Hillström - Vattenorganisationer

Report
Kraven på nya tillstånd enligt
Miljöbalken från ett
brukarperspektiv.
Johan Hillström
• Född och uppvuxen i Bredöl, 15 meter från
Nossan.
• Sambo, 2 barn; 8 och 10 år.
• Bor i Bredöl vid Nossan.
• Anknytning till vattenkraften genom att
föräldrarna äger 2 små vattenkraftverk.
• Står inför ett generationsskifte att
tillsammans med brodern ta över
föräldrarnas företag, dock osäkert nu.
Kraven på nya tillstånd enligt
Miljöbalken från ett
brukarperspektiv.
Eller rättare sagt
ägarperspektiv.
Vad har hänt här?
• Under 2013 fick ett antal privatpersoner som är ägare till små vattenkraftverk i Nossan och
Lidan information från Länsstyrelsen (LS) om att ett ”tillsynsbesök” skulle genomföras.
• Ingen information från LS om syfte eller avsikt med besöken.
• Besöken genomfördes oftast av 2 tjänstemän från LS, max 1 timma per anläggning. Vid något
besök skulle en av tjänstemännen gå i pension nästa dag!
• Vid besöken framgick inte vad syftet eller avsikten var med dem.
• Tjänstemännen från LS föreföll i de flesta fall inneha en mycket begränsad kunskap om
vattenkraftteknik och det var oklart för ägarna vad de egentligen ville med sitt besök.
• Ägarna fick lämna uppgifter om sina anläggningar och hur de drevs på en i förväg utsänd
blankett.
• Alla ägare samarbetade och var ännu så länge ovetande om LS avsikt vid besöken.
Vad har hänt här?
• Ingen energi från LS sida har ägnats åt vad som skulle kunna göras för att förbättra miljön vid
någon av de besökta anläggningarna
– Allt visar sig i efterhand vara ett spel för gallerierna när LS enda avsikt och fokus var att
förelägga ägarna att söka tillstånd enligt MB.
– I sina beslut om förelägganden skriver LS in i sammanhanget oväsentlig information som
får ägaren att framstå så dålig som möjligt inför ett ev. överklagande till MMD.
– LS skickar kopia av beslut till Lantmäteriet för inskrivning om att tillstånd saknas. Det borde
inväntas utslag av eventuellt överklagande och även ansökan. En inskrivning hos
Lantmäteriet försvårar eventuella bankkontakter för den som vill söka tillstånd enligt MB.
Dessutom är det ju inte så att verksamheten varit olaglig fram tills idag. Det är bara
rättspraxis som ändrats.
Varför nu?
• Länsstyrelserna fick 2012 av Miljödepartementet extra anslag för att öka tillsynen av bland annat
vattenkraften. Det ursprungliga syftet var insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag.
• Havs och Vattenmyndigheten (HaV) deltog vid uppstarten av projektet målstyrd tillsyn och
fördelade de anslagna medlen till de 5 vattenmyndighetslänen.
• HaV var då av uppfattningen att tillsynen skulle bedrivas för att åstadkomma miljöförbättrande
åtgärder.
• Trots det tycks man redan här ha bestämt sig för att gå ut med förelägganden till ägarna. Det
framgår av att man räknar med överklaganden! Varför informerade man inte om det inför eller vid
besöken?
• Vid redovisning av projektet till Miljödepartementet nämns inget om hur pågående verksamheter
och dess ägare drabbas, däremot ger LS departementet helt oväsentlig information som bland
annat att det skapar arbetsglädje för LS personal att arbeta i projektform!
Varför nu?
• HaV har sedan 2012 ändrat uppfattning och frångått principen att man ska åstadkomma
miljöförbättrande åtgärder då man mot bakgrund av ett par domar sett möjligheten för LS att
förelägga verksamhetsutövarna att söka tillstånd enligt MB vilket HaV i Februari 2014 gav
vägledning till LS att göra.
• I vägledningen skriver HaV att LS har stöd för att förelägga om tillstånd enligt MB.
• I svar författat av 2 enhetschefer på HaV på ett brev där vi kritiserade vägledningen att LS kan
förelägga. Inte skall.
• LS har inget krav på sig att följa vägledningen då HaV inte är en överordnad myndighet.
• När vi ifrågasätter till Miljödepartementet om de är medvetna om vad LS nu gör på departementets
initiativ svarar Stabschef Mattias Johansson:
Länsstyrelsen brister i att förklara sin inställning och att möta den enskilde verksamhetsutövaren.
