Beräknat - Malmö stad

Report
Rapporten:
Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och
bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö
Tapio Salonen, MAH och kommissionär
Tre empiriska delar:
1. Befolkningsdynamik
2. Försörjningsvillkor och inkomstfördelning
3. Bostadssegregation
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Utgångspunkter för studien
•
Se HELA staden
•
Bortom förenklade bilder och föreställningar
•
Fokus på grundläggande förutsättningar för en social hållbar
stad
•
Förändringar över tid – rörelse och förändring istället för
statiska data
•
Vidgade perspektiv – kombinera mikro-makro, inifrån-utifrån,
historiska och rumsliga jämförelser
•
Dra slutsatser – ange förändringspotential
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Del 1: Befolkningsdynamik
Vilka människor är det vi pratar om?
•
Befolkningsflöden in och ut ur Malmö 1990-2008
•
Bruttobefolkning: närmare en halv miljon personer
•
Av 1990-populationen finns 48 % kvar 2008
•
Av 2008-populationen har 39 % bott samtliga år från
1990
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Malmö – en av Europas snabbast växande städer
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Ökad långväga inflyttning
Andel inflyttade personer till Malmö fördelat efter inrikes- resp.
utrikesinflyttning 1968 – 2011. I procent av befolkningen respektive
år.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Utrikes in- och utflyttning Malmö 1968- 2011. I antal personer.
Befolkningssammansättning i Malmö och riket
1971, 1991 och 2011.
Ålder
1971
Malmö Riket
Diff.
1991
Malmö Riket Diff.
2011
Malmö Riket Diff.
0-17 år
21,1
24,8
- 3,7
17,3
22,0
- 4,7
18,6
20,2
- 1,6
18-29 år
20,2
18,8
+ 1,4
17,9
16,8
+ 1,1
19,9
15,9
+ 4,0
30-64 år
45,2
42,4
+ 2,8
43,3
43,5
- 0,2
45,8
45,1
+ 0,7
65 år –
13,5
14,1
- 0,6
21,5
17,7
+ 3,8
15,7
18,1
- 2,4
100,0
100,0
100,0
100,0
Totalt
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
100,0 100,0
Andel utrikes födda av Malmös befolkning 1960 – 2012.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Invånare i Malmö efter härkomst 1995 och 2012.
1995
Född i Sverige
Utländsk bakgrund
varav:
Utrikes född
Född i Sverige och
båda föräldrar
utrikes födda
Totalt
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
2012
Differens
N
%
N
%
N
%
182 437
75,2
179 304
59,2
-3 133
- 1,7
60 269
24,8
123 835
40,8
+ 63 262
+ 105,0
48 233
19,9
92 228
30,5
+ 43 995
+ 91,2
12 036
5,0
31 303
10,3
+ 19 267
+ 160,1
242 706
100,0
302 835
100,0
+ 60 129
+ 24,8
Specifika befolkningsmönster
• Danmark tur och retur?
• EBO
• Återutvandring
Slutsats: kunskapen låg kring flyttmönster över tid
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Del 2: Inkomster och försörjning
Hur ser försörjningsvillkoren ut
för stadens befolkning?
• Förvärvsgrad
• NEET – varken i arbete eller studier
• Det dolda Malmö – saknar helt inkomster
• Inkomstfördelning
• Inkomstfattigdom och försörjningsstöd
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Förvärvsgrad i Malmö.
Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö
och riket 2000 – 2010.
Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö födda
i Sverige eller utlandsfödda 2000-2010.
Andel 18-64 år i Malmö efter
sysselsättningsstatus och inkomst
1990, 2000 och 2008.
Problem med data om
sysselsättning och inkomster:
-
-
-
Papperslösa
Hur många i Malmö?
