vi säger att vi gör
• Gör det någon skillnad
www.inom.com
INOM Innovativ Omsorg
barn och Unga
www.inom.com
INOM Innovativ Omsorg
Barn och Unga
Sociala
Tjänster
KBT
Mälardalen
Södertörns
Familjevård
Familjeforum
INOM
Innovativ
Omsorg
Tibble
Gård
Cornelia
och
Felicia
Källtorp
Rasmus
www.inom.com
Barn & Unga
Flera framgångsrika verksamheter:
•
Fokus på psykosocialt förändringsarbete för familjer, barn
och unga
•
Brett spektra av behandlingsmetoder
•
Involverar familj, skola och vänner i förändringsarbetet
•
Vårdfläta byggd på evidensbaserad praktik och risk och
skyddsfaktorer
•
Ledande inom många områden t ex
familjehemsutredningar/ MTFC
•
Initierar debatt, forskning och rapporter t ex kommer i år
en slutrapport om KEEP, flera c- uppsatser är gjorda.
Deltar i BRA Fam projektet, är med författare i
socialstyrelsens föräldrarutbildning
11
Det räcker inte bara med kärlek:
Kaos
Föräldrar som har
brister I
föräldrarförmågan
Frånvarande
föräldrar
Stress och Trauman
Inga erfarenheter av
hur en normal familj
fungerar
Missbrukande
föräldrer
Allvarliga
beteende problem
Sexuella
övergrepp
Tillitsbrist
misshandel
Historia av
misslyckade
behandlingsinsatser
Svårt att få och behålla
kamrater / skolproblem
Anknytning + sociala inlärningsteorier=sant
Varför ?
Anknytning
.
Vad påverkar ?
Sociala inlärningsteorier
Hur kan vi förklara ?
Modern hjärnforskning
Multipla orsaker till normbrytande
beteende.
Följande samband är dokumenterade av
olika forskargrupper.
•
•
•
•
•
Individuella svårigheter:
Familjerelationer:
Samvaro med avvikande kompisar:
Skolsvårigheter:
Grannskap och närsamhälle:
14
Riskfaktorer
som vi med våra interventioner och insatser vill minska
Hos den unge
T
T
T
T
T
T
T
T
T
Trotsighet, ilska eller oräddhet
Överaktivitet, impulsivitet eller
koncentrationssvårigheter
Svårigheter med medkänsla, skuld eller
ånger
Bristfälliga språkliga förmågor eller
skolprestationer
Negativa problemlösningar, tolkningar
eller attityder
Nedstämdhet eller självskadande
beteende
Normbrytande beteende
Alkohol- eller droganvändning
Problematiska kamratrelationer
Hos familjen
T
T
T
Föräldrarnas egna
svårigheter
Svårigheter i föräldrabarnrelationen
Föräldrarnas
svårigheter med
uppfostringsstrategier
15
Skyddsfaktorer
Som vi med våra interventioner insatser vill ska öka
Hos den unge
T Positiv skolanknytning
och prestationer
T Positiva förhållningssätt
eller problemlösningar
T Positiva umgängen och
aktiviteter
T Den unges medvetenhet
och motivation
Hos familjen
T
T
T
Föräldrarnas ork,
engagemang, eller stöd
Föräldrarnas positiva
attityder och
uppfostringsstrategier
Föräldrarnas
medvetenhet och
motivation
16
Vad säger vi att vi gör
målgrupp 0-20 år
kompensatoriska insatser
behandlingsinsatser både SOL och LVU
Familjehemsvård
•
•
•
•
Jourhem /avlastningshem
Konsulentstödd familjehemsvård
Kraftigt Förstärkt familjehemsvård
(KBT handledning tillgång till
psykiatriker, psykolog och behandlare )
Konsulenterna är utbildade i nya
Kälvesten och är handledarutbildade minst
( 8 dgr INOMs handledarutbildning
videohandledning 6 dgr )
Alla familjehem är utredda med BraFam
och
Nya Kälvesten ( Klart HT 2014 )
Alla familjehem är utbildade i INOMs
familjehemsutbildning ( klart ht 2014 )
www.inom.com
Öppenvård
•
•
•
•
•
•
•
•
•
IHF, Intensiv Hemmabaserad
Fam.behandling
FFT, Funktionell Familjeterapi
Marte Meo
Skolmodell kartläggning/handledning
NPF
Terapi och behandlingssamtal
CRA, ÅP, KBT samtal
Utredningar psykiatriska och NPF
Observationer och delar av sociala
utredningar
Personal: socionomer, steg 1 och steg 2
terapeuter, psykologer och
specialpedagoger
Vad säger vi att vi gör
målgrupp 0-20 år
behandlingsinsatser både SOL och LVU
Familjehemsvård Öppenvård
MTFC / KBT F
.
