7. Hume

Report
MORIA: David Hume
www.gu.se
David Hume (1711-1776)
Epistemologi (kunskapsteori)
Vetenskapsbegränsningar: kausalitet och induktion
Moralpsykologi
Handlingsteori
Humes lag
www.gu.se
Lite empiristisk epistemologi
Kunskap får vi via sinnesintryck
Perceptioner
sensations – impressions
Reflection – ideas
Skillnaden består i de olikas livlighet
Simple – complex ideas
Förklarar fantasi
www.gu.se
Relationer mellan idéer
Kausalitet (orsak-verkan)
Knappen och lampan
Likhet
Älgen och älgen
Älgen – rådjuret - hjorten
Beröring (fysisk/associativ? Närhet)
Boken på bordet, vardagsrummet och köket
Våra trosföreställningar kommer sig av att vi kopplar ihop idéer
Om jag trycker på knappen tänds lyset
www.gu.se
Induktionsproblemet
Deduktion – dra logiska slutsatser från premisser (logik. Matematik)
Induktion – dra generella slutsatser på basis av sinnesintryck
Alla svanar är vita
Evidens: alla svanar som iakttagits har varit vita
Svanar som man inte iakttagit?
Vi kan inte dra generella slutsatser på basis av sinneserfarenhet
Naturvetenskapen är inte säker
www.gu.se
Kausalitet
Vi kan inte observera kausalitet i världen
Ex biljardbollarna
Det enda vi kan se är att A kommer före B
Det finns inget sätt att deducera fram att B alltid kommer efter A
Det vi observerar är
1. A kommer för B i tiden
2. Detta händer gång på gång (likhet, induktion)
Slutsats: 1) kausalitet finns inte eller 2) kausalitet är ett
associativt tillstånd
 Mer problem för naturvetenskapen
www.gu.se
Personlig identitet
Förnekar att det finns något sådant som ett jag
När Hume introspekterar hittar han passioner, intryck, idéer osv
som avlöser varandra i en ständig ström
Inget av detta är ett jag utan ett flöde av perceptioner
Alltså finns det inget jag?
(Hume, biljard och öl)
www.gu.se
Passionerna
Känslor: kärlek, hat, ömhet, längtan, avsky, önskningar
Passioner kan inte vara sanna eller falska. De är inga kopior
och refererar inte bortanför sig själva
Upplevelsen av känslor
Värderande - Har antingen en positiv eller negativ komponent
Upplevs som våldsamma – lugna
Passioner ger vårt handlande mål
www.gu.se
Förnuftets roll: passionernas slav
Förnuftet utforskar idéer och relationer mellan idéer.
Dessa kluster kan vara sanna eller falska (i kraft av att de
refererar till något utanför)
De har kognitivt innehåll
Passioner kan inte vara sanna eller falska
Passioner kan motivera oss det kan inte idéer
Ex. en stol framför mig
Förnuftet kan inte tala om för oss vad våra mål är utan endast
hur vi bäst når dessa mål
www.gu.se
Förnuftet kan kritisera känslorna?
” Tis not contrary to reason to prefer the destruction of the whole
world to the scratching of my finger”
Två typer av förnuftig kritik kan riktas mot passionerna:
En passion kan ha väckts på felaktiga grunder
Ex. En person har inte förolämpat dig
En passion kan felaktigt tros vara instrumentell till en annan
Ex. Det finns inte glass i frysen
www.gu.se
Humes motivationsteori
Förklarar alla handlingar
Önskan
Kalle vill ha glass
Trosföreställning
Det finns glass i frysen
Motivation
Kalle är motiverad att gå till frysen
 Handling (om ingen annan
motivation är starkare eller man är
fysiskt hindrad)
 Kalle går till frysen
www.gu.se
Humes lag: är/bör klyftan
Ett normativt påstående kan inte härledas från ett deskriptivt
Om Lisa slår Kalle med hammaren kommer Kalle få ont
Det är fel att orsaka någon annan smärta
Alltså: Lisa bör inte slå Kalle med hammaren
Alla eftersträvar lycka
Alltså är lycka det högsta goda och något vi bör eftersträva
Kvinnor är sämre på matematik, alltså…
(Är Humes lag en logisk tes? Metafysisk? Epistemologisk?)
www.gu.se
Moralisk kunskap
Kunskap = sann berättigad tro
Sanning finns enbart inom förnuftets domän:
idéer och deras relationer (representation)
Vi kan inte observera några moraliska idéer med våra sinnen
(se, höra, lukta, känna, smaka)
De relationer vi kan upptäcka kan också råda mellan ickemoraliska agenter som stenar och träd
Ex. föräldramord
Alltså kan inte förnuftet (ensamt) ge oss moralisk kunskap
www.gu.se
Moraliska omdömen
Vi reagerar känslomässigt på olika perceptioner (sakförhållanden)
Våra reaktioner kan vara positiva eller negativa
Moraliska omdömen skiljer sig från andra känsloomdömen:
Opartiska – ”common to all of mankind” – alla ska fälla omdömet
Universella – ”extend to all of mankind” – alla ska dömas efter omdömet
(Tredje krav: universal benevolence?)
Förutsatt: moralisk internalism: moraliska omdömen är motiverande i sig
själva
www.gu.se
Moralens praktiska natur
Det finns en nära koppling mellan moral och motivation/handling
Preskriptioner: Att säga att något är rätt verkar vara ett sätt att
utfärda en uppmaning (det är fel att stjäla = stjäl inte!)
Motivation: Om någon säger att det är rätt att skänka pengar till
Röda Korset, men inte gör det så verkar det vara på sin plats att
ifrågasätta talarens ärlighet.
Känslor: Om någon gör något vi anser vara orätt blir vi arga och
upprörda. När vi själva gör något vi anser orätt känner vi skuld.
www.gu.se
Grunden för de sociala dygderna
De sociala dygderna har gemensamt att de syftar till ett större
allmänt välmående för andra människor eller människoarten
som helhet
Rotat i egenintresse?
Beundrar dygden hos människor vi inte har glädje av.
Avlägsna eller döda personer
Rotat i altruism?
Verkar rimligt med tanke på dygdernas karaktär
(Sympati hos Hume)
www.gu.se
The moral problem (Smith 1994)
1. Moralisk internalism: moraliska omdömen är motiverande
2. Humes motivationteori: trosförestllningar är inte motiverande
3. Kognitivism: Moraliska omdömen är trosföreställningar (sanna/falska)
Dessa tre är oförenliga!
Invändningar:
Moralisk externalism: MO är inte med nödvändighet motiverande
(Finns det människor som har moraliska åsikter men som inte är
motiverade?
Anti-humeansk motivationsteori: andra medvetandetillstånd än känslor
som motiverar
www.gu.se
Några av Humes moralfilosofiska avtryck
Humes motivationsteori
Humes Lag
Ett argument för icke-kognitivism
(att moraliska uppfattningar inte är trosuppfattningar)
En beskrivning av det instrumentella förnuftet
www.gu.se

similar documents