Tillsynsmyndigheten ska ju fungera som att stöd för verksamhetsutövaren att göra rätt och inte vara
ett oberäkneligt hot. Det finns så många andra sätt att kommunicera än genom förelägganden.
Varför nu?
• LS försätter med sitt agerande de drabbade i en situation där de tvingas att söka tillstånd enligt MB
innan vattenförvaltningens utpekande av kraftigt modifierade vatten är klar. Om ett vatten klassas
som kraftigt modifierat ändras kravnivån på verksamheten avsevärt.
• Utpekandet av KMV är en demokratisk process där remisstiden nyligen gått ut. Resultatet borde
inväntas då det har mycket stor inverkan på förutsättningarna för att söka tillstånd.
• Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande är ute på remiss. Med tanke på hur stora
konsekvenser det får för de som tvingas att söka tillstånd enligt MB enligt nuvarande system borde
även resultatet av detta kunna inväntas. Många förslag är till det sämre för verksamhetsutövarna
men det finns även positiva. Tex att verksamhetsutövaren inte behöver stå för motpartens
kostnader vid prövning. Även detta innebär en väsentlig ändring av förutsättningarna för den
sökande.
• Så som nu sker är hela processen en ”tjänstemannaprodukt” baserad på tolkningar utan någon
demokratisk påverkan.
Varför nu?
• LS och dess ansvariga är medvetna om att kostnaderna för ett tillstånd enligt MB så som processen
idag ser ut är så pass stora att det för flera av de nu drabbade framstår som ett mindre dåligt
alternativ att lägga ned verksamheten och därmed på egen bekostnad ombesörja utrivning.
• LS agerar på så sätt direkt skadligt mot sina egna medborgare vilket knappast är förenligt med vare
sig myndighetens uppdrag eller EU-rätt.
• Det är både märkligt och skrämmande att flera myndigheter gemensamt går så här hårt fram mot
enskilda i en specifik bransch helt plötsligt. Inga lagar har ändrats, bara tolkningen av dem har
numer blivit den att myndigheterna kan hitta på vad som helst på den enskildes bekostnad.
• Politiker är ovetande om vad som pågår.
Hur har det blivit så här?
Med tiden förändras samhällets syn på miljöfrågor vilket alla,
inklusive de som drabbas nu säkert förstår.
Däremot är det inte acceptabelt att myndigheter = staten fattar
beslut och genomdriver förändringar på enskilda medborgares
bekostnad och utan att utreda konsekvenserna för varken
miljön eller drabbade människor så som nu sker.
Hur har det blivit så här?
• Tolkning av gamla tillstånds rättskraft. Numera erkänns rättskraften i dem men likväl
föreläggs om tillstånd enligt MB.
• Tolkningen av MB – Den skulle knappast varit så pass ”löst skriven” på området om avsikten
varit att ompröva alla gamla anläggningar.
• Om det var avsikten – varför har inget hänt mellan 1999 och 2013?
• Varför föreslår vattenverksamhetsutredningen i sitt förslag till lagändring att Länsstyrelserna
ska ges möjlighet att förelägga verksamhetsutövare om att söka tillstånd om de redan har
den möjligheten?
• Länsstyrelsens och andra myndigheters bemanning och sätt att förhålla sig till frågan.
• Total brist på dialog med ägarna eller information till dem.
Hur har det blivit så här?
• Intresseorganisationers inflytande.
• Generalisering och osaklig information.
• Allt sker utan någon hänsyn till de som
drabbas.
Bilden av vattenkraften
• Stora ägare med omsättning i
miljardklassen
• Pengar och utdelning till ägarna som enda
drivkraft.
• Bristande om ens någon miljöhänsyn.
• Myten om turbiner som ”fiskkvarnar” och
döda fiskar framför intagsgaller.
Bilden av vattenkraften
• Bilden förstärks ytterligare av
intresseorganisationer som
Älvräddarna och Sportfiskarna som
inte kan betraktas som neutrala
men som har varit duktiga på att
förmedla ”sitt” budskap.
Tillstånd enligt Miljöbalken
• Är ett ineffektivt och resursslösande så som processen ser ut idag.
• Ett dyrt tillstånd är inte per automatik bra för miljön, tvärtom.
– Med den bild som framställs av vattenkraften kan det låta rimligt att verksamheter med mycket
gamla tillstånd omprövas men...
– Med vetskap om vad en tillståndsprocess innebär för den enskilde och med det faktum att
tillståndet i sig inte gör någon nytta för miljön är det ett oerhört resursslöseri att ompröva gamla
anläggningar i nuvarande system. Detta på den enskildes bekostnad.
Tillstånd enligt Miljöbalken
Att söka tillstånd:
• Ansökan skall göras i Mark och miljödomstolen.
