Lars Torsten Eriksson

Report
Seminarium Kritiskt tänkande, Gävle, 2014-10-22
Staffan Hygge
Seminarium om kritiskt tänkande
Ordförande: Staffan Hygge, Högskolan i Gävle
Lars-Torsten Eriksson, Högskolan i Gävle:
Utan tvivel är man inte riktigt klok
Lars Ekstrand, Högskolan i Gävle:
Konsten att tankeprovocera
Bo Bengtsson, Uppsala universitet:
Tänka rätt eller konstruktivt? Om granskning och kritik i
samhällsvetenskaperna
Anita Hussénius, Högskolan i Gävle:
Långt ifrån strategiskt tänkande och personligt
välbefinnande
Lars Torsten Eriksson
Vad är?
• Critical thinking is characterized by careful
analysis and judgment – critical, in its strictest
sense, implies an attempt at objective
judgment so as to determine both merits and
faults.
(Webster’s New World Dictioncary)
Etymologi
• The word critical derives etymologically from
two Greek roots: kriticos (meaning discerning
judgment) and kriterion (meaning standards).
Etymologically, then, the word implies the
devlopment of discerning judment based on
standards.
(Webster’s New World Dictioncary)
Definitioner
• En individs förmåga att göra rimliga
tolkningar, bedömningar och reflektioner i
förhållande till innehåll och utifrån dessa dra
rimliga slutsatser.
(Kristoffer Larsson, Kritiskt tänkande i
grundskolans samhällskunskap, avhandling GU,
2014)
Vad är
•
•
•
•
Självständighet
Reflekterande
Prövande
Omdömesgill
Hur lär man ut?
•
•
•
•
•
•
•
Frågeteknik
Hypotesresonemang
Datakritik
Källkritik
Argumentationsanalys och logik
Sambandsanalys
Perspektivväxlingar
Hur examinera?
• Övningar (se hur lär man ut)
• Examensarbeten
Lars Ekstrand
Bo Bengtsson
Tänka rätt eller konstruktivt?
Om granskning och kritik i samhällsvetenskaperna
Bo Bengtsson
Professor i statskunskap, ssk bostads- och urbanpolitik
Uppsala universitet
Statsvetenskapliga institutionen
Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF)
Utgångspunkter:
• Samhällsvetenskap
• Forskning och forskarutbildning
20
Thomas Torild (1794) Rätt, eller alla samhällens eviga lag
21
Hur lära sig kritiskt tänkande i
forskarutbildningen?
• Ingå i en kollegial akademisk miljö.
• Handledas ickeauktoritärt.
• Medverka aktivt i situationer där akademisk kritik
utövas konstruktivt.
Vad innebär kollegialt, ickeauktoritärt och konstruktivt i
akademisk kritik?
22
Anpassa kritiken efter situationen!
•
•
•
•
•
Handledning
Uppsatsventilering
Seminariediskussion
Disputation
Peer review
Ojämn maktrelation i samtliga. Läraren/granskaren A har
övertag på författaren B.
Om A bara ska lära B att ”tänka rätt”
är maktfördelningen ett pedagogiskt problem.
Om granskningen har vidare funktioner
är den också ett institutionellt problem.
23
Anpassa kritiken till paradigmet!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Empirisk realism (”positivism”, ”behaviorism”)
Rationalism
Konstruktivism
Kritisk realism
Marxism
Institutionalism
Postmodernism
Etc.
Etc.
”Det, som är sanning i Berlin och Jena,
är bara dåligt skämt i Heidelberg.”
Gustaf Fröding ”Vad är sanning?” (1891)
24
Anpassa kritiken till syftet!
• Förbättra ett akademiskt arbete (verk)
• Stärka en författarens utveckling (författare)
• Utveckla ett forskningsfält (fält)
• Bekämpa ”akademiska avarter” (paradigmstrid)
• Stärka kritikerns position eller självkänsla (ego)
25
Kritikens situationer och funktioner
Funktion
Handl.
Situation
Vent. Sem. Disp. Peer rev.
Verk:
JA
JA
JA
NEJ
JA
Författare:
JA
JA
JA
JA
NEJ
Fält:
NEJ
NEJ
JA
JA
JA
Paradigmstrid: NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
Ego:
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
26
Slutsatser
För läraren/kritikern:
• Anpassa kritiken efter situationen.
• ”Tänk rätt” bara inom ramen för resp. paradigm.
• Undvik kritikeruppdrag inom främmande paradigm.
• Undvik anonymitet.
• Paradigmkamp och profilering i andra sammanhang.
Institutionellt:
• Fördela kritikeruppdrag efter typen av situation.
• Undvik att ge kritikeruppdrag över paradigmgränser.
• Eftersträva mer än en lärare/granskare per uppdrag.
Systemnivå:
• Bygg upp och vårda öppna och kollegiala institutioner.
