Kalla kriget * tidslinje - Nacka Enskilda Gymnasium

Report
Från Koreakriget till
Sovjetunionens fall


Koreakriget (1950 – 53)
Bakgrund:
• Efter WW2 delades
Koreanska halvön in i två
ockupationszoner likt
Tyskland. Norr om den
38:e breddgraden låg den
sovjetiska zonen och söder
den amerikanska. Planen
var att precis som i
Tyskland ”städa upp” allt
och sedan lämna Korea
• Men p g a de frostiga
relationerna mellan USA
och CCCP i Europa
utropades istället två ”nya”
republiker
NORD:
 Utropas den 9
september 1948
 Kim Il Sung ledare i
sann stalinistisk
regim
 Stark armé
SYD
 Utropas den 15
augusti 1948
 Syngman Rhee
ledare
 Uppbackad av USA
och FN
 Förlopp:
• Kriget bryter ut då nordkoreanska soldater korsar
•
•
•
•
•
den 38:e breddgraden den 25 juni 1950.
FN och dess överbefälhavare general Douglas
MacArthur tillsammans med sydkoreanska armén
står till en början för svagt motstånd.
Kriget böljar fram och tillbaka men ”stannar” sedan
återigen vid den 38:e breddgraden.
Förhandlingar startas redan sommaren 1951, men
vapenstillestånd undertecknades först i juli 1953.
Därefter har det varit ett fortsatt segt men
stillastående ”krig” där de båda sidorna bevakar sin
gräns. Än idag har inget fredsfördrag undertecknats.
Ca 5 miljoner dödsoffer…
 Suezkonflikten 1956:
• Bakgrund:
 Suezkanalbolaget ägdes av engelsmän och fransoser.
 I juni lämnar engelska och franska soldater sina baser i
Egypten
 Den 26 juli meddelar Egyptens president, Nasser, att
kanalbolaget skall nationaliseras .
 Nasser anses som arab- nationalistiks och antibrittisk.
Frankrike vill även de bli av med Nasser
 Israel ser sin chans att ”spänna musklerna” i Mellanöstern.
 FN inleder diplomatiska förhandlingar för att lösa
konflikten på fredlig väg, men…
 … hemliga förhandlingar inleds där Frankrike,
Storbritannien, Israel och USA deltar.
 STORBRITTANIEN
och FRANKRIKE vill
behålla sitt bolag och därmed kontroll
över handeln.
 ISRAEL är omringat av arabiska nationer
och vill visa hur stark man är.
 USA vill förekomma CCCP och därmed
kunna påverka situationen.
 FN (under amerikansk ledning!) vill ha
fred

Förlopp:
• Israel anfaller och går snabbt in i Egypten som dock gör
motstånd. Israel får hjälp av engelskt och franskt
flygvapen som bombar egyptiska ställningar.
• FN, lett av USA och CCCP tar avstånd och kritiserar
Storbritannien och Frankrike. De båda tvingas avsluta
sina strider i början av november och ersätts av en FNstyrka
• Som segrare i denna konflikt ses Nasser som stärkte sin
politiska makt, och Israel som visade sina grannar vad
man gick för.
• Förlorare blev Storbritannien och Frankrike som
tvingades släppa kontroller över Suezområdet. I och med
detta tappade de även sina ställningar som världsmakter.
Istället stärktes USA’s och Sovjets makt i mellanöstern,
vilket kan förklara Amerikas ”dubbelspel” i denna
konflikt…
 DOMINOTEORIN:
 ”Faller
en, faller alla..!”
 USA’s anledning till att gå in i konlikter
 Makt eller rädlsa?

Bakgrund:

Förlopp:
CCCP irriterade på amerikanska missiler i Turkiet. Deras svar var
att placera egna missiler och samarbeta med Fidel Castro på
Kuba. Maktbalans/Terrorbalans.
Amerikanska spionplan (U2) fotograferar i oktober 1962
något som liknar atommissiler på Kuba. Detta sätter igång
ett mycket omfattande politiskt arbete. President Kennedy
arbetar desperat för att undvika ett krig mot ryssarna och
istället lösa det på diplomatisk väg. EXCOM bildas med de
viktigaste ledarna inom millitär och politik. Militären vill
absolut gå i krig, men Kennedy vill inte riskera Berlin.
Istället inleds en blockad av Kuba och inga fartyg tillåts
komma in i kubanska hamnar utan att först ha blivit
kontrollerade av USA. Krisen pågår i 13 dagar och löser sig
tillslut genom att USA lovar att ta bort sina missiler i Turkiet.
 Resultat:
Det blev inget kärnvapenkrig. Mycket pga
rädsla och okunskap – det fanns inga strategier
för hur ett sådant krig skulle gå till! Det
upprättades även en ”hotline” – en telefonlinje
– mellan makthavarna i USA och CCCP
 Konflikt
idag?
Ja… Kuba är fortfarande ”blockerat” av USA,
många lever i fattigdom. Fidel Castro
fortfarande ledare.
Bakgrund:
 Under kolonialtiden tog Frankrike kontroll över Vietnam, Kambodja och Laos och
kallade detta område för Franska Indokina.
 Under WW2 tog Japan kontrollen över detta område, men blev av med det efter
krigets slut.
Förlopp:
 Efter WW2 ville FRA tillbaka till sitt gamla område och fortsätta styret. Detta ledde
till en blodig konflikt mellan ”franska” soldater och motståndsrörelsen Vietminh
med Hô Chi Minh i ledningen.
 1954 gav Frankrike upp sina anspråk och lämnade över ärendet till FN, som beslöt
att dela upp landet i en nordlig och sydlig region (jmf Korea).
 Nordvietnam hade en kommunistisk ledning, Sydkorea hade stora problem med
korruption, vilket i sin tur ledde till uppror (stödda av kommunisterna i norr…)
 USA såg det som sin plikt att ”försvara” sydvietnameserna mot kommunismen och
började placera sina soldater i Vietnam. 1969 var antalet amerikanska soldater
över 500 000! Det var en tuff balansgång att hålla både FNL (Sydvietnams
upprorarmé) och Nordvietnam, samtidigt som man försökte undvika fullt krig med
Sovjet.
 Tillslut insåg USA att kriget inte gick att vinna och drog sig ur Vietnam 1973.
Resultat:


