Gnagare

Report
Student Bostads Företagen
2014-10-24
Presentation
+ Erik Person – Driftansvarig tekniker
+
+
+
+
+
Råttor
Tätningar
Specialsaneringar
Gasningar
Wisetrap/Wisebox
Nomor AB
+ Kunskapsföretag inom skadedjur, matsäkerhet och hus&hem
+ Ett bolag - en organisation - vi äger driften 100%
+ Ett affärssystem – en kundtjänst
+ Miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004
+ Kvalitetsledningssystem ISO 9001: 2012
+ Verksamma inom 5 regioner, Norr, Mitt, Öst, Väst och Syd
Geografisk indelning
Regionkontor
Lokalkontor
Våra tjänster
Våra tjänster
Våra tjänster
Föreläsning om skadedjur
Student Företags Bostäder
Mål med informationen
+
+
+
+
Ökad kunskap och förståelse.
Veta vart och vilka spår man ska söka efter.
Saneringsmetoder
Frågor och svar.
Våra vanligaste skadedjur
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
Svartmyran
Hästmyran
Strimmig trägnagare
Envis trägnagare
Ängrar
Baggar
Silverfisk
Geting
Gnagare
Kackerlacka
(Husbock)
Myror
+ Svartmyran
+ Trivs bäst i fuktig sand. Därav att man oftast hittar dom
vid plattsättningar, altaner osv.
+ Kan bygga bo i fuktskadat virke. Även annat fuktskadat
byggmaterial.
+ Sänder ut ”spejare” för att leta mat, lämnar ett doftspår
efter sig så andra myror hittar samma väg.
Myror
+ Hästmyran
+ Angriper både levande och dött, angripet och friskt
virke, barr och lövträd, men också impregnerat virke
+ Drottningen är större än hanen med sina 14 - 17 mm
mot hanens 6 - 12 mm
+ Kan göra omfattande skador.
Strimmig trägnagare
+ Vuxna trägnagare är 4 mm stora och cylinderformade i
kroppen
+ Finns i hela landet förutom i fjälltrakterna (gamla trähus i
södra Sverige)
+ Angriper virke från såväl lövträd som barrträd men
föredrar mjukare träslag och angriper aldrig kärnvirke.
Envis trägnagare
+ Den är något större och mörkare än den strimmiga
trägnagaren. Den har också en gulaktig hårfläck på vardera
sidan av halssköldens bakre hörn
+ Den envisa trägnagaren angriper främst byggnadsvirke
som angripits av olika rötsvampar till följd av dålig
ventilering eller vattenläckage.
Mal
+
+
+
+
Vanligaste i Sverige är pälsmal och klädesmal
Klädesmalen lever av hår, dun och fjädrar
Pälsmal är malen vars larver som angriper pälsar
Malfjärilen är små, gul eller gråfärgade med 12-14 mm
mellan vingspetsarna
Ängrar
+ Pälsänger
+ 3,5-6 mm lång
+ Dras mot ljuset och kan upptäckas i fönster
+ Normalt är det pälsängerns larv man hittar i bostäder.
Vanligtvis i garderober, bland kläder och under lister.
+ Angriper ull, fjäder, ylle, päls, insektssamlingar, ben,
spannmålsprodukter m m
+ Fläskänger
+ 6,5-9 mm lång
+ Äggen läggs i döda djur, t ex en mus under golvet, eller
köttrester
+ Angriper rester av kött, ost, torkad fisk, skinn, ben, hår
+ Gnager sig gärna in i trä
Baggar
+ Plattbagge
+ 3-4 mm lång
+ Plattbagge angriper mjölprodukter, spannmål, gryn, torkad
frukt och andra kolonialvaror.
+ Förökar sig snabbt där det är varmt och torrt.
+ Mjölbagge
+ 6,5-9 mm lång
+ Var förr en allvarlig skadegörare i bagerier, kvarnar och
spannmålslager.
+ Man finner dem ofta i fågelbon och skulle de uppträda
inomhus har de oftast flugit in genom något fönster.
Silverfisk
+ Silverfisk
+ Blir som mest ca 12 mm lång.
+ Trivs bäst där det är varmt och fuktigt. T ex badrum och kök.
+ Lever av det vi lämnar efter oss, tvålrester, fett, hudflagor,
stärkelserika matvaror som bröd och mjöl, cellulosa.
