Graviditet Förlossning och Puerperium

Report
Graviditet
Förlossning
Puerperium
Eva Mouginot
Barnmorska
Våren 2011
Mödravård
• Hälsovård i samband med graviditet
innefattar:
• Medicinskt basprogram, fosterdiagnostik,
hälsoinformation och psykosocialt arbete
• Stöd i föräldraskap och föräldragrupper med
förlossnings- och föräldraförberedelse
Mödrahälsovård
i ett globalt perspektiv
• Komplikationer i samband med graviditet
barnafödande och abort är de vanligaste
orsakerna till död, sjukdom och handikapp
bland kvinnor i utvecklingsländer
• Anemier, infektioner och preeklampsi
(havandeskapsförgiftning) är vanliga
graviditetskomplikationer
Mödrahälsovård i Sverige
• Den byggdes upp på 1930-talet efter engelska
förebilder
• 1981 kom Socialstyrelsens utredning ”Hälsovård
för mödrar och barn” som tydliggjorde
barnmorskans roll för normal graviditet,
förlossning och barnsängstid
• SoS rapport 1996:7 ”Hälsovård före, under och
efter graviditet” blev vägledande för dagens
mödrahälsovård
Det nationella basprogrammet
•
•
•
•
Ca 10 besök
Medicinskt och psykosocialt omhändertagande
Lättillgängligt, kostnadseffektivt och gratis
Barnmorskan har ansvar för vårdåtgärder vid
normal graviditet, förlossning och barnsängstid.
• Barnmorskan har också ansvar för identifiering av
avvikelser och omvårdnad vid sjukdom
Det gemensamma uppdraget för
svenska barnmorskeförbundet och
SFOG
• Att främja hälsa hos kvinnan och hennes barn
och möta hela familjens behov utifrån
vetenskap och beprövad erfarenhet
• Arbetet ska utgå ifrån ett etiskt, holistiskt och
hälsobefrämjande arbetssätt
• Vården ska genoföras i samråd med patienten
Gravida kvinnor med riskfaktorer
• 2/3 av de gravida kvinnorna med medicinska
riskfaktorer i sin anamnes genomgår en helt
normal graviditet
• Av kvinnorna utan riskfaktorer utvecklar ca 25
% komplikationer som kräver
specialistbedömning
Det medicinska basprogrammet och
dess syfte
• Att identifiera störningar i det ofödda barnets
utveckling och tillväxt samt sjukdomar och
tillstånd hos mamman av betydelse för
graviditet förlossning och barnsängstid
Inskrivning på MHV samt Hälsosamtal
• Nuvarande graviditet: SM,BPSM, BPU
• Allergi/överkänslighet
• Livsstilfrågor: Rökning, alkohol, droger och
BMI
• Sociala förhållanden: familjesituation, yrke,
förvärvsarbete
• Ofrivilig barnlöshet: ovulationsstimulering,
IVF, ICCSI, kirurgi
fortsättning
• Tidigare graviditeter, förlossningar och dess
utfall
• Egen sjukhistoria: Hjärtkärlsjukdom, trombos,
gynekologisk sjukdom, psykiatrisk vård,
diabetes, epilepsi, lungsjukdom/astma,
ulcerös colit/Mb Crohn kronisk hypertoni mm
• Hereditet av obstetrisk betydelse:
koagulationsdefekter, missbildningar, diabetes,
flerbörd
fortsättning
• Ev. medicinering före inskrivning och under
graviditet
• Vikt, BT, urinprov, STI screening, Hb samt
blodgruppering
De 10 nationella besöken samt
ultraljudsscreening
• Gr v 8-10: Inskrivning och Hälsosamtal
• Gr v 19: Ultraljudsscreening 1 (antal foster,
tidsbestämning, fosteranatomi,
placentalokalisation mm)
• Gr v 24
• Gr v 28/29 (inkl. ev. glukosbelastning)
• Gr v 31