0,5, 1 eller 2 % (1500,3000 el. 6000)
Gränspendling (Mö  DK)
2000 – 1 300 (0,8 %)
2005 – 5 100 (3,0 %)
2008 – 11 300 (6,1 %)
Hushållsbegreppet
Familjeenheter/kosthushåll
Variation och föränderlighet
Ökat växelvis boende för barn
12.2
17,3
17,8
86,1
79,5
75,7
Antal:
1990 – 142 292
2000 – 160 510
2008 – 186 082
00/90 + 18 218
08/00 + 25 572
08/90 + 43 790
+ 30,8 %
Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Vuxna 18 -64 år varken i arbete/studier
och som helt saknar inkomster
Malmö:
1990 – 2 437 (1,7 %)
2000 – 4 676 (2,9 %)
2008 – 12 022 (6,5 %)
Vilka rör det sig om 2008?
Män 7 091 59 % / Kv. 4 931 41 %
Mellan 20-29 år:
4 981 41 %
Utländsk bakgrund: 10 968 91 %
Var 15:e Malmöbo i arbetsför ålder
Högst 4 år i Sv:
8 507 78 %
Dessa exkluderas vanligtvis från analyser om
inkomster etc. På nationell nivå varit kring 1
procent.
Norden:
Mellanöstern:
Östra Europa:
Asien:
4 113 34 %
1 724 16 %
1 578 14 %
1 138 10 %
Barnhushåll:
Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
1 809 15 %
Perspektiv på sysselsättning och studier
i arbetsför ålder i Malmö
Ifall andelen som varken är i arbete eller studier 2008 varit
oförändrad från 1990; 86, 1%?
Skillnad på närmare 20 000 personer
Faktiskt antal 2008: 45 196 personer
Oförändrad nivå:
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
25 865 personer
Uppskattning av gränspendlingen över sundet
Ålder 18-64 år boende i Malmö 2008:
Huvudarbetsgivare i Danmark
10 906 av 186 000 5,9 %
varav noll inkomst i Sv.: 5 693 3,1 %
- 20-24 år 868 4,1 %
- 25-29 år 1 554 5,5 %
- 30-34 år 1 379 4,8 %
- 35-39 år 690 3,4 %
Motsvarar drygt hälften av pendlarna
Motsvarar 40 procent av alla med noll
inkomst
Källa: Space-Time Research, Region Skåne Sysselsättning
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Inkomstojämlikhet i Malmö och riket 1990-2008/9.
Ginikoefficient 18-64 år med disponibel inkomst.
Förändring av inkomstfördelning:
Riket (90-09) från 0,22 till 0,32
45 % ökning
Malmö (90-08 ) från 022 till 0,35
57 % ökning
Malmö avviker i synnerhet från
2005 och framåt.
Differens 2008: Riket 0,314
Malmö 0,352
Diff:
0, 038
+ 12 %
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Observera att personer med noll eller
negativ disponibel ink. inte är
medräknade i Malmömaterialet.
Inkomstutvecklingen i Malmö 1990-2008.
Disponibel inkomst för personer 18-64 år efter medelvärden för decil 1,5 och 10.
Diff:
10/50
90/50
90/10
1990
0,63
1,61
2,57
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
2000
0,61
1,84
3,02
2008
0,47
1,93
4,06
Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.
Förändring i disponibel inkomst per k.e. efter deciler i
Malmö 1991, 2000 och 2008. I 2008 års priser.
decil 10/decil 1:
1991 - 5,45
2000 - 7,35
2008 - 12,14
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Effekt av offentliga transfereringar* för
GINI-koefficienten i Malmö 1990-2008.
Ginikoefficient i Malmö 1990-2008 efter
marknadsinkomster och disponibel inkomst.
Reduktionseffekt
*Beräknat på såväl skatter som summan av
samtliga offentliga överföringar till hushållen.
1990-1998 ca 60 %
1999-2005 ca 53 %
2006-2008 ca 42 %
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Not: Personer med noll eller negativ
disponibel inkomst exkluderade.
Sysselsättningsstatus och inkomstfattigdom i Malmö 2008.
