Powerpointbilder

Report
HUR SKA SVERIGE TA BETALT
FÖR SINA MINERALTILLGÅNGAR?
JESPER ROINE, SITE, HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM
DANIEL SPIRO, ØKONOMISK INSTITUTT, UNIVERSITETET I OSLO
RAPPORTENS DELAR
1.
2.
3.
4.
5.
Mineralsektorn i Sverige.
Hur påverkar mineraltillgångar ett lands ekonomi?
Grundläggande frågor kring hur vi ska se på
mineraltillgångar
Analys av olika system för inkomstdelning
Hanterande av mineralinkomster
VAD HANDLAR RAPPORTEN OM?
• Våra utgångspunkter:
– Minerlatillgångarna är hela den (nuvarande och
framtida) svenska befolkningens gemensamma
egendom.
– Staten ska hantera dessa i syfte att maximera total
samhällsnytta
• Frågeställningar:
– Hur ska vinsterna av verksamheten delas mellan
staten och privata företag?
– Hur ska statens andel av dessa inkomster
hanteras?
VAD HANDLAR RAPPORTEN INTE OM?
• Ska man prospektera/bryta överhuvudtaget?
Grunder för hur man t. ex. ska värdera miljön
• Delning mellan t ex kommun, stat och andra.
AKTIVITET I MINERALSEKTORN I SVERIGE
Malmproduktion i Sverige (miljoner ton) 1950-2020
Prospekteringsinsatser i Sverige 1998-2011.
2013
1950
2020
Prisutveckling för de sex viktigaste mineralerna 1900-2012
•
•
•
•
Mineral till värde av 50 miljarder 2011
Stora förväntade volymökningar (2-3 x
inom kommande decenniet)
Stor ökning av prospekteringsaktivitet
Höga priser (?)
HUR MÅNGA JOBB SKAPAS?
Arbetsställen och sysselsatta 1950-2011
• Idag ca 6000 direkt anställda
• Antag scenario med
fördubbling av antalet
direkta jobb
• Sysselsättningsmultiplikator
2,1
• Totaleffekt: 12 600 nya jobb
totalt
MINERALSEKTORN I SVERIGE
• Viktig, kraftigt expanderande sektor, med positiva
omgivningseffekter främst i form av teknikutveckling
• Nya arbetstillfällen men sannolikt inte stort bidrag i
relation till värdena
• Stora vinster men också stora risker och stor osäkerhet.
• Framtida prisutveckling avgörande.
• Viktigt att hitta modell som fungerar under alla
omständigheter, både om branschens förutsättningar
försämras och om vinsterna blir mycket stora.
HUR SKA STATEN FÅ DEL AV INKOMSTERNA: DET
GRUNDLÄGGANDE PROBLEMET
• Gruvbolag måste utföra prospektering och investera i kapital
utan att veta värdet på fyndigheten.
• En beskattning av vinst leder till att bolag måste dela med sig vid
vinster men står ensamma för risken om ett projekt inte går med
vinst.
• Detta kan hämma investeringar och innebär att det finns en
gräns när ökning av skatten leder till minskade statliga intäkter.
ALTERNATIV FÖR ATT KOMMA RUNT PROBLEMET?
• Staten äger bolaget.
– Eventuella effektivitetsproblem.
• Auktionering av prospekteringsrätt.
– Problem med stor osäkerhet.
• Utforma neutral beskattning.
