DoL 14-11-04 Kristina Bramstång

Report
Dagar om lagar
4 november 2014
Kristina Bramstång
Varför IVO?
Regeringen ville att tillsynen skulle bli starkare, tydligare
och effektivare.
• Större mångfald och hög förändringstakt i vård och
omsorg ställer ökade krav
• Tillsynen behöver vara skild från normering och
kunskapsutveckling
• Statskontorets kritik mot bland annat bristande system
för styrning och uppföljning kräver åtgärder
Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att till i mars
2015 utvärdera att syftet med att bilda IVO har nåtts.
Uppdelningen
• Tillsyn
• Tillståndsprövning
• Registerhållning
• Regeringsuppdrag
• Styra med regler, kunskap och statsbidrag
• Genomföra uppföljningar, utvärderingar
och öppna jämförelser
• Regeringsuppdrag
Korta fakta om IVO
•
IVO lyder under Socialdepartemenet.
•
Verksamheten finansieras genom
anslag. Den årliga budgeten är ca 650
miljoner kronor.
•
IVO har omkring 650 medarbetare.
•
Verksamheten bedrivs vid sex regionala kontor runt om i landet och tre myndighetsövergripande avdelningar i
Stockholm.
Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter blev
avdelningar i nya myndigheten
Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands län; 600 000 medborgare
Gävleborgs, Dalarnas, Uppsala, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, och Södermanlands län; 2 miljoner mb
Stockholms län och Gotlands kommun; 2,1 miljoner
medborgare
Västra Götalands och Hallands län; 1,9 miljoner medborgare
Kronobergs, Blekinge och Skåne län; 1,6 miljoner
medborgare
Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län; 1 miljon
medborgare
Särskilt utpekade områden
•
Analys IVO ska regelbundet analysera
och dra generella slutsatser av de brister
och missförhållanden som myndigheten
ser inom hälso- och sjukvården och dess
personal
•
Tillsynsåterföring IVO ska återföra vad
myndigheten ser för ett systematiskt
lärande och för att undvika att brister och
missförhållanden upprepas
•
Vägledning IVO ska inom ramen för sin
tillsyn lämna råd och ge vägledning till
verksamheterna i vården
IVO
– ett år med nya
myndigheten
Nationell tillsyn
”Patienters säkerhet riskeras av överförskrivande läkare och
tandläkare.”
Överförskrivning
Rapport: Tillsyn av apotek – apotekspersonalens skyldighet
att anmäla misstänkta överförskrivare
Initiativärende – dosexpedierade läkamedel
Apotekstjänst Sverige AB och de landsting/regioner som upphandlat
dostjänsten av bolaget granskades sedan en rad brister uppmärksammats i samband med omregleringen av marknaden för dostjänster.
(inleddes i september 2013 och avslutades i januari 2014)
- ”Det finns fortfarande patientsäkerhetsrisker inom doshantering.
Varken leverantörer eller enskilda landsting/regioner har i dag fullt ut
möjlighet att undanröja riskerna. ”
Granskning av hälso- och sjukvårdens it-system faller inte inom IVO:s
tillsynsområde. Myndighetens GD har därför informerat Socialdepartementet.
”Patientsäkerhetsrisker konstateras vid IVO:s
inspektioner ”
Sommaren 2014 genomförde IVO tillsyner på sjukhus i Västra Götaland
och Halland. Inspektionerna ingick i en nationell tillsyn, bl.a. för uppföljning av vårdgivarnas riskförebyggande arbete inför semesterperioden
2013 inom den specialiserade somatiska och psykiatriska sjukhusvården (exkl. rättspsykiatriska kliniker).
Inspektionerna visade att det förekom risker i patientsäkerheten utifrån
tre områden i olika grad:
Bemanning
Kompetens
Dokumentation
Avdelning för analys och utveckling
Återföring av tillsynens iakttagelser - beskriva, analysera
och återföra tillsynens iakttagelser till huvudmännen, tex
genom temarapporter och sammanfattade iakttagelser i en
årlig tillsynsrapport som lämnas till regeringen den 1 mars.
Riskanalys - årligen ta fram en riskanalys som ska ligga till
grund för GD:s prioriteringar. Inom ramen för riskanalysen tas
kontakter med bl.a. patientnämndernas tjänstemannanätverk,
andra myndigheter, internationella kontakter samt SKL.
Metodutveckling - arbeta med metodutveckling och tillvarata
forskning och annan kunskap på området och omsätta det i
både övergripande policyarbete och operativt inriktat metodarbete.
Riskanalys inför 2015
Område 1: Samverkan och vård- och omsorgskedjan
informationsöverföring och kommunikation mellan aktörer (t.ex. remissoch provsvarshantering, dokumentation, läkemedelshantering och
ordinationer, vårdplanering, uppföljning samt sekretessbestämmelser
mellan offentliga och privata vård- och omsorgsgivare)
oklara ansvarsförhållanden mellan aktörer (t.ex. satellitpatienter samt
brukare och patienter som har behov av både vård och omsorg)
otydliga eller skiljande avtal och riktlinjer mellan aktörer (t.ex. sekretessbestämmelser eller skiljande lagstiftning mellan
Område 2: Kompetens och personalrelaterade problem
kunskapsbrister hos personal som inte kompenseras (t.ex.
brister i AT-läkarnas introduktion eller handledning, eller att
de inte har tillräcklig bakjour, avsaknad av kollegialt
nätverk, otillräcklig kompetensförhöjning, brist på särskilda
specialiteter, fel kompetens avseende patientens behov)
brister i ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning mellan
yrkesgrupperna
brist på kontinuitet (särskilt hyrläkare och korttidsvikarier
inom primärvården)
Område 3: Informationssäkerhet
Informationssäkerhet har påpekats som ett riskområde av
flera aktörer som berörs av hälso-och sjukvåden, såsom
patientnämnder, enskilda genom klagomål, Socialstyrelsen,
vårdens egna patientsäkerhetsberättelser m.fl.
Informationssäkerhet är ett mycket komplext område som
innefattar allt från skyddet av informationstillgångar till
systemens användarvänlighet och IT-systemens samverkan
med medicinteknik. Systemen..
•
•
•
motsvarar inte alltid behoven eller kraven från användarna
införandet av olika system som inte kan integreras med befintliga system
personal kan också sakna nödvändig utbildning
Lagstiftning