Arbetsför ålder 18-64 år.
Saknar inkomster
från arbete och studier
Inkomster från arbete och
studier
Summa
Disponibel inkomst under
60 % av medianinkomst
Disponibel inkomst minst
60 % av medianinkomst
Totalt
20 565
12 609
33 174
Andel EU-fattiga:
11,8 %
7,2 %
19,1 %
29 730
111 156
140 886
Riket:
1990 7,4
2000 9,3
2008 13,2
17,1%
63,9 %
80,9 %
50 295
123 765
174 060
28,9 %
71,1 %
100,0 %
Not: Personer med varken arbete/studier eller noll inkomst exkluderade (n= 12 022 år 2008)
Skulle dessa inkluderats hade andelen EU-fattiga (”risk-of-poverty”) varit 62 317 eller 33,5 %
Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Malmö:
1990 32,7 / 34,4
2000 23,8 / 26,7
2008 28,9 / 33,5
Del 3: Bostadssegregation
Hur har stadens sociogeografi
utvecklats under senare år?
• Malmös särpräglade stadsstruktur; kompakt bebyggelse,
hög befolkningstäthet
• Analys på mindre grannskap – SAMS-områden
• Färganalys kombinerar socioekonomisk och etnisk
bakgrund
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Analyser av inkomst och försörjning i stadsdelar
och SAMS-områden i Malmö.
Stadsdelar:
10 stadsdelar
SAMS-områden:
370 områden varav med minst
100 hushåll –
251 områden
Genomsnitt antal hushåll: 643
Segregationsindex
Ekonomisk
Etnisk
Andel låg inkomst (20 %) /
Andel hög inkomst (20 %)
Andel utlandsfödda utanför
Norden & Västeuropa /
Andel svenskfödda
1. Mycket resursrika
2. Resursrika
> 0,25
0,25-0,49
1. Mycket homogen sv. befolkning
> 0,25
2. Homogen svensk befolkning
0,25-0,49
0,50-0,79
3. Integrerade resursrika
0,50-0,79
3. Integrerade, svensk prägel
4. Integrerade
0,80-1,24
4. Integrerade
0,80-1,24
5. Integrerade, prägel av inv.
1,25-1,99
5. Integrerade/eftersatta
1,25-1,99
6. Eftersatta
2,00-3,99
6. Koncentration av inv.
2,00-3,99
7. Resursfattiga
4,00-9,99
7. Stor koncentration av inv.
8. Mycket resursfattiga
10,00 –
8. Mycket stor koncentration av inv. 10,00-
4,00-9,99
Segregationsanalys för hela städer
Gula områden = socioekonomiskt rika (- 0,49) och
homogen svensk befolkning ((- 0,49)
Gröna områden= socioek. och etniskt blandade områden
Blå områden = socioekonomiskt fattiga (2,00 -) och
Koncentration av synliga invandrargrupper (2,00 -)
SAMS-områden i Malmö efter socioekonomisk
och etnisk profil 1990 och 2008.
Gult: resursstarka/svenskdominerade områden
Grönt: blandade områden
Blå: resursfattiga/utrikesdominerade områden
Malmös befolkning efter bostadsområdens
ekonomiska och etniska status 1990 och 2008.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Malmös befolkning efter bostadsområdens ekonomiska och etniska status 1990 och 2008.
Område
1990
%
N
2008
%
N
4 686
2,0
5 700
2,0
+ 1 014
0,0
144 059
62,0
129 384
45,6
-14 675
-16,4
81 095
34,9
148 279
52,3
+67 184
+17,2
2 620
1,1
265
0,1
-2 355
-1,0
232 460 100,0
283 628
100,0
+51 168
0,0
N
Gul
Grön
Blå
Övriga
Summa
Differens 08/90
%
Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.