EN STILISERAD MODELL
Vinst
Värde(x)-kostnad
A
Lovande område: A>>B
Möjliga scenarier (x)
i gynnsamhetsordning
B
Vinst
Värde(x)-kostnad
A
Mindre lovande område: A≥B
B
Möjliga scenarier (x)
i gynnsamhetsordning
EFFEKTEN AV SKATT PÅ OMSÄTTNING (ROYALTY)
Vinst
Värde-Kostnad
A
Lovande område:
• lägre vinster
• men fortsatt
prospektering
Möjliga scenarier (x)
i gynnsamhetsordning
B
Vinst
Värde-Kostnad
Mindre lovande område:
• prospektering uteblir
A
B
Möjliga scenarier (x)
i gynnsamhetsordning
EFFEKTEN AV VINSTSKATT
Lovande område:
• lägre vinster
• men förstorar inte
förlusterna
• fortsatt prospektering
p
Vinst
Värde-Kostnad
A
Möjliga scenarier (x)
i gynnsamhetsordning
B
Vinst
Mindre lovande område:
• lägre vinster
• prospektering uteblir
Värde-Kostnad
A
Möjliga scenarier (x)
i gynnsamhetsordning
B
SKATT+SUBVENTION
Vinst
Lovande område:
• lägre vinster
• lägre förluster
• avkastning per krona
oförändrad
• fortsatt prospektering
Mindre lovande område:
• lägre vinster
• lägre förluster
• avkastning per krona
oförändrad
• fortsatt prospektering
Värde-Kostnad
t
(1-t) [Värde-Kostnad]
A
Möjliga scenarier (x)
i gynnsamhetsordning
B
Vinst
Värde-Kostnad
t
(1-t) [Värde-Kostnad]
A
B
Möjliga scenarier (x)
i gynnsamhetsordning
ETT STILISERAT RÄKNEEXEMPEL
Prospektera kostar 1 MSEK.
Två utfall:
Hitta mineraler till värde av 4 MSEK med 50% sannolikhet.
Hitta inget med 50% sannolikhet.
Ingen skatt: Förväntad nettovinst per investerad krona är
[4*0.5+0*0.5-1] / 1 = 1 = 100%
40% Skatt+Subvention: Förväntad vinst per investerad krona är
[4*0.6*0.5+0*0.5-1*0.6]/[1*0.6] = 1 = 100%
HUVUDSLUTSATS
• Skatt+subvention är investeringsneutralt.
• De områden som förväntas vara lönsamma att prospektera och
utvinna utan skatt ger samma avkastning med skatt+subvention.
• Staten tar del av risken och kan därmed ta en större del av vinsten.
• Incitamentsneutralt: avkastning per investerad krona oförändrad.
PRAKTISK GENOMFÖRBARHET?
• Statligt delägande av projekt (Norge m. fl.).
• Överföring av kostnader från misslyckade projekt till lyckade
(Norge förr).
• Subvention redan i prospekteringsfasen (Norge idag).
• Koncenssionsförfarande för att bara effektiva bolag ska få del av
subvention.
• Viktigt med insyn för att undvika t.ex. skatteplanering i
subventionsfasen.
VAD SKA STATEN GÖRA MED
MINERALINKOMSTERNA?
• LKAB genererade ca 50 miljarder SEK i statliga intäkter under
perioden 2008-2012.
• Dessa inkomster gick direkt in i statskassan.
• På vilket sätt kom dessa inkomster framtida generationer till
nytta?
– Investerade i FoU?
– Infrastruktur?
– Avbetalning på statsskuld?
FONDERING – TVÅ SYFTEN
• Frikopplar beslut om utvinning från beslut om konsumtion av
vinster.
• Tydliggör i vilken utsträckning framtida generationer får del av
inkomsterna.
FONDERING: TRE KRITERIER
1. Är Sverige tillräckligt rikt?
–
Ja
2. Är inkomsterna tillräckligt stora?
–
–
Ja. Sverige skulle på 10-20 år få en fond i samma
storleksordning som eller större än många jämförbara
länder (t.ex. Nya Zeeland, Kanada, Irland och Frankrike).
Analogt med Svenska Kärnavfallsfonden: Idag ca 50
miljarder SEK för att hantera att vi gör vinster idag på
bekostnad av framtida generationer.
3. Är inkomsterna tillräckligt tillfälliga?
ÄR INKOMSTERNA TILLRÄCKLIGT TILLFÄLLIGA?
• Om man räknar med mineralinkomster i dagens storleksordning
under mycket lång sikt behöver inte inkomster flyttas mellan
generationer.
• Detta handlar inte om att mineralerna tar slut i geologisk mening
utan snarare om vinsterna tar slut (eller blir små).
• Priset driver både vinster och ny prospektering.
• Om man tror att priserna kommer falla inom några decenier så
är detta ett argument för fondering.
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!
[email protected]
[email protected]

similar documents