•
•
•
•
•
•
•
Patientsäkerhetslagen
Hälso- och sjukvårdslagen
Patientdatalagen
Förordning om receptregistret
Förordning om underrättelse… (domar i vissa brottmål)
Föreskrifter
Offentlighets- och sekretesslagen
Patientlagen fr.o.m. 1 januari 2015
• ……………m.fl., m.fl., m.fl
En del av patientsäkerhetsarbetet
Individtillsyn utifrån
s.k. riskindivider
”Läkare bidrog till patienters missbruk”
”Domstolar låter bli att anmäla brottsdömda
läkare till myndighet ”
”Våldsam och full läkare slogs med inspektörer ”
Vårdgivarens anmälningsskyldiget
En vårdgivare ska snarast anmäla till IVO om det finns skälig anledning att
befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och
sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan
utgöra en fara för patientsäkerheten.
3 kap. 7 § PSL
Anmälningsskyldighet
för apotekspersonal
Om en legitimerad yrkesutövares förskrivning av narkotiska läkemedel,
andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit
skäligen kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad
erfarenhet, ska den hälso- och sjukvårdspersonal som expedierar
läkemedel anmäla detta till IVO.
6 kap. 11 § PSL
Handläggningen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Utdrag från HOSP-registret
Utdrag ur receptregistret
Journalgranskning
Yttranden
Protokollfört möte
Kommunicering
Bedömning och beslut
Överklagande
Uppföljning av beslutad prövotid
7 kap. PSL
Grunder för anmälan till HSAN
• Oskicklighet i yrkesutövningen
• Brottslighet som är ägnad att påverka förtroendet
– (eventuell åtalsanmälan)
• Uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot väsentlig föreskrift
• Olämplighet
• Sjukdom eller liknande omständighet som medför att
yrkesutövningen inte kommer att vara tillfredsställande
8 kap. PSL
Beslut om åtgärder mot legitimerade
personal
IVO framför yrkanden och grunder till ansvarsnämnden.
Omständigheterna som läggs till grund för anmälan ska
vara visade och styrkta. HSAN beslutar om bl.a. följande.
• Prövotid, oftast med prövotidsplan
• Återkallelse av legitimation
• Begränsning av förskrivningsrätten
8 kap. PSL
Kritik från nämnden
”HSAN kan tvingas fria olämplig vårdpersonal
När Ivo anmäler olämplig vårdpersonal är underlaget
ibland så dåligt att HSAN kan tvingas fria de som borde
ha blivit av med sin legitimation.”
Dagens Medicin
Statskontorets delrapport 2014
Angående enskildas klagomål
Klagomål mot vården bör i större utsträckning utredas
av landstingens patientnämnder istället för av IVO.
Varje år inkommer ca. 7 000 klagomål mot vården till
IVO. EK-hanteringen bidrar till att förbättra vården, men
kostnaderna för att utreda klagomålen har blivit
betydligt högre än beräknat.
De höga kostnaderna för hanteringen av klagomål
medför att IVO måste prioritera ned annan tillsyn eller
verksamhet.
Framtiden?
Frågor och funderingar kring IVO och
IVO:s verksamhet?
Tack för mig!

similar documents