marginalintäkten

Report
Föreläsning 3
• Marknadsformer
• Fullkomlig konkurrens
• Monopol
• Marknadsmisslyckande
• Externa effekter
• Informationsproblem
• Kollektiva varor - Public Goods
• Åtgärder mot marknadens misslyckande
Vinstmaximering
 Totalintäkt (TR):
TR = P*q
 Totalkostnad (TC):
TC = C(q)
 Vinst :
TR – TC = P*q – C(q)
• Lutningen på totalintäktskurvan är
marginalintäkten (mr).
• Lutningen på totalkostnadskurvan är
marginalkostnaden (mc).
• Vinstmaximering:
marginalintäkt = marginalkostnad
Vinstmaximering
mc, mr
Marginalkostnad
mr*=mc*
Marginalintäkt
Optimal produktion
q*
Kvantitet
MarknadsformerSäljarsidan
Ett förtag
Fåtal företag
Monopol
Oligopol
Systembolaget
Apoteket
Läkemedels-
Bensinbolag
Elbolag
Dagligvaruh.
OPEC
företag
Många företag
Monopolistisk
Konkurrens
Märkeskläder
Tvättmedel
Tandkräm
Fullkomlig
Konkurrens
Internationella
marknader för
te och kaffe
Fullkomlig konkurrens
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Stort antal köpare och säljare som inte kan påverka
priset.
Ingen samverka mellan köpare eller säljare.
Homogen vara.
Konsumenter har fullständig information.
Producenter har fullständig information.
Fritt inträde och utträde.
Marknadskrafter får inte sättas ur spel av regleringar,
diskriminering, eller politisk förtryck.
Pris (mr), mc, atc
Marginalkostnad
PF
Marginalintäkt
VINST
Genomsnittskostnad
Optimal produktion
q*
Kvantitet
Monopol
• Endast ett företag säljer en vara som inte har något nära
substitut.
• Varför uppstår monopol?
1. En viktig insatsvara ägs av ett enda företag.
2. Endast ett företag har tillstånd att sälja produkten.
3. Produktionsteknologin är sådan att en producent har
lägre styckkostnad än många små producenter naturlig monopol.
Monopol
•
Monopolisten utgör utbudssidan på marknaden och har
total kontroll över utbudet.
•
Monopolisten kan påverka priset men måste ta hänsyn
till konsumenternas efterfråga.
•
Vinsten maximeras när mr=mc.
•
Som ensam producent, arbetar monopolisten med
marknadens efterfråga för att bestämma output och pris.
Monopol
• Hur får man reda på marginalintäkten?
Price
Quantity
TR
mr
ar
6
0
0
-
-
5
1
5
5
5
4
2
8
3
4
3
3
9
1
3
2
4
8
-1
2
1
5
5
-3
1
FHV - 2009
Pris,
Marginalintäkt (mr)
Efterfråga
Kvantitet
Marginalintäkt
Pris, mr, mc, atc
Efterfråga
Marginalkostnad
PM
VINST
Genomsnittskostnad
Optimal
produktion
q*
Kvantitet
Marginalintäkt
Monopolistisk konkurrens
Många olika företag.
2. Fritt inträde och utträde.
3. Differentierad produkt men med hög grad av
substituerbarhet.
1.
• Genom reklam vill producenterna binda konsumenterna
till sin egen produkt.
• Producenten agerar som monopolist på sin egen produkt
men måste konkurrera med andra producenter på
marknaden.
Oligopol
1. Ett litet antal företag.
2. Produktdifferentiering kan finnas på marknaden.
3. Inträdeshinder:
o Stordriftsfördelar
o Patent
o Teknologi
• Eftersom det finns få producenter på marknaden kommer
varje producent att ta hänsyn till hur de andra agerar.
• Spelteori behövs för att analysera denna marknadsform.
• Exempel: Bilindustrin, flygplansindustrin.
Marknadsmisslyckande
• Priser fungerar som informationsbärare i en
marknadsekonomi.
• Vid uppkomsten av marknadsmisslyckande, finns det
viktig information som inte inkluderas i priset. Detta gör
att aktörerna fattar felaktiga beslut.
