Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur,

Report
Investeringar
in blanco? En ESO-rapport om
behovet av infrastruktur
Redaktörer
Lars Hultkrantz och Johan Nyström
Grov ämnesindelning
Makrosiffror
• Läggs det för lite resurser på
infrastruktur? Anders Vredin
• Vet vi om transportinvesteringar
är lönsamma? Lars Hultkrantz
• Det reala behovet av infrastruktur
– granskning av empirin och
vägen framåt - Johan Nyström
Politiska prioriteringar
• Beslutninger om utbygging av
infrastruktur i Norge – med fokus
på konseptvalget Gro Holst
Volden
Förbättrad infrastruktur vs. andra
behov
• Finansiering av infrastruktur – är
privatfinansiering ett alternativ?
Urban Karlström
• Beslutsunderlag för
trafikinvesteringar i landsbygd
och stadsbygd Jan Owen Jansson
• Mer vägar och mindre järnvägar?
Runar Brännlund
• Spelet om resurserna Jan-Eric
Nilsson
9
Läggs det för lite resurser på
infrastruktur? Anders Vredin
9
Procent av BNP fastigheter och infrastruktur
8
8
7
7
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
2001-2007
2008-2010
Bruttoinvesteringar
Övriga fastigheter och infrastruktur (procent av
BNP)
70-tal
Sverige
Genomsnitt
80-tal
7,8
7,2
90-tal
5,8
7
00-tal
4,8
6,2
4,5
6,2
Det reala behovet av infrastruktur –
granskning av empirin och vägen
framåt - Johan Nyström
Granskning av
- Nutek (2008), Årsbok 2008
- SNS (2012), Enkla regler, svåra tider
- Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget Mars 2012
- Trafikverket (2012), Transportsystemets behov av kapacitetshöjande
åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050
Slutsatsen är att argumenten för att satsa mer på infrastruktur som
förs fram i Sverige inte är väl underbyggda. Det finns inte fog för de
uttalanden som görs om bristande satsningar på infrastruktur.
Finansiering av infrastruktur – är
privatfinansiering ett alternativ? Urban
Karlström
• Sverige har mycket liten erfarenhet av att
utnyttja privat finansiering av infrastruktur
• Det är inte en väg till nya ekonomiska resurser,
i slutändan kommer skattebetalarna eller
brukaren som kommer betala
• Däremot kan en OPS-lösning öka effektiviteten
i byggandet och driften av infrastrukturprojekt
• Borde testas i Sverige
• Hasselgren återkommer till detta
Mer vägar och mindre järnvägar?
Runar Brännlund
Nettoinvesteringar relativt trafikarbete
• Minskade på 90-talet
• Ökade för järnväg under 00-talet
• Fortsatt minska för väg, men långsammare
Är prioriteringen rättvis?
• Miljövinster dubbelräknas?
• Restid: Värdet av arbete på resan dåligt känt
NNK i transportplaneringen
2009
Drop Page Fields Here
(Eliasson och Lundberg 2011)
Total
Sum of Total
7
6
5
4
Drop Series Fields
3
2
1
0
-1
-2
Initial
plan
Base
plan
planläge
Extended
plan
Objektnamn
Excluded
Vet vi om transportinvesteringar är
lönsamma? Lars Hultkrantz
•
•
•
•
•
Starkt lönsamma projekt finns – men överväger inte
Fokus på ”relativ lönsamhet” – prioritering mellan objekt
Men också det bästa mått vi har på faktisk lönsamhet
Bör användas för att bedöma investeringsbehov
Värdet på budgetmedel måste prissättas rätt:
– MCPF, kalkylränta
– Sektorsövergripande riktlinjer behövs – även för t ex VSL/QALY
• Systematiska snedvridningar:
– Anläggningskostnader
– Kalkylränta
– Utnyttjandey underprissatt
• Wider economic benefits: Krügers studie, inget starkt stöd i
litteraturen för tillväxteffekter av transportinvesteringar
Beslutninger om utbygging av
infrastruktur i Norge – med fokus på
konseptvalget Gro Holst Volden
• Transportpolitiken starkt politiserad, staten finansierar många
projekt som primärt har lokal nytta, regionala
fördelningsnycklar – CBA liten betydelse
• Speglas i infrastrukturen: 0,2% motorväg
• NOU 2012:16: CBA state of the art, sektorsövergripande
• Konceptvalg: fokus på effektivitet i tidigt planeringsskede
– Behov, mål, krav identifieras
– Minst två konceptuellt olika UA tas fram
– Bred samhällsekonomisk utvärdering görs
• Infördes 2005, hittils 60 investeringar, hälften transport
Beslutsunderlag för trafikinvesteringar
i landsbygd och stadsbygd Jan Owen
Jansson
• ”The Grand Transportation Mystique” – stora positiva externa
effekter av nya vägar i ett redan väl utbyggt vägnät
• För interurbana väg- och järnvägsinvesteringar är
objektsanalys tillräcklig
• För stora lokala/urbana investeringar kan behövas analys som
kopplar trafikinfrastruktur till strategi för storstadsutveckling –
särskilt i landet mellan stad och land
• Interaktionen mellan bosättning och trafikutveckling
Spelet om resurserna Jan-Eric Nilsson
•
•
•
•
•
•
Exemplet Västlänken: 16mdr, NNK -0,55
Centraliserat eller decentraliserat ansvar?
Politisk ekonomi: den egna valkretsen
Resultat: Nästan alla krafter verkar för mer infrastruktur
De samhällsekonomiska analysernas betydelse
Bör förankras utanför sektorn
Behöver vi mer infrastruktur?
• Etablerad sanning, men
• Vår slutsats: Det finns inget övertygande
underlag som visar det
Våra förslag
• Låt Trafikverket årligen redovisa projekt som har hög eller
medelhög lönsamhet som grund för att bedöma
anslagsbehov.
• Utveckla sektorsövergripande metoder för
samhällsekonomiska bedömningar: Statskontoret/ESV.
• Förbered en reform av prissättning av användningen av
infrastruktur:
– Måste göras transportslagsövergripande
– Paketreform: Koppla införande nödvändiga avgifter för att styra
trafiken (inte finansiera) till beslut om ny infrastruktur

similar documents