Presentation slutrapport SYV-kartläggning i Västerbottens län

Report
Förstärkt SYV-verksamhet i Västerbotten – Hur? Dilemman!
Jan Axelsson
Umeå universitet
Umeå 21/2 2013
Bakgrund
Hur förbättra?
Samordna, planera, utvärdera
Gemensamt ansvar
Ur Skolinspektionens direktiv 2011-03-08
Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledningsverksamhet fungerar på ett
tillfredställande sätt?
Frågan syftar till att belysa i vilken utsträckning vägledningsverksamheten är en prioriterad fråga på
huvudmannanivå och hur styrningen fungerar. Har huvudmännen system och rutiner för planering,
resursfördelning, uppföljning och utvärdering av verksamheten för att kunna säkra och utveckla personalens
kompetens inom verksamhetsgrenen samt förbättra vägledningens kvalitet?
Ger rektor riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar?
Ger rektor riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att det blir en tydlig ansvarsfördelning för en
verksamhet som hela skolan arbetar med? Frågan kan ge en bild av om och hur vägledningsverksamheten
genomförs som en process på skolan, där frågor om vidare studier och arbetsliv är integrerat i undervisningen och
där arbetet sker proaktivt.
Ges alla elever tillgång till kontinuerlig och proaktiv vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra
individuella och aktiva studie- och yrkesval utifrån egna intressen och förmågor?
Förväntade effekter:
Granskningen förväntas kunna uppmärksamma huvudmännen på deras styrnings- och ledningsansvar
för att vägledningsverksamheten ska fungera väl i skolorna.
Granskningen kan också bidra till att granskade grundskolor tydligare prioriterar studie- och
yrkesvägledningen genom att rektorerna tillsammans med personalen planerar verksamheten för
vägledningen. På så sätt kan vägledningen bli en verksamhet som all pedagogisk personal, tillsammans
med närsamhälle, andra skolformer och arbetsliv, kontinuerligt arbetar med.
Genom att de olika aktörerna tydligare medvetandegörs om vägledningens viktiga funktion kan den
yttersta effekten bli välinformerade elever som kan göra aktiva och individuella val inför fortsatta studier
och yrkesliv. I förlängningen förväntas granskningsresultaten också kunna spridas till andra skolor och
huvudmän än de som är föremål för granskningen.
Förväntade effekter:
uppmärksamma huvudmännen på deras styrnings- och ledningsansvar.
kan vägledningen bli en verksamhet som all pedagogisk personal,
tillsammans med närsamhälle, andra skolformer och arbetsliv,
kontinuerligt arbetar med.
I förlängningen förväntas granskningsresultaten också kunna spridas till
andra skolor och huvudmän än de som är föremål för granskningen.
Undersökningen visar:
Att vägledningsarbetet i Västerbotten uppvisar stora
likheter med andra regioner som kartlagts.
Att det är stora skillnader mellan stora och små kommuner.
Endast tre kommuner har en positiv befolkningstillväxt.
Minskande skatte- och elevunderlag sätter press på studieoch yrkesvägledningen i en nedskärningskontext.
Att regionen uppvisar en splittrad bild av
vägledningsarbetet med stor variation mellan arbetssätten i
de olika kommunerna. Det finns få systematiska rutiner för
central och lokal planering, utvärdering och uppföljning.
Att det finns stora behov för samordning och ledning. Många
vägledare i gymnasieskolor har flera chefer eftersom rektor är
närmaste chef. En del rektorer har liten eller ingen kunskap om
vägledningen. Dessutom råder oklarhet om det centrala i uppdraget
och studie- och yrkesvägledarna har ingen arbetsbeskrivning
Att den dagliga vägledningen inte baseras på
systematiska verktyg utan på inrotade pragmatiska
arbetsformer och oftast vilar på den enskilde
vägledaren, d.v.s. den är inte hela skolans ansvar.
Att det saknas kommunala handlingsplaner för
vägledningsarbetet och det råder oklarheter om
arbetsfördelningen på olika nivåer.
Att vägledningssamtalet är styrkan hos de allra flesta
studie- och yrkesvägledare, men att kompetensutveckling
behövs på olika områden, bl.a. kunskaper om, och
koppling till arbetsmarknaden och näringslivet.
Dilemman inför förändring
Regionen
Befolkning/ekonomi
Nationellt
Struktur/historia
Befolkningsutveckling 1990 – 2011 (SCB)
1990
2011
Umeå
91,258
Umeå
Skellefteå
75,258
Skellefteå
71,580
Lycksele
14,177
Lycksele
12,343
Vännäs
8,410
Vännäs
8,465
Nordmaling
8,192
Nordmaling
7,048
Vilhelmina
8,509
Vilhelmina
7,048
Robertsfors
7,871
Robertsfors
6,762
Storuman
7,735
Storuman
6,026
Vindeln
6,661
Vindeln
5,434
Norsjö
5,371
Norsjö
4,237
Malå
4,154
Malå
3,230
Åsele
4,114
Åsele
3,007
Dorotea
3,752
Dorotea
2,862
Sorsele
3,547
Sorsele
2,729
Bjurholm
2,959
Bjurholm
2,431
116,465
Befolkningsutveckling 1990 – 2013
1990
2011
Umeå
91,258
Umeå
Skellefteå
75,258
Skellefteå
71,580
Lycksele
14,177
Lycksele
12,343
Vännäs
8,410
Vännäs
8,465
Nordmaling
8,192
Nordmaling
7,048
Vilhelmina
8,509
Vilhelmina
7,048
Robertsfors
7,871
Robertsfors
6,762
Storuman
7,735
Storuman
6,026
Vindeln
6,661
Vindeln
5,434
Norsjö
5,371
Norsjö
4,237
Malå
4,154
Malå
3,230
Åsele
4,114
Åsele
3,007
Dorotea
3,752
Dorotea
2,862
Sorsele
3,547
Sorsele
2,729
Bjurholm
2,959
Bjurholm
2,431
116,465
Skellefteås befolkning ökar
Skellefteborna blir allt fler.
