Språk i alla ämnen

Report
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans
över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till
diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och
inspirationsmaterial i form av en föreläsning av Åsa af
Geijerstam samt en rapport av Anne Palmér – forskarna som
presenterades i utvecklingspaketets första del.
Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga
handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.
Första diskussionen
– uppföljning från tidigare möte
Uppföljning av första mötet – förslag på diskussionsordning:
1. Berätta det moment som du valde att arbeta
språkutvecklande med.
2. Beskriv på vilket sätt du bestämde att medvetet arbeta med
språkliga handlingar.
3. Beskriv hur du och dina elever genomförde momentet.
4. Beskriv dina förväntningar. På vilket sätt och varför infriades
förväntningarna?
5. Ge din reflektion över vad du kan utveckla till nästa
moment.
Andra diskussionen
– utifrån filmen Språk i alla ämnen (del 2)
Språk i alla ämnen – det språkvetenskapliga perspektivet
I filmen Språk i alla ämnen visar Åsa af Geijerstam varför det är viktigt
att arbeta med språk i alla ämnen och hon exemplifierar utifrån några
ämnen hur språket kan se ut.
”Språkutveckling gynnas av att språket används i meningsfulla
och flerstämmiga sammanhang.” (ur Språk och lärande, del 2)
1. Vad innebär meningsfulla sammanhang?
2. Vad innebär flerstämmiga sammanhang?
3. Hur bidrar språkhandlingarna i din undervisning till
meningsfullhet och flerstämmighet?
”Ämnen är ett slags textkulturer där man läser, skriver och talar
på särskilda sätt, bland annat fackspråkliga uttryck men även
sådant som struktur i språket.” (ur Språk och lärande, del 2)
1. Vilka särskilda fackspråkliga begrepp finns i dina ämnen?
2. Hur särskiljer sig textstrukturerna i ditt ämne från andra
ämnen?
3. Hur tydliggör du detta för eleverna?
Tredje diskussionen
– bland annat utifrån rapporten Språk
och lärande
Att tala: Klassrummens olika samtal
Anne Palmér, en av forskarna i första filmen, resonerar kring
klassrummens olika samtal på sidan 15 i rapporten Språk
och lärande. Resonemangen sammanfattas på sidan 21
(Språk och lärande).
Diskutera hur
- det lärarledda helklassamtalet,
- elevers förberedda tal och
- smågruppssamtalet
ser ut och fungerar i era klassrum – och hur de bidrar till
språk- och kunskapsutveckling. Använd gärna Anne Palmérs
modell från Språk och lärande på nästa bild.
Att skriva: Skrivande i skolans alla ämnen
Anne Palmér resonerar också kring skrivande i olika ämnen
på sidan 27 i rapporten Språk och lärande. Resonemangen
sammanfattas på sidan 32 (Språk och lärande).
Diskutera hur
- berättande, diskuterande, beskrivande
och övriga texter används i elevernas
skrivande i era ämnen
- medveten elevernas genrekunskap är
- det kognitiva skrivandet – att skriva för att lära, till exempel
loggboksskrivande – används i din undervisning.
- skrivandets potential kan utvecklas i din undervisning.
Att läsa:
Svårigheten i skolspråket handlar inte bara om ett obekant
ordförråd utan också om sättet språket är uppbyggt på – till
exempel användning av nominaliseringar och nominalgrupper
som förtätar informationen och gör det möjligt att vara mer
precis och exakt. (ur Gibbons, Lyft språket, lyft tänkandet)
Utifrån en facktext – diskutera
- vilka delar av texten kommer att vålla problem för eleverna?
- vilka aktiviteter före, under och efter läsningen kan hjälpa
eleverna att närma sig texten? Se bland annat aktiviteter på
nästa blad.
Exempel på aktiviteter före elevens läsning – bygga upp förförståelse
- inventera vad eleverna redan kan
- få en känsla av vad texten handlar om
- använda bilder, diagram, etc
- rita begreppskarta
- gå igenom textens rubriker, nyckelord och ingångsmeningar
- ställa frågor som man tror kommer att besvaras i texten
Exempel på aktiviteter efter läsningen
- skapa tidsaxlar
- beskriva orsak verkan
- sammanfatta
- diskutera
Fjärde och sammanfattande
diskussionen
Ämnesspråklig kompetens
I slutet av rapporten Språk och lärande (Språk och lärande) ställer
Anne Palmér frågor om relationen språk och ämne. Diskutera dem i
syfte att undersöka vilken ämnesspråklig kompetens som just era
ämnen kräver.
Diskussionsfrågor ur Språk och lärande av Anne Palmér:
- Vilka specifika språkliga kunskaper behövs inom ämnet?
- Vilka ord och begrepp, vilka genrer och språkliga stilar är aktuella?
- Vilka typer av ämnesanknuten muntlig och skriftlig kommunikation är
viktiga att känna till och vilka normer gäller för dessa?
Diskussionsfrågor ur Språk och lärande av Anne Palmér:
- I vilka sammanhang och för vilka syften behöver man kunna
kommunicera inom ämnet?
- I vilka muntliga sammanhang behöver man kunna agera, i vilka roller
och för vilka syften?
- Vilka sorts texter behöver man kunna läsa och bearbeta?
- Vilka genrer behöver man själv kunna producera?
- Vad behöver man kunna beskriva, förklara, redovisa, argumentera för
eller emot, ta ställning till, dra slutsatser av etc.?
- Vilka hjälpmedel behöver man kunna använda sig av i ämnets
kommunikation?
Uppgift till möte 3
1. Välj tillsammans i små grupper ut ett moment i
något av era ämnen.
2. Planera tillsammans momentet på ett sätt så att
den genomförande läraren medvetet kan arbeta
med språkliga handlingar.
3. Genomför momentet med dina elever. Om möjligt
– delta gärna på varandras lektioner.
4. Reflektera över vilka språkliga iakttagelser du
gjorde.
5. Delge dina kollegor vid ert nästa möte.

similar documents