Pga den massiva mediabevakningen
såg och visste hela världen hur kriget
utvecklades i en allt brutalare och
blodigare konflikt. Detta ledde till att
omvärlden vände sig mot USA som
tappade popularitet och rykte. Bl a
kallade Olof Palme USA för ”dessa
satans, jävla mördare!” i ett berömt tal.
Uppmärksamheten i media ledde
även till att unga människor började
fokusera mer på omvärlden och de
orättvisor som fanns. Detta ledde till
många olika händelser, bl a de svartas
medborgarrättsrörelse på
hemmaplan, Woodstockfestivalen (15
– 18 augusti 1969), vänsterrörelsens
uppsving bland studenter i både
Sverige och övriga Europa,
våldsamma terrordåd av t ex RAF i
Tyskland.
Efter att FNL tagit kontrollen
över hela Vietnam enades
landet 1975
 Den dåvarande presidenten
Lyndon B Johnson fick mycket
kritik och valde att inte ställa
upp för omval. Istället tillträde
Richard Nixon, som även han
fick mycket kritik för att
tillbakadragandet av soldater
tagit för lång tid (jmf med
dagens Irak/Afghanistan)
Konflikt idag?
 Undersök hur situationen ser
ut i dagens Vietnam!







1960 släpper Belgien kontrollen över sin forna koloni. Landet blir i
juni samma år självständigt och Lumumba (MNC) blir dess förste
premiärminister.
MNC var vänsterinriktat och mindre populärt i den på
naturtillgångar (bl.a. koppar, uran och diamanter) rika provinsen
Katanga.
I juli 1960 bryter sig Katangaprovinsen ur och förklarar sig själva
för självständigt.
Katangaupproret stöds av belgisk militär.
Lumumba och Kongo kallar på FNs hjälp, men när detta inte
hjälper får man även hjälp av Sovjet. Även svenska soldater
befinner sig på plats iklädda FN – uniform.
I samma veva blir Lumumba och landets president, Kasa – Vubu
oense och förklarar varandra avsatta. Då passar militärens ledare
Mobutu att genom en statskupp ta makten.

1.
2.
3.
4.





Nu blir det jobbigt:
Mobutu stöds av Västvärlden (läs
USA)
Lumumba stöds av Öst (läs Sovjet)
Lumumba sätts i husarest av FN (läs
USA)
Lumumba lyckas fly, men tas åter
tillfånga och avrättas sedan i Katanga
I februari 1961 får FN mandat att
bruka det våld som krävs för att lösa
situationen.
Samtidigt inleds även fredliga
förhandlingar för att lösa konflikten
Under våren 1961 återförenas Kongo
och Katanga, dock under bevakning
av FN (läs USA och Sovjet)
Kuriosa: Under denna konflikt skjuts
Dag Hammarsköld (dåvarande
generalsekreterare i FN) plan ned
och Hammarsköld omkommer.
1965 avslutas striderna och Mobutu
sitter kvar, med uppbackning av USA
 Att
denna konflikt blossade upp beror till
stor del på Belgien som först plundrade
landet och sedan lämnade en fattig nation i
sticket.
 När Kung Leopold 1960 valde att släppa det
som han såg som sig sitt eget landställe
fanns endast 17 personer med motsvarande
högskoleutbildning i landet!
 Idag bor ca 46,5 miljoner invånare i Kongo
Kinshasa (tidigare även Zaire)
1974: Militärkupp i Etiopien, stöd av Sovjet.
 1974: Militärkupp i Portugal leder till att Angola
blir självständigt. Dock startar nästan omgående
ett inbördes krig. USA stödde den antisocialistiska gerillan, men pga politisk oenighet
lämnar USA över taktpinnen till Israel. Sovjet
lämnar i sin tur över sin taktpinne till Kuba…
 I princip samma sak inträffar i Namibia.
 1977: Somalia attackerar Etiopien p g a ett
tidigare FN- beslut. Somalia stöds till en början
av Sovjet (!), men de lämnar snart konflikten och
Kina tar över. Efter kriget stöds Somalia av USA




1.
2.