• En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Den brukar nästan bli lika omfattande som hela
övriga ansökan. Det är emellertid viktigt att man lägger stor omsorg på MKBn eftersom man kan
vara övertygad om att den annars ”angrips” av någon av de myndigheter som är emot
verksamheten.
• Samrådsmöten ska hållas.
• Länsstyrelsen beslutar alltid att vattenkraftverk är "betydande miljöpåverkan" och därmed ska ett
utökat samråd ske.
• Bara upprättandet av ansökan är ett omfattande arbete och kan knappast utföras av den sökande
själv utan denne måste köpa tjänsten av någon ”konsult”.
Tillstånd enligt Miljöbalken
Att söka tillstånd:
• Sedan följer förhandlingar i Mark och Miljödomstolen.
• Där får den sökande som motpart flera myndigheter såsom Kammarkollegiet och Naturvårdsverket.
De har till uppgift att bland annat företräda allmänheten och de förutsätter att allmänhetens vilja
alltid är att naturen skall stå opåverkad av människan.
• Deras saklighet kan starkt ifrågasättas.
• När de gjort vad de kan för att försvåra den sökandes möjligheter att få tillståndet beviljat skickas
notan för deras kostnader till den sökande.
• Man kan förvänta att en ansökan tar i vart fall ett år att upprätta, därtill kommer två till tre år i
domstolen.
Tillstånd enligt Miljöbalken
Att söka tillstånd:
• 500 000:- är en uppskattning av kostnad för ett tillstånd som inte är tilltagen i överkant.
• Ingen miljönytta skapas av tillståndet i sig.
• Ofta villkoras tillstånden med anläggande av vandringsvägar för svagsimmande fiskarter som
sannolikt aldrig kunnat passera vattenfallet.
• Systemet är inte anpassat för prövning av befintliga verksamheter. Alla söker som om ingen
verksamhet bedrivits på platsen tidigare.
Om tillstånd inte söks eller beviljas
• Förbjuds att driva verksamheten vidare.
• Föreläggs att vid miljödomstolen ansöka
om utrivning.
• Genomföra och bekosta utrivningen.
• Blir ägarna likväl skadeståndsskyldiga för
konsekvenserna gentemot de som
drabbas av utrivningen. Boende,
Lantbrukare, Turistföretag, mm, mm.
• Vilket alternativ ägaren till anläggningen
än väljer är han den store förloraren.
Vilka drabbas nu?
Exemplet Bredöl, Lars och Irene Hillström:
• Ägare till 2 små vattenkraftverk
• Nära pension, Driver Bredöls Kvarn och Såg i form av enskild
firma, alltså med ett strikt personligt ansvar för företagets
ekonomi och det som drabbar företaget.
• Bor i villa, 15 meter från Nossan på samma fastighet som
verksamheten drivs.
• Lars är 3:e generationen ägare till verksamheten och är född och
uppvuxen på fastigheten.
• Företaget utför legotjänster, sågning och kvarnverksamhet för
lantbruket med ett täckningsområde på cirka 2 mils radie.
Vilka drabbas nu?
Exemplet Bredöl, Lars och Irene Hillström:
• Liknande verksamhet har med säkerhet bedrivits på platsen sedan 1600 talet.
• Verksamheten drivs idag indirekt av vattnet med egenproducerad el.
• Resterande elproduktion säljs till det lokala energibolaget
• Har under året som gått mått psykiskt dåligt och fått sömnproblem då de ser sitt och föregående
generationers livsverk ”tas ifrån dem” utan chans att påverka. En avart i en demokrati.
Vilka drabbas nu?
Likt Lars och Irene är de flesta av ägarna till de kraftverk som LS
besökt privatpersoner med enskild firma.
• De bor på fastigheten
• De vistas där dagligen
• De driver anläggningar som
byggts och drivits för att skapa
det välstånd vi lever i idag.
• De producerar förnybar energi
till förmån för lokala elnät och
levande landsbygd.
Vilka drabbas nu?
• Är deras erfarenhet, kunskap och känsla för
fastigheten inget värd?
• Är det troligt att de skulle vilja driva en
verksamhet om den skulle vara så miljöskadlig
som påstås från vissa håll, även LS?
• Är det rimligt att de helt plötsligt utan
förhandling eller chans till dialog eller frivilliga
åtgärder får förelägganden från LS som kommer
att kosta dem enorma summor.
• De har i olika mån både skulder och avskrivningar
kvar på sina anläggningar baserade på de
förutsättningar som gällt tills nu.
Vilka drabbas nu?