• Frågetecken för double-blind peer review.
27
TÄNKA RÄTT ÄR IBLAND IRRELEVANT
MEN TÄNKA SITUATIONSANPASSAT ÄR STÖRRE
Tack för att ni lyssnade!
28
Anita Hussénius
Långt ifrån strategiskt tänkande
och personligt välbefinnande
Anita Hussénius
Uppsala universitet och HiG
Stockholms stadsteater:
Ansvaret är vårt
Tingsten
av Joakim Sten, efter en bok
av Per Wirtén
med Robert Fux i rollen som
Tingsten
Tingsten inför ett avgörande
beslut: ska han ge efter för
ägarmakten och stödja
Folkpartiet i omröstningen om
allmän tilläggspension, trots att
han just i denna fråga håller med
Socialdemokraterna? Ska
realpolitik och urgamla
förbindelser gå före hans innersta
övertygelse, före hans plikt som
journalist?
Foto: Petra Hellberg
Herbert Tingsten
1896 – 1973
Professor i statsvetenskap
(1935 – 1946)
Chefredaktör för Dagens
Nyheter (1946 – 1959)
Kritiskt tänkande på den strukturella, symboliska och
individuella nivån
Kritiskt tänkande?
Symbolvärden
kultur/kontext
Inåt mig själv
Organisation
inhägnader
Hannah Arendt:
Den banala ondskan: Eichmann i
Jerusalem
Hannah Arendt (1906 – 1975),
tysk-judisk filosof verksam bl.a. vid
Princeton, Berkeley, Chicago.
“The trouble with Eichmann was precisely that so many were like him, and that
the many were neither perverted nor sadistic, that they were, and still are,
terribly and terrifyingly normal. From the viewpoint of our legal institutions and
of our moral standards of judgment, this normality was much more terrifying
than all the atrocities put together.”
"Problemet med Eichmann var just att så många var som han, och att de flesta
varken var perversa eller sadistisk, att de var, och fortfarande är, fruktansvärt och
skrämmande vanliga. Ur juridisk synpunkt och utifrån moraliska normer för
rättsskipning, var denna normalitet mycket mer skrämmande än alla grymheter
tillsammans. ”
Institutionaliserade ”garanter” för vetenskapligt förhållningssätt,
kritiskt tänkande, akademisk frihet
Akademisk frihet:
Akademikern [läraren/forskaren] ska ha frihet att, inom vad lagen föreskriver,
ifrågasätta och lägga fram idéer och uttrycka kontroversiella och/eller
impopulära åsikter utan att behöva riskera anställning eller förmåner i
anställningen.
Särskild anställningstrygghet för lärostolsprofessorer
försvann 1998, samtidigt som befordransreformen infördes. Traditionellt har
denna särskilda och ”livslånga” anställningstrygghet förknippats med en
akademisk frihet för dem som innehaft de högsta läraranställningarna.
De kollegiala organen för beredning och beslut
Det akademiska seminariet
Vad är/kännetecknar kritiskt tänkande?
• Belysa med olika perspektiv
• Visa hur de olika perspektiven beaktats och motivera ställningstaganden
• Nagelfara ens egna bevekelsegrunder; lyssna inåt, bli medveten om ens
egna föreställningar, förutfattade meningar etc.
______________________________
Examensarbete om genus i förskolan
Pojke grön går ut ur rummet och jag ser att inga andra pojkar är kvar.
Reflektion: Här kommer jag på mig själv med att vilja avsluta
observationen, då samtliga pojkar ändå hade avlägsnat sig. Kanske är det
mina egna föreställningar om att pojkar skulle kunna visa särskilt
intressanta saker i relation till vårt examensarbete? /…/ Jag reagerar dock
på min första tanke och inser att jag aktivt måste bli medveten om vem och
vilka grupper av barn som jag observerar.
Vad är/kännetecknar kritiskt tänkande?
Bör finnas med i alla delar av en kunskapssökande process:
(kunskapssökande kan vara sökande efter ny kunskap, dvs forskning,
men det är också t.ex. att ta fram den kunskap som behövs vid
beslutsfattande och/eller olika ställningstaganden)
• Syfte och problemformulering (vad är det jag vill undersöka/ta reda
på och varför)
• Val av metod (hur ska jag kunna ta reda på det jag vill ta reda på,
vilken sorts data behöver jag samla in, hur ska jag samla in den….
Eller vem ska utreda/komma med/ge underlag inför ett beslut och
hur ska det underlaget tas fram, hur ska det villkoras)
• Analys av insamlad data
• Tolkning – vilka tolkningar gör jag?
• Vilka resultat ser jag, vilka slutsatser drar jag, vad väljer jag att
presentera?
Kan man undervisa kritiskt tänkande?
JA!
Kan man examinera kritiskt tänkande?
Nej!

similar documents