Neuropsykiatri

Report
Neuropsykiatri och
missbruk
Växjö
130425
Christian Johansson
Specialist i psykiatri
Neuropsykiatri
ADHD
Neuropsykiatri

ADHD

Utvecklingsmässigt funktionshinder
uppmärksamhet,
 hyperaktivitet
 impulsivitet.

Svårigheter sen barndomen. Tydligast i skolmiljö
 Ökad risk

Psykiatrisk samsjuklighet, missbruk
 Utbildningsmässiga och sociala svårigheter
 Kriminallitet

Neuropsykiatri

ADHD, svårigheter
Dygnsrytmstörning
 Sömnproblem
 Bristande tålamod

Lätt till frustration
 samarbetssvårigheter


Motivationssvårigheter
Svårt att komma igång med mentalt krävande aktiviteter
 Tappar lusten, fullföljer inte åtaganden, växlar spår

Neuropsykiatri

Prevalens
Barn 5-7%, vuxna 2-3%, specialistpsykiatrin 20%
 Flickor : pojkar 1:6
 Könsskillnader avtar med åldern


Orsak
Genetiska faktorer 75%
 Graviditets och förlossningskomplikationer
 Prematuritet
 Missbruk av nikotin, alkohol, narkotika hos modern
 Hjärnskador

Neuropsykiatri

Differentialdiagnoser och samsjuklighet





80% av vuxna med ADHD har minst en ytterligare
psykiatrisk diagnos
Ångestsyndrom: samtliga överrepresenterade
Affektiva sjukdomar: samtliga överrepresenterade, särskilt
dystymi, bipolär sjukdom, ffa typ II,
Personlighetsstörning: Kluster B. Emotionell instab.
Missbruk: Tidig debut, blandmissbruk, CS
Neuropsykiatri

Samsjuklighet forts…





Utvecklingsstörning
Autismspektrumstörning
Tics/tourettes
Ätstörning: ffa impulsivt ätmönster, hetsätning
Somatisk sjuklighet
 Övervikt
 Olycksfall och skador
 Stressrelaterade tillstånd och utmattningssyndrom
Neuropsykiatri
Autismspektrumtillstånd
Neuropsykiatri

Nedsatt social interaktionsförmåga
Svårigheter med att använda ickeverbala beteenden
 Svårigheter att etablera vänskapsrelationer

Brist på spontant vilja att involvera andra i glädje,
intressen eller aktiviteter
 Brist på social eller emotionell ömsesidighet


Begränsade och repetitiva beteendemönster och
intressen.

Perceptionsavvikelser: syn, hörsel, känsel
Neuropsykiatri

Fixering vid enformiga och begränsade intressen
som är utmärkande i intensitet eller fokusering.
Fixering vid oändamålsenliga rutiner eller ritualer.
 Upprepade motoriska manér
 Enträgen fascination inför delar av saker


Prognos
Uttalad autism och låg begåvning, livslångt stöd.
 Högfungerande personer kan genom livet lära sig att
kompensera för sina svårigheter.
 Lindrigt drabbade kan förbättra sin funktion så att de inte
längre uppfyller diagnoskriterierna i vuxen ålder.

Neuropsykiatri

Prevalens:
1%, en minoritet har den svårare formen autistiskt
syndrom.
 Dubbelt så vanligt med autismspektrumdiagnos för män
som för kvinnor. kvinnor större sociala färdigheter
 Många vuxna är ännu odiagnosticerade


Riskfaktorer:
Ärftlighet dominerar
 Graviditets- och förlossningskomplikationer
 Exponering för alkohol och vissa läkemedel under
fosterstadiet
 Hög ålder hos föräldrarna

Neuropsykiatri

Differentialdiagnoser och samsjuklighet
Utvecklingsstörning
 Svår språkstörning
 ADHD

Vid autismspektrumstörning benägenhet att fastna i
detaljer, fokusera avvikande
 Vid ADHD vissa sociala samspelssvårigheter


Tourettes syndrom

Tics kan vara svåra att skilja från stereotypier
Neuropsykiatri

Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts…

Tvångssyndrom (OCD)


Tvångsbeteenden upplevs som besvärande, autistiska
ritualer som positiva
Social fobi
Socialt undvikande
 Mentaliseringsförmågan skiljer sig åt


Depression

Mimikfattigdom, monotont röstläge, svårigheter att
beskriva känslor
Neuropsykiatri

Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts…

Schizofreni
Svårigheter med mentalisering, brister i exekutiva
funktioner
 hallucinationer/vanföreställningar, motoriska och negativa
symtom
 Tidpunkt för debut skiljer sig
 Båda tillstånden kan förekomma samtidigt

Missbruk
Neuropsykiatri

Missbruk
Användande av berusningsdrog utanför social norm
 Socialt negativa konsekvenser


Beroende
Missbruk
 Biologiskt beroende med tillvänjning och abstinens

Neuropsykiatri

ADHD och missbruk
Berusning, ta bort abstinens
 Alkohol och droger kan ge symtomlindring

Varva ner, komma till ro, somna
 Känsla av fokus och lugn
 Minska sociala svårigheter


Såväl ADHD som missbruket behöver behandlas
för att få god effekt
Neuropsykiatri

ADHD och missbruk
Tidig missbruksdebut
 Kortare steg från missbruk till beroende
 Intensivare missbruksstil
 Oftare återfall i missbruk

Neuropsykiatri

ADHD och missbruk

Sårbarhet för missbruksutveckling
Låg impulskontroll
 Utanförskap
 Stresskänslighet
 Sociala svårigheter

Neuropsykitri

ADHD och missbruk

Sociala konsekvenser
Missbruket tar över fokus för individen
 Mental och fysisk belastning
 Påverkar dagliga rutiner och aktiviteter negativt
 Försämrar sociala relationer
 Svårigheter att upptätthålla åtaganden och sysselsättning
 Försämrar följsamhet till vård och behandling

Neuropsykiatri

Försämrade behandlingsresultat för personer
med missbruk och ADHD
Svårare att ställa in medicinering
 Risk för avbruten behandlingskontakt vid återfall
 ADHD-medicinering kan ge sug
 rädsla för drogkänsla/avtändning

Neuropsykiatri

AST och missbruk
Det är generellt lägre risk för missbruk hos gruppen
individer som lider av autismspektrumstörning
 Möjligen kan deras rutinmässiga beteende kräva
särskilt motivationsarbete.

Neuropsykiatri

Missbruk och behandling
Beroendevård om aktivt missbruka och samtidig
medicinering
 Missbrukskontroll, urin, blod

Alkohol: utandning, leverprover, CDT
 Droger: Urin, blod

Behandling av ADHD ökar inte
missbruksfrekvensen
 Läkemedel 1:a hand atomoxetin om drogmissbruk

Neuropsykiatri

Omhändertagande






Strukturerad kontakt
Motivationsarbete för nykterhet
Drogkontroll
Retroaktiv sjukskrivning
Hjälp med
 Boendeproblem
 Ekonomiska problem
 Stöd i myndighets och arbetslivskontakter
Läkemedel för hjälp för nykterhet och att minska sug
Gruppdiskussion

Hur fungerar samverkan kring personer med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar idag?

När det framkommer att det förekommer missbruk hos en
klient/kund/patient, hur brukar ni då gå tillväga för att hantera
situationen?
Utifrån er erfarenhet vad brukar kunna fungera och var brukar
det uppstå problem handläggningsmässigt vid
missbruksproblem?
Upplever ni att de skilda aktörernas uppdrag kolliderar vid
missbruksfrågor?
Skiljer det sig i handläggning, i er verksamhet, av dem som har
neuropsykiatrisk diagnos gentemot de som uppvisar tydliga
tecken på funktionshinder men inte har någon diagnos?



Gruppdiskussion

Hur skulle du vilja att samverkan kring personer
med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
fungerade?

Fungerar handläggningen väl eller önskar ni att det såg ut på
något annat sätt?
Hur skulle ni vilja att det fungerade för att förbättra
handläggningen och bli mer effektiv i hjälpen till individer med
missbruksproblem?
Får ni det stöd ni tycker er behöva i arbetet med dessa
människor?
Om inte hur önskar ni att det ska se ut?