• Gr v 33 Ultraljudsscreening 2, därefter v a v
Hälsosamtalet
•
•
•
•
•
Kost, övervikt och motion
Tobak, alkohol och droger
Ev. medicinering
Graviditet och intercurrenta sjukdomar
Psykosociala riskgraviditeter (våld i nära
relationer, förståndshandikapp, unga mödrar)
Hälsorekommendationer vid vissa
tillstånd
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Illamående
Ryggbesvär
Karpaltunnelsyndrom
Livmodersammandragningar
Svullnad och ödem
Klåda
Trötthet
Nästäppa
Vaginala besvär
Förstoppning
Halsbränna
Hemorrojder
Graviditet och fysiologi
• Graviditeten innebär fysiologiska förändringar i
kvinnans kropp
• Livmodern, brösten och fostret tillväxer
• Hormonproduktionen förändras
(östrogen/progesteron)
• Psykologiska och beteendemässiga förändringar
(oxytocin)
• Metabolismen påverkas
• Cirkulationen påverkas
Livmodern
• Ökar i vikt från 50g – 1000g
• Livmoderväggen blir tunnare
• Braxton-Hicks kontraktioner uppstår i första
trimestern
• Cervix (livmodertappen blir lättblödande)
• Slemproppen (infektionsbarriär)
Cirkulatoriska förändringar
• Blodvolymen ökar ca 25%
• Blodtrycket sjunker ca 15-20 mm Hg under
andra trimestern
• Blodtrycket normaliseras eller stiger i slutet av
graviditeten
• Vena cava syndromet
• Hudgenomblödningen ökar
Kroppsvikt och BMI
• Andelen kvinnor med övervikt och fetma har ökat med
ca 10 % de senaste 20 åren
• Ca 10 % av de gravida är feta och har ett BMI på > 30
• Kvinnor med högt BMI i tidig grav är ofta äldre och
rökare med låg utbildningsnivå
• Övervikt ökar risken för graviditetshypertoni,
preeklampsi och graviditetsdiabetes
• Induktionerna ökar pga dystoci (värksvaghet), vilka ofta
misslyckas pga disproportion och fetal asfyxi vilket
leder till akut sectio
• Sectio ökar risken för postpartumblödning, VTE,
endometrit och sårinfektion
Graviditetstecken
• Amenorré
• Efter gr v 12 är livmodern palpabel ovanför
symfysen
• Efter halva graviditeten kan livmodern
(fundus) palperas i navelhöjd
Fostret
• F r o m gr v 22+0 räknas fostret som barn
• Från gr v 23+0 finns möjligheter för fostret att
leva extrauterint men prognosen är dålig
• I gr v 24 är fostret fortfarande mycket omoget
• I gr v 28 väger barnet ca 1000g och har goda
chanser till överlevnad
• Fullgången graviditetstid: 37+0 - 42+0
Placenta - moderkakan
• Här sker gasutbytet mellan foster och moder
• Fostret tillförs näring och avger slaggprodukter
• Antikroppar framförallt IgG (skyddar mot
infektionsjukdomar)
• Fungerar immunologiskt (förhindrar
avstötning)
• Infektionsbarriär
KUB test
• Kombinerat ultraljud och blodprov
• Biokemiskt test och nackuppklarning
• 73-93 % av fallen med Downs Syndrom
upptäcks (grav v 10-14)
Referenser
• Kaplan A, Hogg B, Hildingsson I, Lundgren I. Lärobok för
barnmorskor Författarna och Studentlitteratur; 2009
• Hagberg H, Marsal K, Westergren M. Obstretik
Författarna och Studentlitteratur; 2008
• Intressegruppen för Mödrahälsovård inom SFOG,
Samordningsbarnmorskorna inom SBF i samarbete
med Mödrahälsovårdspsykologernas förening.
Mödravård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa Rapport nr
59; 2008

similar documents