•
Skräddasydda öppenvårdsinsatser i
kombination med familjehemsplacering
( Före under och efter )
• Samordning och transparans
•
Personal: socionomer, steg 1
och steg 2 terapeuter,
psykologer och
specialpedagoger samt
utbildade handledda i
metoderna
•
MTFC Multi Treatment Foster Care
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik
/sokimetodguidenforsocialtarbete/mtfc
•
KBT F ett manualbaserat arbetssätt för
KBT-baserad kraftigt förstärkt
familjehemsvård.
•
Tydlighet i gemensamma mål och mätning
av resultat
•
Öppna analyser och bedömningar
•
En kvalitetssäkring av komplexa uppdrag
•
En hög grad av forskningsförankrat
arbetssätt
www.inom.com
HVB Unga





Ungdomar och unga vuxna 13-21 år
Psykosocial problematik
Psykiatrisk problematik
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Ungdomar med eller utan
drogproblematik
Nyhet 2013
LSS boende
Högfungerande
Autism i Uppsala
Start aug 2013
Insatser
 Akut-HVB ( vi kan hämta klienter i hela landet )
 Utredningsplatser NPF och psykiatriska
utredningar på HVB och i öppenvård
 HVB-behandling
 Behandling baserad på KBT, MI,
lösningsfokuserad terapi och forskning kring
risk– och skyddsfaktorer
 Individuell terapi och familjeterapi
 Stark fokus på skolgång och praktik
INOM HVB Unga – var finns vi?
Cornelia & Felicia
Rasmus
Svartbäcken
Löten
Kvarntorp
Källtorp x 3
INOMs HVB-hem för barn och unga får mycket höga betyg i oberoende
kvalitetsundersökning SIL
6
7
8
9
7,9
8,4
7,7
8,6
Omvårdnadsinsatser
Arbete med att motivera klienten
Social kontroll
Arbete och studier
Fritidsaktiviteter
Nätverksarbete
Uppföljning och rapportering kring klient
Utslussning
Placeringens lämplighet
Helhetsbedömning
Alla
8,6
8,4
Mottagande och introduktion
Arbete kring behandlingsplan
INOM
8,3
Information om verksamhet
8,2
7,6
7,9
8,6
7,9
8,5
7,8
8,1
7,7
8,3
7,7
8,8
8,0
8,0
7,8
8,3
8,0
8,5
7,9
Varje fråga betygsätts 1 – 10 där 10 är högsta betyg. Diagrammet ovan visar genomsnittet för samtliga INOMs HVB-hem för barn och unga.
Samtliga undersökningar gjordes 2012 och totalt har 60 handläggare svarat på frågorna.
Gör vi vad vi säger att vi gör
Ledningssystem följer upp att;
Alla klienter har uppdragsbeskrivningar eller genomförandeplaner
Att vi gör behandlingsrapporter enl. överenskommelse med uppdragsgivare
Intern och extern revision och ISO certifiering
Metodcertifiering i MTFC , Marte Meo och IHF
Vi har påbörjat manualisering och certifiering av KBT handledningsmomentet i
Familjehemsvården
Våra journal- och dokumentationssystem möjliggör uppföljning av våra familjehem
Utrednings- och utbildningsrutiner.