Neuropsykiatri
Behandling och stödinsatser
ADHD
Neuropsykiatri

Behandling

Läkemedel: 70% svarar på behandling. Identifiera
kontraindikation
Metylfenidat
 Atomoxetin
 Dexamfetamin Licensförskrivning


Psykologisk behandling
Patient och anhörigutbildningar
 Färdighetsträning,
 Arbetsminnesträning

Neuropsykiatri

Behandling, läkemedel

Särskilda överväganden vid missbruk

behandling av beroendetillstånd och ADHD bör ske
inom beroendevården
Neuropsykiatri

Stödinsatser
Skilda individer har skilda behov av stöd i vardagen
 ADHD-center: upp till 25åå
 Arbetsterapeut utprovar och följer upp för
ändamålsenligt användande


Minnes, struktur och organisation



Handdatorer
White board, almanackor, appar
Täcken

Boll och kedjetäcke
Neuropsykiatri

Stödinsatser
Samordnare, personligt ombud eller klientombud
 Stöd i hemmet: vardagssituationer, rutiner,
kommunalt boendestöd
 Stöd vid studier: Individuellt utformat
 Stöd i arbete, AF-unga funktionshindrade
 Försörjningsstöd: AF, FK , socialtjänsten
 Stöd till närstående: som förälder, till
förädrar/anhörig

Neuropsykiatri

Bemötande
Tydlighet, återkommande instruktioner, muntligt och
skriftligt
 Återkoppling
 Motivationsstyrd aktivitet, återkommande bekräftelse
 Dela upp aktiviteter i kortare moment
 Tydlig, konkret arbetsbeskrivning

Autismspektrumtillstånd
Neuropsykiatri

Behandling

Läkemedel
Symtomatisk
 Läkemedelskänsliga


Psykologisk behandling
Beteendeintervention
 Fokus på stärkt självkänsla
 Depressions- och ångesttillstånd

Neuropsykiatri

Behandling forts…

Habilitering
Rådgivning
 Psykopedagogiska insatser
 Kognitivt stöd och hjälpmedel
 Logoped


Apergerscenter
Neuropsykiatri

Stödinsatser

LSS
Daglig sysselsättning
 Boende med särskilt stöd
 Tandvård

Stöd vid studier
 Stöd i arbete



Stöd och anpassning (AF, AF Unga Funktionshindrade,
privata aktörer)
Försörjning: Lönearbete, FK, AF, Försörjningsstöd
Neuropsykiatri

Bemötande
Begränsa öppna vida frågor
 Personen kan ha svårt att härleda syftet med frågan
 Konkret information: orsak, syfte, förväntningar,
beskrivning
 Undvik symboliskt språk och liknelser
 Muntlig och skriftlig information
 Återkoppling av information
 Föreslå att individen har med sig annan person till möten
för hjälp med informationsinhämtning

Bemötande
Bemötande

ABC

Aktiverare 20%
Beteende, förändring

Konsekvens 80%


Förstärkning



Positiv
Negativ
Försvagning


Positiv
negativ
Bemötande




Motstånd i dialog
Prioritering av hot och risker
Dysfunktionell situation mot okänd situation
Behov av att bli sedd och förstådd
Bemötande

Bemötande
Tro på personens beskrivning och sina upplevelser
 Validera patientens känslor och upplevelser
 Hur skulle jag uppleva samma situation?
 Möt personen där denne befinner sig




Hur kan vägen mot sysselsättning eller vardagsaktiviteter
samordnas med personens strävan och önskningar?
Vilken information är viktig?
Hur överföra information?
Bemötande

Formulering av vardagslivsmål, vilka som är
uppnådda och hur nå de övriga. Möjliga positiva
förstärkare
God hälsa
 ekonomisk , vård och omsorgsautonomi
 Ha en funktion att fylla
 Vara en förebild för barn och andra
 Kärleks och vänskapsrelationer
 Hobby
 Fysisk aktivitet
 Dygnsrytm

Bemötande

Bemötande forts…

Undvika motstånd i kommunikationen
Stimulera personen att formulera möjligheter och
svårigheter.
 Hur kan vi hjälpa personen inom de ramar vi har i stället
för att gränssätta personen
 Sysselsättning som primär funktion för livskvalitet och
behandling i patientens intresse
 Samhällsekonomiska aspekter sekundära men inte oviktiga

Samverkan

Samverkan i klinisk praktik



Möte med personen och sammanställning av
professionsspecifik information
Nätverksmöte med genomgång av information och planering
 Kartläggning av möjligheter, risker och svårigheter som
bör adresseras hos respektive aktör
 Plan för arbetsförmågebedömning och när vägs ände är
nådd
Återkoppling-checkpoints återkommande under arbetsträning
Samverkan

Frågor vid nätverksmöte






Vilken information bär patienten med sig?
Vilken information behöver patienten?
Vilken information behöver de andra parterna av mig?
Vad tror jag att de andra parterna behöver för information av
varandra?
Vad behöver jag för information av de andra?
Vilken färdplan kan vi komma överens om?
Tack

similar documents