• Man kan göra liknelsen om de
istället för att äga och bruka ett
vattenfall hade ägt och brukat
skog som av samhället betraktas
som ”skyddsvärd” hade en
process inletts som på ett eller
annat sätt lett till att de
kompenserats för att inte kunna
fortsätta bruka den.
Mycket är oklart och tveksamt
• EU:s vattendirektiv övertolkas av Svenska myndigheter
och ges högre status än andra direktiv som inte på något
sätt är mindre värda eller viktiga såsom t.ex.
Förnybarhetsdirektivet 2009/28/EG.
• Vattenkraften har i särklass lägst Co2 påverkan av alla
förnybara energislag beräknat på LCC-analys.
• Vindkraft ses idag som ett naturligt inslag i miljön.
Kommer våra barnbarn att hålla med?
• Det saknas vetenskaplig fakta om den småskaliga
vattenkraftens påstådda negativa påverkan på miljön. Det
som finns är mest påståenden men om de upprepas ofta
nog framstår de som sanning.
Mycket är oklart och tveksamt
• Om befintliga anläggningar ska söka nya tillstånd enligt MB behöver ett stort antal frågor utredas
och värderingar göras. Det är en stor skillnad på att anlägga ett nytt kraftverk på orörd mark och att
fortsätta driva en anläggning som funnits i över 500 år. Om lagstiftaren vid införandet av MB haft
avsikten att pröva befintliga anläggningar hade det säkerligen ägnats ett antal egna paragrafer åt
hur omfattningen och hanteringen av detta skulle gå tillväga.
• Nyligen utförda vattenverksamhetsutredning har berört frågan men i allt för liten omfattning
beträffande miljöfrågorna och kan därför inte betraktas som komplett, den har ett mer juridiskt
perspektiv.
• Det tas i allmänhet och i synnerhet från myndigheter för givet att vandrande fisk i ett vattendrag är
något fint, i det närmaste det ädlaste tillstånd som kan nås. Är det verkligen så?
Mycket är oklart och tveksamt
• Öppnas nya vandringsvägar i våra vattendrag för att gynna vissa arter missgynnas med all säkerhet
andra, vem bestämmer vilka arter som har högst värde?
• Med fria vandringsvägar ökar risken för spridning av sjukdomar och främmande, s.k. invasiva arter.
Det står i rak motsats till det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Levande sjöar och
vattendrag.
• Myndigheterna skriver ofta att ”med kraftverk och dammar i våra vattendrag riskerar vi att på sikt
få genetiskt utarmade fiskbestånd”. Förutom sakfelet att kraftverket inte hindrar någon fisk kan
man fundera på om inte våra vattendrag skulle vara fiskfria om påståendet stämmer. I de
skaraborgska åarna har verksamhet bedrivits i många hundra år i en betydligt större omfattning än
idag.
Mycket är oklart och tveksamt
• Ordet damm används av myndigheter och s.k. miljöorganisationer enbart i negativ form och
framställs som en skada och belastning för miljön. Många av de dammar som finns är absolut
nödvändiga för att undvika översvämningar av enorm omfattning i samhällen och städer längs våra
vattendrag vid kraftig nederbörd. Därutöver utgör dammarna slamfällor, något som jordbruket ges
stöd för att anlägga idag!
• VIX-index?
• Tillstånd enligt MB villkoras generellt med att ”bästa teknik ska användas”. Det kan låta självklart
vid byggande av nya anläggningar men det finns också miljövinster i att hushålla med resurser,
bland annat spaltvidd på galler är en fråga som bör ifrågasättas.
• Vid befintliga anläggningar är sannolikt det miljömässigt bästa att använda befintlig teknik till dess
att den tjänat ut.
Mycket är oklart och tveksamt
Den situation som nu råder i de Skaraborgska åarna och med liknande
mänsklig påverkan har gjort i hundratals år kan inte av myndigheterna
förkastas som ett sämre alternativ än det som var innan. Ingen vet hur det
var då och det har knappast heller aldrig två århundraden i rad varit
likadana omständigheter.
Kan LS svara på frågan vilket århundrade som var idealet och mot vilka
vetenskapliga fakta man baserar sitt svar?
Slutligen
LS har på egen hand mycket allvarligt skadat för att inte säga förbrukat
förtroendet för myndigheten hos kraftverksägarna och behöver vidta
förändringar i sitt arbetssätt för att återupprätta det.
Det är inte miljönytta i form av åtgärder vi är motståndare till.
Däremot är vi inte beredda att bekosta onödig byråkrati eller åtgärder som
inte har bevisad positiv effekt.

similar documents