Kubakrisen innebar en chock för de båda supermakterna. Det ledde till att heta
linjen upprättades 1963 och man kom överens om ett partiellt stopp för
kärnvapenprov senare samma år.
Under 1970- talet kom flera nedrustningsavtal, mest berömda är SALT, och
toppmöten mellan USA och Sovjet. Nixon blev den första amerikanske presidenten
att besöka Kina.
Andra viktiga händelser var:
Västtysklands nya östpolitik
Helsingforskonferensen 1975. Deklaration angående ledande principer för
relationer mellan deltagande stater), var startskottet för ökade krav
på medborgarrätt och frihet inom östblocket, bland annat Charta 77 och olika
polska organisationer som slutligen gick samman och bildade Solidaritet
I slutet av 70- talet innebar sovjetiska interventioner i Afrika och utplaceringar av
medeldistansrobotar i Europa och framförallt invasionen av Afghanistan 1979 slutet
på avspänningen.
1980 bojkottade USA Olympiska spelen som hölls i Moskva.
Valet av Ronald Reagan till amerikansk president 1980 innebar att en ny period av
upprustning började. Tiden 1979-1985 kallas ibland "andra kalla kriget".
Då Michail Gorbatjov 1985 blev sovjetisk kommunistpartiordförande började en ny
avspänningspolitik, som pågick kalla kriget ut.





1979 inleds det Afghansk-Sovjetiska kriget.
Under tiden för konflikten styrde en kommunistregim landet,
men denna regim stötte på hårt motstånd av Muhajedin.
Sovjet skickar sina Spetsnaz trupper (elitsoldater) för att
kväsa upproret. Dock visar sig detta svårare än man trott.
Muhajedin stöds indirekt av USA och dess soldater tränas bl
a av CIA. En av dessa soldater var/är Usama bin Laden.
Kriget har många likheter med Vietnamkriget. I och med
Gorbatjovs tillträde minskade intensiteten och tillslut, 1989,
insåg man (precis som amerikanerna gjorde i Vietnam) att
kriget inte gick att vinna.



Dock fortsatte konflikten då
Muhajedin fortsatte ett
inbördeskrig mot regimen i
Kabul. Dock hade de ingen plan
för vad som skulle ske när man
vunnit (vilket inträffade 1992) och
därför fortsatte oroligheterna nio
år till.
Under Sovjets ockupation
beräknas 1,5 miljoner afghaner
ha dödats varav 90 % var civila.
USA drog sig ur konflikten i
samma sekund som den siste
sovjetiske generalen gick över
gränsen till Sovjet. Detta ses som
en anledning till det hat
Muhajedin (läs Usama) sedan
riktat mot USA.
SDI (Strategic Defense Initiativ) var en
amerikans bluff som sade att man hade
atomvapen i rymden som kunde dels attackera
Sovjet och dels försvara sig mot sovjetiska anfall.
Detta ledde till att storia ekonomiska resurser
lades på att skaffa sig liknande vapen. Detta sägs
även ha lett till att den ryska ekonomin tillslut
kollapsar och gör att Sovjetunionen faller likt ett
korthus
 USA bojkottar först OS i Moskva, sedan svarar
CCCP med att bojkotta OS i Los Angeles.
 Den 9 november 1989 faller Berlinmuren. Den 3
oktober 1990 återförenas de två länderna







Efter att Berlinmuren fallit och att det visat sig att
Östtyskarnas missnöje mot Sovjetstyret gett resultat
börjar även andra öststater bryta sig loss.
1991 blir Vitryssland och Ukraina oberoende stater.
Även Jugoslaviens fall ses som en konsekvens av
Sovjetunionens fall.
1993 delas även Tjeckoslovakien i två självständiga
nationer.
En stor del till att detta sker är Michail Gorbatjov som
med sina idéer glasnost (öppenhet) och perestrojka (som
bl a innebar införandet av marknadsekonomi)
Den 25 december 1991 blir de sovjetiska staterna
självständiga och istället bildas en ekonomisk union
(OSS) där samtliga stater ingår, förutom de baltiska
staterna.
 Fortsatt
ingen fred mellan Nord- och
Sydkorea. Konflikten blossade upp igen
under hösten 2010
 Afghanistan: man kan se kriget mot
terrorismen som en konsekvens från kalla
kriget
 Kuba fortfarande ”blockerat” av USA
 Många konflikter på den afrikanska
kontinenten har sitt ursprung dels från kalla
kriget (dels från kolonialtiden)
 Oroligheter i gamla sovjetiska stater (t ex
Georgien som vill bryta sig loss)

similar documents