Och det är invandrarna som står för den
positiva befolkningsökningen i
kommunen.
Enligt Statistiska centralbyråns rapport
som gäller årets nio första månader så
går Skellefteå framåt med 32 personer
sedan 1 januari 2006. I dag bor det
71 942 personer i kommunen.
Det finns däremot fyra kommuner i
länet där befolkningen ökade under
2012. En av dem är Umeå som vid slutet
av 2012 hade sammanlagt 117 294
invånare vilket är 829 fler än året innan,
men även Skellefteå har plussat på med
194 invånare under året som gått.
Lycksele gick plus med 8 personer och
den fjärde kommunen som gått plus i
länet är Vännäs som kan stoltsera med
57 fler invånare än tidigare.
Elever som deltagit i SFI-utbildning
Västerbottens län
Riket totalt
2007
2008
2009
2010
2011
1086
1208
1456
1693
1701
65222
73955
91237
96136
102434
Skolverket 2012
Regionala dilemman:
• Befolkningsmässig obalans
• Ojämnt skatteunderlag
• Vikande elevunderlag
Nationella historiska dilemman
Vägledningsmodell baserad på specifik yrkesutb./samtalscentrerad
Otydlig uppdrags-/arbetsbeskrivning
Kommunalt självbestämmande
Splittrade verksamheter - lapptäcke
Nationella historiska dilemman
Det snäva uppdraget
Samtal
Information
PRAO
Administration
Marknadsföring
Etc.
Det breda uppdraget
Omvärlden
Arbetsmarknad
Näringsliv
Samhällsorientering
Etc.
Hur förbättra?
Samordna, planera, utvärdera
Gemensamt ansvar
Umeå universitet:
• Samordna vägledningsmoment i grundutbildningarna och fortbildning för lärare, rektorer och
vägledare
På kommunal nivå:
• Klargöra ansvarsfördelningen för vägledningsuppdraget i alla led (pol./adm.)
• Utarbeta adm. rutiner för planering, utvärdering och kvalitetssäkring
• Inrätta ledningsfunktion med uppdragsbeskrivning (Chef eller annan koordinerande post)
• Skapa decentraliserade vägledningscentra för karriärvägledning med lokala och regionala uppdrag
1.
Stöd till Umeå kommun, (ledning, samordning, utveckling m.m.).
2.
Stöd inriktat till de små kommunerna, (konsultationer, samarbeten, regionala aktiviteter
etc.).
3.
Specialiserat stöd till hela regionen, (informations- och metodmaterial, kompetensutveckling,
databaser, specialistkunskaper kring funktionsnedsättning, flerspråk etc.).
Centra
för Karriärvägledning
1. Stöd
till Umeå kommun, (ledning, samordning,
utveckling m.m.).
Specialiststöd
till hela
2. Stöd inriktat till de små kommunerna,
Västerbotten
(konsultationer, samarbeten, regionala
aktiviteter etc.).
3. Specialiserat stöd till hela regionen,
(informations- och metodmaterial,
kompetensutveckling,
databaser,
Regionalt
stöd Stöd - specifikt
specifiktspecialistkunskaper
till små
kring
funktionsnedsättning,
till Umeå
kommuner
flerspråk etc.).
Kommunstyrelsens arbetsutskott – politisk beredning
Kommunchef
Mjölby kommun
Näringslivschef
Arbetsmarknadschef
Arbetsmarknad och
vägledning
Ekonomi
och admin.
Näringsliv,
landsbygdsutveckling,
turism och
marknadsföring
Organisation, Arbetsmarknad och Vägledning
Lundby
ArbetsCentrum:
Handledning
Arbetsförmågebedömningar
Rehabinsatser
Socialt företagande
Praktikanskaffning
Kommunal
ungdomsuppföljning,
Feriejobb,
Särskilda anställningar
mm
Särskilda projekt;
Visionscenter mm
Integration
och mångfald
Studie- och
yrkesvägledning
Grundskolor, gymnasieskolor, särskola, vuxenutbildning,
drop-in och bokade besök
Vi samverkar med bl a:
• Skolor (grund-, gy-, vux, sär, SFI, mm)
• Socialtjänsten
• Samordningsförbundet
• Arbetsförmedlingen
• Försäkringskassan
• Andra kommuner
• Landstinget
• Länsstyrelsen,
• Regionen Östsam
• Företagarorganisationer
• LEADER m fl EU-institutioner
Uppdrag
• Bidra till att eleven/medborgaren gör väl
underbyggda val avseende pågående och framtida
studier och yrkesliv.
• Samverka med skolans personal i enlighet med de
allmänna råden – studie- och yrkesvägledning är en
angelägenhet och ett ansvar för hela skolan.
• Omvärldskunskap för god matchning mellan
elevers/medborgares utbildningsval och arbetslivets
behov av kompetens.
• Medborgarfokus
Ur Skolverkets allmänna råd om
studie- och yrkesvägledning
• ”Studie- och yrkesorientering förekommer i
undervisningen, i olika former av vägledning och genom
informationsinsatser och berör all personal i skolan.”
Studie- och yrkesorientering
Undervisning
Vägledning
•Lärare
•SYV
•SYV
•Lärare
Information
•SYV
•Rektor
•Lärare
Genomförandet organiseras av de olika
kommunerna lämpligtvis genom olika former av
samverkan med Region Västerbotten, Umeå
universitet och SKLs projekt ”Plug-in” bl.a.
Tack!

similar documents