Alla enheter är kopplade till SIL kvalitets index som ger bra information
utifrån kundnöjdhet
Gör det någon skillnad
•
I Öppenvården har vi medverkat i forskningsstudier som påvisat
signifikanta skillnader jämfört med kontrollgrupp. Genom
standardiserade bedömningsinstrument följer vi upp symtom. T ex
CBCL, KASAM, SCL 90 , Familjeklimat
•
I Familjehemsvården gör vi i KBT metoden månatliga uppföljningar med
YOQ Youth Outcome Questionnaires som är ett standarsiserat
bedömningsinstrument som hjälper oss att ha koll på
behandlingsprocessen
•
Alla verksamheter upprättar genomförande planer eller tydliga
uppdragsbeskrivningar som följs upp kontinuerligt
•
I alla våra ärenden för vi statistik på antal samanbrott som vi noga
analyserar och utvärderar med målet att minimera sammanbrott
Behandling bör diskuteras i ljuset av
dessa sju punkter:
•
Interventionen bör vara både teoretiskt och empiriskt baserad på risk- och skyddsfaktorer.
•
Interventionens omfattning bör styras av ungdomars risknivå (Dowden & Andrew, 2000).
Högriskungdomar bör få intensiva och omfattande interventioner och lågriskungdomar
minimala eller ingen interventioner alls (Lipsey & Wilson, 1998; Rutter, et al., 1998;
Lowenkamp et al., 2006; Latessa & Lowenkamp, 2006).
•
Interventionen bör genomföras så att den anpassas till ungdomens kognitiva
förutsättningar att lära. Det innebär att ungdomens individuella egenskaper bestämmer
vilken metod som ska användas (Andrew et al., 1990; Gendreau, 1996).
•
Interventionerna bör inriktas på strukturerade metoder baserade på kognitiv beteendeteori
och social inlärningsteori (Farrington & Welsh, 2007, Lipsey, 1992; Lipsey & Wilson, 1998,
Rutter et al., 1998).
© Copyright Familjeforum 2010
Behandling bör diskuteras i ljuset av
dessa sju punkter
•
Interventionen bör vara nära kopplad till den lokala sociala kontexten som till
exempel familj, skola och vänner (Lipsey, 1992; Lipsey & Wilson, 1998; Rutter et
al., 1998).
•
Interventionen inriktning bör utgå ifrån ungdomens dynamiska riskfaktorer för att
kunna förändra det antisociala beteendet. Det innebär att interventionen ska
fokusera på de problem som direkt främjar antisocialitet som till exempel
antisociala attityder. Det kräver en multisystemisk intervention som ska
medverka till förändring inom flera områden. (Andrews et al., 1990; 2004).
•
Behandlingsintegritet (behandlingstrohet, se Jergeby, 2008) bör vara hög, att
implementering av en ny metod är trogen ursprungsmetoden och följer
metodmanualerna. En behandlingsmetod riskerar att få sämre
behandlingseffekter om inte metoden följs. (Latessa, 2006; Petrosina & Soydan,
2005; Rutter et al., 1998).
© Copyright Familjeforum 2010
FEEDBACK
RISK FAKTORER
INSATSER
VAL
AV
KLIENT
-
GRUPP
SKYDDS FAKTORER
INSATSER
O
S
R
E
G
K
R
A
V
E
N
E
S
I
N
U
S
S
L
A
E
T
T
R
A
I
I
T
O
N
N
G
27
Strategier för insatser vid antisocialt och
asocialt beteende hos barn och ungdom.
Multidimensional Treatment
FosterCare (MTFC)
Intensiv hemmabaserad
Familjeterapi IHF
Funktionell
familjeterapi(FFT)
Föräldrautbildning
Connect/Marte Meo
Otroliga åren
Intensiteten
i
insatsen
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18 ÅLDER
28
Så vad är nu
MTFC?
29
MTFC-Modellen
Andra
Färdighets
tränare
INOM-Familjeforum Syd,
Nicolina Fransson
30
MTFC
• MTFC –P
(Pre-school)
3-6
• MTFC –C
(Childhood)
6-12 år
• MTFC-A
(Adolescence)
år
12-19 år
31
MTFC, A
Sverige
Certifierade siter:
Familjeforum, Lund, Stockholm
SIS, Hässleholm
Magelungen Stockholm
Under utbildning/handledning
Västerås, INOM
Linköping, INOM
Göteborg, INOM
Nerebys , SIS
Långanäs, Sis
MTFC, Danmark
5 siter
MTFC Norge; 2 siter
32
Historia
• MTFC är baserat på flera forskningsstudier som letat efter det
som förebygger beteendeproblem och antisocialt beteende
• 1983: MTFC utvecklas som ett alternativ till placering på
institution/grupphem/skolhem för unga lagöverträdare som
dömts för vård
• 1986: Modellen anpassas för att fungera för barn/tonåringar
som kommer från ”State Mental Hospital”
• 1990: Modellen anpassas även för att användas för barn
placerade i ”vanliga” familjehem, MTFC ”light”
33
Varför MTFC?
