11. Nietzsche HT14

Report
MORIA: Nietzsche
www.gu.se
Nietzsche (1844-1900)
Slavmoral och Herremoral
Resentment, samvete och skuld
Det genetiska felslutet
(Gud är död och övermänniskan)
www.gu.se
Gud är död
Vanligt påstående under 1800-talet och syftar oftast på den
påbörjade sekulariseringen (av moralen)
Gud behövs inte längre för att förklara hur världen fungerar. Den
rationella naturvetenskapen har ersatt Gud.
I Nietzsches fall även: ett slut på tron på den medlidande guden
att slavmoralen inte längre är ett trovärdigt alternativ
www.gu.se
Ursprunglig betydelse av ”gott”
Två källor:
Det som är gott för agenten
Det som är gott för respondenten
Från början var det agenten – den aktive - som bestämde vad
som vad gott. Med tiden har det skett en förskjutning
www.gu.se
Herremoral: den antika aristokratins moral
Agentskap och förmågan att forma världen. Inte bara hur den
sur ut utan också i fråga om att skapa världen
”Bra” refererar främst till stolta karaktärsegenskaper snarare än
handlingar; ex. intelligens, styrka, mod, ärlighet (jfr dygdetik).
”Dåligt” refererar främst till folk som är fega, småaktiga, folk som
främst är intresserade av vad som är användbart snarare än vad
som är nobelt eller storslaget
Herremoralen innebär ett hierarkiskt system: Aristokrati – vanligt
enkelt folk (massan).
www.gu.se
Slavmoral
Herremoralen är omoralisk. De naturliga känslorna (de som
bottnar i viljan till makt) betraktas som felaktiga
Fokus ligger på lindra lidande och det som bidrar till detta
benämns ”bra” (ex., altruism, medlidande, självuppoffring etc).
De som är underlägsna herrarna saknar aktiv förmåga att skapa
själva utan kan endast passivt, reagera, och värdena är
sålunda en spegelbild av herremoralen
www.gu.se
Resentment
Resentment är en reaktion på sättet som slavarna blir
behandlade på
En hämnd utkrävs genom att herremoralens värden förnekas,
de döms efter slavmoralens standard
Herremoralen bekräftar det som den enskilda gör.
Slavmoralen bygger på en orätt från andra och är därför inte
självtillräcklig
www.gu.se
Samvete
Uppstår när människor hålls ansvariga för sina handlingar
Människor har genom sedvänjorna blivit pålitliga
Genom löften kan människor binda sig till nya åtaganden och
blir på så sätt fria
Den som agerar efter samvetet skapar sina egna regler och kan
ta stolthet i det som åstadkoms
www.gu.se
Skuld och dåligt samvete
Vi har en inneboende vilja till makt och om den inte får utlopp
vänds den inåt
Vi upplever en konflikt mellan viljan till makt och vad vi lärt oss
är rätt att göra. Det leder till att vi upplever skuld.
Dåligt samvete: eftersom vi upplever skuld tror vi att vi bör
straffas
Desto mer vi straffar oss, desto mer kommer viljan till makt att
förtryckas och desto mer kommer vi att lida
www.gu.se
Asketism
Det asketiska idealet är negerandet av viljan till makt
Resentment riktas från början mot förtryckarna men genom
prästernas predikan riktas det inåt
Prästernas predikanden är utåtriktat resentment där de tar ut sin
hämnd på omgivningen genom att få dem att vända sig inåt
www.gu.se
Övermänniskan
Slavmoralen förnekar den mest grundläggande mänskliga driften:
viljan till makt
Vid närmare granskning saknar moralen grund och en annan moral
är möjlig
Fem karaktärsdrag
1. Oberoende enstöring – använder andra som medel för sina mål.
2. Drivs av sitt arbete – gärna ett livsprojekt (konstnärligt eller
kreativt arbete) och söker ansvar.
3. Han har god hälsa – (Tar striden med slavmoralen)
4. Känner vördnad för sig själv.
5. Har en ovillkorlig vilja att leva
www.gu.se
Det genetiska felslutet
En idé eller teori kan inte avfärdas som falsk på grund av dess
uppkomst
Fysikern Maxwell var berusad när han kom på sin teori
Det är inte konstigt att Kalle är emot fiskekvoter, hela hans familj
är fiskare
En teoris giltighet måste avgöras av huruvida den kan förklarar
det den gäller som fysiska fenomen eller vad staten får göra mot
sina medborgare
www.gu.se
Nietzsche och det historiska felslutet?
Niezsche beskriver hur slavmoralen kommit att dominera vårt
moraliska tänkande
Slavarna utövar makt över herrarna genom slavmoralen
Lockes teori om statens berättigande uppkommer i en tid då
borgarklassen växer sig starkare
Aristoteles teori försvarar det grekiska samhället
Platon och Utilitarismen frångår den konventionella moralen
En annan typ av argumentation verkar möjlig att föra
www.gu.se
Nietzsche och det psykologiska felslutet?
Nietzsche erbjuder en psykologisk förklaring till varför vi är
fångar i slavmoralen
Hans psykologiska teori verkar säga något om de psykologiska
processerna som ger upphov till moraliska omdömen
Kan det finnas andra psykologiska processer som förklarar att vi
har en moral?
www.gu.se

similar documents