• Exempel:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Externa effekter.
Monopol.
Kollektiva varor.
Odelbarhet.
Brist på information.
Osäkerhet.
1. Externa Effekter
• Positiva Externa Effekter
 En handling från en agent gynnar en annan agent utan att
han/hon får betalt för det.
 När agenten väljer hur mycket den skall producerar tar den
endast hänsyn till sina egna intäkter, inte de externa
intäkterna.
 När man inte tar hänsyn till externa effekten blir
produktionen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, alldeles
för låg.
Exempel
1.
2.
3.
1. Externa Effekter
• Negativa Externa Effekter
 En handling från en agent genererar en kostnad hos en
annan agent utan att kompensera honom/henne.
 När agenten väljer hur mycket det skall producerar tar
det endast hänsyn till sina egna kostnader och inte de
externa kostnader.
 När man inte tar hänsyn till externa effekten blir
produktionen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv,
alldeles för hög.
Exempel
1.
2.
1. Externa Effekter
• Externa Effekter
 Negativa externa effekter leder till ineffektivitet eftersom
fabriken har en för hög produktion.
 Resurserna som används i den extra produktionen kan ha
använts till annan produktion. Tänk på att resurserna är
knappa.
 Externa effekter kan också leda till för liten produktion.
• Hur korrigerar man externa effekter?
1. Skatt
2. Emissionsrätter
3. Äganderätter
2. Monopol
• Tänk på att priser är viktiga informationsbärare.
• Om priset stiger på en marknad bör resurser från
andra marknader överföras till marknaden där priset
har stigit.
• När marknaden där priset har stigit är ett monopol är
detta inte möjlig.
• Monopol leder till en ineffektiv resursfördelning.
3. Kollektiva Varor
• Varor som karakteriseras av icke-rivalitet och icke-
exkluderbarhet.
o Icke-rivalitet: För varje produktionsnivå,
marginalkostnaden för att producera ytterligare enhet är
noll.
o Icke-exkluderbarhet: Man kan inte exkludera vissa
individer från konsumtionen av dessa varor. Det är svårt
eller omöjligt att ta en avgift för användningen av dessa
varor.
• Exempel:
1. Gatubelysning
2. Försvaret
3. Användningen av en fyr
4. Kunskap
3. Kollektiva Varor
• Free Rider
 Det går att erbjuda en tjänst utan att alla individer har
tillgång till den.
 Vissa konsumenter har inga incitament att betala vad
tjänsten är värt.
 Free riders underestimerar värdet av tjänsten 
använder tjänsten utan att betala för den.
 Det är bättre att staten, istället för marknaden, tar hand
om produktionen av kollektiva varor.
4. Odelbarhet
• Exempel på varor som karakteriseras av odelbarhet:
o Broar
o Andra investeringar
• Prissättning på marknaden skulle göra brobygget
olönsamt.
• Prisdiskriminering: att ta olika priser från olika
konsumenter.
• Prisdiskriminering skulle göra brobygget lönsamt men ofta
är det svårt för ett privat företag att genomföra den här
typen av prissättning.
• Den offentliga sektorn skulle kunna finansiera brobygget.
5. Information
• Ofta antar vi att både producenter och konsumenter har
god information om den varan som finns på marknaden.
• Inom hälso- och sjukvården är detta antagande orealistiskt.
• För en vårdtagare kan det vara svårt att bedöma vad
produkten, vården, innebär. Läkaren har dock bra
kännedom om produkten. En situation med asymmetrisk
information uppstår.
6. Osäkerhet
• Det finns en hög grad av osäkerhet när vi pratar om hälsa.
1. Vilka individer kommer att drabbas av en viss sjukdom?
2. Vilka är följderna av sjukdomen?
3. Hur påverkas individens inkomst av sjukdomen?
4. Vilken behandling är mest effektiv?
• Försäkringar hjälper individerna att sprida sina risker.
• Moral hazard.
Vad kan man göra åt marknadens
misslyckande?
1.
Man kan reglera marknaden.
2. Man kan införa avgifter och premier.
3. Man kan ha en viss produktion i offentlig regi.

similar documents