Programmet är ett resultat av många års forskning i USA om hur barn
hamnar snett MTFC-modellen har testats i en studie som jämförde
kriminella pojkar i MTFC med pojkar på institution. Resultaten var
mycket lovande:
• Ett år efter placeringen hade MTFC-pojkarna mindre än hälften så
många anmälningar på sig som pojkarna från institution
• Nästan tre gånger så många institutionsplacerade pojkar blev
avstängda eller rymde jämfört med MTFC-pojkarna
• Pojkarna i MTFC hade begått färre brott än de institutionsplacerade
pojkarna både 6, 12 och 18 månader efter programmets slut
34
TEORIER och METODER som MTFC
bygger på/inspirerade av:
• Utvecklingsekologi : olika faktorer som påverkar
föräldraskapet, såsom föräldrarnas egen barndom, skolupplevelser,
arbetslöshet, bostadsområde, etc. (Bronfenbrenner 1979)
och hur ett barns medfödda temperament, motoriska oro, impulsivitet och
aggressivitet påverkar föräldrarna samt hur samspelsmönstret dem
emellan kan utvecklas både åt det positiva och negativa hållet
(Patterson et al 1992)
• Multisystemisk teori
• Kommunikationsteori (Satir m fl)
INOM-Familjeforum Syd,
Nicolina Fransson
35
fler teorier.......
• Salutogenes (Antonovsky)
• Funktionell Familjeterapi, FFT (Jim
Alexander)
• Incredible Years, föräldraträningsprogram
(Carolyn Webster Stratton)
• Social inlärningsteori (Coercion
Theory) Patterson 1982
36
Social inlärningsteori
Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är
inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc.
Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av
olika beteenden (bestraffning mindre effektivt)
Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras.
Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks
Beteendebeskrivningar är därför viktiga!
37
Positiv förändring:
en balans mellan uppmuntran och
gränssättning
5:1
Uppmuntran
Uppmuntran
Uppmuntran
Uppmuntran
Gränssättning
Uppmuntran
38
Tillfällen att lära barnet
Barnet får ett
utbrott
Föräldern
skriker och är
arg och
förtvivlad
Föräldern ger
upp eller
använder sig av
straff
Föräldern skäller
ännu mer
Barnet gnäller
och säger emot
Barnet ångrar
sig eller skäms
Förälden
tjatar
Föräldern
förlåter och
tröstar
Barnet lyder inte
Föräldern ber barnet
om någonting
= Tillfällen att lära barnet
39
Föräldraskapets pyramid (Webster – Stratton)
Använd med urskiljning
Time out
Förlust av
privilegier
Naturliga &
logiska
konsekvenser
Använd
ofta
Använd
ofta
Det vingliga föräldraskapet
Kommunikation- Expressed
Emotion
Försvarsinställd
kommunikation
• Kritik/klander
• Fientlighet
• Kontroll
• Överlägsenhet
• Likgiltighet
Stödjande
kommunikation
• Genuint informativt
Sökande/givande
• Spontan
problemlösning
• Empati
• Igenkännande likhet x
Hur gör vi MTFC?
43
Vanliga
familjehem
MTFC
familjehem
Ej behandling
Ingår ej i ett team
Ej tidsbegränsad
placering
Mindre stöd
Mycket kontakt med
biolog- familj
Barnet lever på familjens
vanliga villkor
Flera placerade barn i
varje hem
Behandling
Ingår i ett team
Tidsbegränsad
placering
Omfattande stöd
(24 tim/dygn)
Ej mycket kontakt med
biolog- familj
Klar och strukturerad
behandlingsmodell
Ett placerat barn i varje hem
44
© Kjell Hansson
MTFC KÄRNKOMPONENTER
• Familjehem, endast ett barn/ungdom. Mycket support,
hög tillgänglighet
• Arbete i riktning mot: ungdomen själv, fritid, familj, skola
och närmiljön
• Föräldrar eller andra vuxna stödpersoner närvarar
• Team-uppbyggnad: tydliga, klara och separerade roller.
