Vatten - Handelsakademin

Report
Vatten
Vattnets kretslopp
• Havens och sjöars öppna vattenytor värms
upp av solen som omvandlar vattnet till
vattenånga genom av avdunstning,
evaporation.
• Samtidigt sker det en avdunstning från land
via växter i form av transpiration.
• Vattenångan kyls av i atmosfären, kondenseras
och bildar moln.
• En stor del av vattnet regnar direkt tillbaka till
haven, men en del faller som regn, snö eller
hagel över landområden.
• I kalla områden kan vattnet bindas för en tid
som glaciäris eller snö.
• I annat fall samlas vattnet till sjöar och
vattendrag på sin väg tillbaka till haven.
• En del av vattnet kan tränga ner genom
marken, infiltrera marken, och bilda mark och
grundvatten.
Hav
• 71 % av jordens yta täcks av haven.
• De tre stora oceanerna är Stilla havet,
Atlanten och Indiska oceanen.
• Haven kan delas in i medelhav, bihav,
polarhav och randhav.
Havens salthalt
• Vattnet i alla hav är mer eller mindre salt.
• Det beror på att vatten löser salter och
mineraler ur berggrund och jord som sedan
förs ut till havs genom vattnets kretslopp.
• Havets salthalt beror främst på tillförseln av
sötvatten och avdunstning.
• Språngskikt – skiktning av havsvatten
beroende på salthalt och temperatur
• Östersjön, som tar emot mycket sötvatten, har
en salthalt på 7-13 promille vilket motsvarar 713 g salt per liter vatten. Det kallas då för
bräckt vatten.
• Persiska viken har pga. den höga
avdunstningen den högsta salthalten i
världshaven – 41 promille.
• Genomsnittet i världshaven ligger kring 35
promille.
Havsströmmar
• Från ekvatorn rör sig varmt ytvatten som
havsströmmar mot polerna där
vattenmassorna kyls ner, sjunker och rör sig
som kallt djupvatten tillbaka till ekvatorn.
• Andra orsaker till havsströmmar kan vara
skillnad i salthalt, vindar, tidvatten och
corioliseffekten.
Tidvatten
• Orsakas av månens och solens gravitation som
påverkar havsytan på jorden.
• I den del av havet som är vänd mot månen
kommer vattnet att dras mot denna med höjt
vattenstånd som följd, så kallad flod.
• I andra delar av havet kommer vattenytan
istället att sänkas, så kallad ebb.
Havets resurser
• Fiskenäring
– 16 % av världens total
proteinintag
– Södra och sydöstra Asien ca
50 % av intaget
– ¾ av all fisk används som mat
– Kina, Japan, USA, Ryssland
m.fl.
• Energiresurser
–
–
–
–
Olja
Naturgas
Mineraler
Ryssland, Saudiarabien och
Norge största
oljeexportörerna
Vattendrag
• Vattendrag
– Floder
– Älvar
– Forsar
– Bäckar
• Ytavrinning
• Vattendelare
• Dräneringsområde
• Vattendragens
ekonomiska betydelse
– Ex Assuandammen
• Dammarnas geografiska
påverkan
• Dammarnas politiska
påverkan
Sjöar
• Får sitt vatten genom
– Nederbörd
– Tillrinning
– Grundvatten
• Tillförsel beror på årstid
Grundvatten
• Vatten som lagrats på
olika djup i marken
– Markvatten
– Perkolation
– Fossilt vatten
– Relikt vatten
Översvämningar
• Katastrof och
livsnödvändighet
• Vattendragens
botten byggs
sakteliga upp av
sediment
• Kan också bero på
vattenmättad
mark
• Växthuseffekten
Det tillgängliga vattnet
• Tillgång till vatten
bestäms av
– Mängden nederbörd
– Avdunstning från
mark- och vattenytor
– Växternas
upptagningsförmåga
• Kan variera kraftigt
beroende på plats
och tid på året

similar documents