Jämförelse 54 största städer (> 40 000 inv.):
Gul
15 %
Grön 66 %
Blå
17 %
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Balansmått mellan gula och blå områden
i Sveriges 54 största städer 2008.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Balans = andel invånare i gula omr./andel invånare i blå omr.
Bostadssegregationens fördelning i utvalda städer 2008.
I procent.
Kommun
Stockholm
Göteborg
Malmö
Botkyrka
Södertälje
Lund
Helsingborg
Kristianstad
Trelleborg
Landskrona
Summa 54 större
städer
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Gula
4,6
15,5
2,0
3,5
9,0
11,2
11,1
13,5
10,0
19,3
13,5
Områden
Gröna Blå
77,4
18,0
57,8
26,6
45,6
52,3
40,7
48,0
61,7
28,5
76,6
10,7
62,5
26,3
66,4
14,4
83,6
6,4
39,4
40,5
66,4
14,4
Samband mellan inkomstojämlikhet och
bostadssegregation
• Skilja mellan bostadssegregationens bakomliggande
orsaker och olika konsekvenser, s.k. grannskapseffekter
• Det är den generella ökningen av inkomstojämlikheten
som förklarar merparten av den ökade
bostadssegregationen
• Vi bor numera med folk som liknar oss själva
• Social sammanhållning – skilja mellan ”bonding” och
”bridging”
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Avslutande analys och rekommendationer
• Social smältdegel, lager på lager
• Det dolda Malmö
• Ökade ekonomiska skillnader bland hushållen
• Bor alltmer åtskilda, många resursfattiga områden
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi
för Malmö på 2010-talet. (1)
Problem
Åtgärd
Befolkningsrörligheten: olika slags strömmar
läggs som lager på lager. Får som oönskad
konsekvens en ökad grad av oetablerade och
osynligjorda människor. Ökad okunskap om
vilka som egentligen bor och verkar i staden –
ett dolt Malmö breder ut sig.
Synliggör alla Malmöbors levnadsförhållanden
och underlätta för människor att få sin ställning
och rättigheter tillgodosedda i enlighet med
gällande lagar och konventioner.
Förvärvsgraden är alarmerande låg i den
arbetsföra befolkningen. Mer än en fjärdedel av
befolkningen i åldern 20-64 har varken arbete
eller är i studier. Detta ger näring åt oreglerade
marknader och sociala spänningar.
Sysselsättningsnivån måste höjas i den
arbetsföra befolkningen. En rimlig målsättning är
att den höjs successivt till 70 procent år 2020 och
nå upp till riksnivå senast år 2030. Fördelning av
arbeten och resurser utformas socialt hållbart för
såväl den enskilde som samhället i stort.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi
för Malmö på 2010-talet. (2)
Problem
Åtgärd
Markant ökning av inkomstojämlikheten bland
Malmöhushållen. Denna ekonomiska
ojämlikhet leder till ökade skillnader i
hushållens levnadsvillkor som i sin tur påverkar
bl.a. ojämlikhet i hälsa.
Såväl kommun som den nationella nivån har ett
ansvar att minska skillnader i ekonomiska
livsvillkor bland hushållen. Den lokala nivån kan
bidra genom en inkluderande och utjämnande
policy inom många policyområden.
En ökad bostadssegregation förstärker
ojämlikhetsmönster i staden. Skapar större
skillnader i förutsättning i hushållens vardagsliv
och i den lokala välfärdsorganiseringen.
En långsiktig handlingsplan antas för en
inkluderande stadsutveckling med mål att
drastiskt minska bostadssegregation och
åtskillnad mellan grupper och områden.
Utanförskapets konsekvenser är ekonomiskt
kostsamma och socialt belastande. Offentliga
styr- och uppföljningssystem är splittrade och
kortsiktiga.
En social investeringspolitik med en integrerad
modell för sysselsättning- och välfärdsfrågor bör
övervägas. Malmö stad bör utreda en integrerad
modell med nationella (FK, AF, Migrationsverk
etc.) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE

similar documents