Hög tillgänglighet
• Tidigt fokus på vad som skall ”länkas in” efter MTFC
45
forts. KÄRNKOMPONENTER
• PDR (Parent Daily Report), inriktning på beteende
• Fokus på positiv förstärkning – social inlärningsteori!
• Aktiv hållning i att reducera negativa beteenden
• Placerande kommun gör utredning, godkänner
familjehemmet
• Klara tydliga konsekvenser vid regelbrott
46
Kartläggningsfas
• Under 3-6 veckor träffar teamet familjen och
resonerar kring de mål som man vill ha i
genomförandeplanen
• Socialförvaltningen utreder och godkänner
familjehemmet
• Teamet gör och tittar på testerna, ex CBCL,
SCL-90, TRF
• Genomförandeplanen ”spikas”
• Uppstartsmöte - ungdomen och familjehemmet
träffas för första gången
47
Poängsystem med tre steg
Behandlingstiden är mellan 6 och 12 månader
Steg 1: ca 3-4 veckor
Nu vistas ungdomen endast i familjehemmet och på skola/praktik
Ungdomen har ingen kompistid och har ej heller permissioner till
biologiska familjen. Träffar sin behandlare + färdighetstränaren
varje vecka.
De biologiska föräldrarna träffar familjeterapeuten.
48
Steg 2: ca 3-6 månader
• Ungdomen är till största delen i familjehemmet, men har
möjlighet till kompistid, permission till biologiska familjen
varannan helg
• Familjeterapi minst 1 gång/vecka.
• Träffar sin individualterapeut och färdighetstränare varje
vecka
49
Steg 3: ca 2-5 månader.
• Ungdomen är mer hemma hos familjen än i
familjehemmet.
• Ungdomen har kompistid enligt vad
familjehemmet/föräldrarna anser vara rimligt.
• Familjeterapi varje vecka.
• Individualbehandlare och färdighetstränaren fasas ut
50
Teamets roller och samarbetspartners
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Samordnare
Familjehem
Ungdomsterapeut
Skillstrainer/Färdighetstränare
Familjeterapeut
Familjehemskonsult
Handledare till teamet
PDR-ringare
Socialsekreterare
51
Samordnarens roll
• Samordnar alla delar i behandlingen
• Gör daglig genomgång av Parent Daily
Report (PDR), poänglistor och skolkort
• Leder möten med familjehemmet varje
vecka
• Håller kliniska möten varje vecka
• Skapar konsekvenssystem för beteenden
• Handleder teamet
• Genomförandeplanen/målen i fokus
INOM-Familjeforum Syd,
Nicolina Fransson
52
Kliniska möten-teammöten
• Kliniska möten
–
–
–
–
–
–
Sätt upp en struktur
HA KUL!!!
Fokusera på beteende
Använd PDR och poäng, hänger dom ihop?
Arbeta med förstärkningar
Utveckla interventioner
Planera behandlingstillfällen med familjeterapeuten, UB och skill
för följande vecka
• Handledning
– Varje vecka ska all klinisk personal närvara på mötet
– PS ska finnas tillgänglig för det kliniska teamet
– Team-medlemmar ska ta kontakt med sin PS före och efter
behandlingstillfällen
INOM-Familjeforum Syd,
Nicolina Fransson
53
Ett välfungerande team:
•
•
•
•
Har en engagerad och kunnig samordnare
Uppskattar och värderar sina familjehem
Skapar lojalitet hos familjehemmen
Arbetar tillsammans för att genomföra
interventioner
• Engagerar föräldrarna och ungdomarna
• Har ett bra samarbete med skolan
• Har ett trevligt samarbete med varandra,
stödjande och humoristiskt
INOM-Familjeforum Syd,
Nicolina Fransson
54
Konklusion om MTFC som
behandlingsprogram
•
•
•
•
MTFC är ett lovande behandlingsalternativ
Behandling har visat goda effekter
MTFC lyckas behålla ungdomarna i behandling
Ungdomarnas föräldrar (mödrar) har påverkats
positiv av behandlingen
• För fosterföräldrarna som är centrala i
behandlingsarbetet har det strukturerade
arbetssättet fungerat mycket väl.
55

similar documents