Geting
+ Kan bli 15- 20 mm långa. (Bålgeting 25-35 mm)
+ Getingbon är ettåriga och drottningen är den enda som
överlever vintern.
+ Deras stick kan vara mycket allvarliga för överkänsliga
personer.
+ Problematiska i bagerier, fruktaffärer och andra
livsmedelsverksamheter.
Våra vanligaste skadedjur
Gnagare
+ Svartråtta (ovanlig i Sverige)
+ Slank, smidig, 16-20 cm lång
+ Svans 19-25 cm
+ Färg: brun/svart/grå
+ Brunråtta
+ Stor, robust, 18-25 cm
+ Svans 15-21 cm
+ Färg: brun/svart/grå
+ Husmus
+ Liten, smidig, 6-9 cm
+ Svans 7-10 cm
+ Färg: brun/grå
Våra vanligaste skadedjur
Brunråtta
+
+
+
+
+
+
+
+
+
Nyfiken
Misstänksam
Rör sig längs med lodrätta ytor
Rör sig över stora ytor
Finns normalt utomhus i marken,
under byggnader och i
avloppssystem
Söker sig vanligtvis in i byggnader
Springor > 10-13 mm
Mycket duktiga klättrare
Hoppar ca 1-1,5 m högt
Husmus
Nyfiken
Vimsig
Springer kors och tvärs
Rör sig i ett begränsat område (6 m)
Söker sig vanligtvis till byggnader
under hösten
+ Springor > 7 mm
+ Mycket duktiga klättrare
+
+
+
+
+
Kackerlacka
Kackerlacka
+ Kackerlackor har funnits på vår jord i 250 miljoner år.
+ Det finns 4000 arter, varav 30 klarar att överleva inomhus.
+ 5 arter av dessa förekommer i Sverige varav en endast överlever
utomhus.
+ Den ”vanligaste” i inomhusmiljö är tysk kackerlacka, Blatella germanica.
+ Den tyska kackerlackan är 10-15 mm lång ljusbrun och har två mörka
parallella streck som löper från huvudet till vingbasen.
+ Kan flyga men gör det dock sällan.
+ Trivs i temperaturer mellan 25-33 grader, hittar dem bakom spis,
kylskåp, värmerör.
Kackerlacka
+ Allätare som förstör matvaror genom att äta av dem. Smutsar
ner och luktar illa (de avsöndrar ett sekret från bakkroppen, vilket kan leda till
allergiska reaktioner).
+ Cyanväte användes som bekämpning från 20-talet och DDT
från slutet av 1930-talet och de flesta i västvärlden kunde
leva i fred från kackerlackor i drygt 50 år.
+ Bekämpningsmedlen i dag är inte lika effektiva som tidigare.
+ Globaliseringen med ökat resande ihop med varmare hus gör
en bra grogrund för tillväxt av kackerlackor.
+ Krävande för de som drabbas och ju längre infestationer gått
desto svårare är det att få bort dom.
+ Vid senare upptäckt krävs upprepade saneringar (3-10 ggr).
Kackerlacka
- Spridning -
+ Kraftig ökning från 2001 i hela Europa.
+ Kraftig ökning i Norden från 2004.
+ Anmälda fall hos Nomor:
+
+
+
+
+
2004, 156 st
2009, 1349 st
2010, 3080 st
2011, 4117 st
2012, 8 523 st
Kackerlacka
- Spår -
+ Avger en obehaglig doft
+ Svåra att upptäcka då de är nattaktiva
+ Vid KRAFTIG infestation ser du dem dagtid, annars mycket
svåra att upptäcka
+ Svarta prickar av avföring där de uppehåller sig
Kackerlacka
- Metoder för bekämpning -
Kemisk bekämpning
Alternativa metoder
1. Gel
2. Kontaktbesprutning
3. Dimning
1. Klisterfällor
2. Värme/Kyla
3. Kiselpulver
Kackerlacka
- Förhindra och förebygga -
+
+
+
+
+
Vid misstanke anmäl direkt till saneringsföretag.
Bra städrutiner (strypa födotillgången)
Placera ut indikationsfällor.
Agera direkt vid på minsta misstanke om förekomst.
Nära samarbete med ditt saneringsföretag.
Kackerlackor
Vad händer om man väntar för
länge?
Frågor på detta?

similar documents