Anders Björklund

Report
Decentralisering, skolval och
fristående skolor: resultat och
likvärdighet i svensk skola
Kommentarer
Anders Björklund
SOFI, Stockholms universitet
Uppläggning
1. Allmän första kommentar
2. Diskussion av olika resultat
3. Två avslutande kommentarer
4. Slutord
1. Första allmänna kommentar:
En mycket imponerande produkt, både kvantitativt
och kvalitativt!
Kommer att disciplinera debatten!
Men varför denna form?
En riktig tegelsten!!
I allt väsentligt mycket välskrivet
Men det tar lång tid att läsa igenom
Andra former för att sprida resultaten?
2. Olika resultat
Om resultaten
1. Tror jag på resultaten? Är själva analysen
rimlig?
Svar: JA
2. Finns behov att diskutera tolkningen?
Svar: JA. Både resultaten i sig och deras
koppling till utbildningspolitiska mål
Resultat och mål
1. Ökad mellanskolvariation
2. Drivs av ökad
skolsegregation
3. Familjebakgrundens
betydelse konstant
4. Friskoleexpansionen har
ökat skolsegregationen
5. Friskoleexpansionen har
förbättrat resultaten
(”lite”)
6. Friskoleexpansionen har
förbättrat resultaten för
alla grupper.
1. Likvärdighet
2. Jämlikhet i chanser
3. Segregation
4. Mångfald
5. Effektivitet, nivån på
skolresultaten
Vad gömmer sig bakom en skoleffekt, dvs
resultat för skola i minus genomsnittsresultatet för alla skolor?
1. Kausala effekter (i förhållande till snittet) av
skolan (dess lärare och annat)
2. Kausala effekter av skolans elevsammansättning
(peer effekter)
3. Effekter av elevsammansättningen
1+2 = bristande likvärdighet
3 = (uttryck för) segregation
Med andra ord: variation mellan skolor inget bra
mått på likvärdighet. Era resultat: likvärdigheten har
inte försämrats under perioden.
Likvärdighet och jämlikhet i chanser
Ojämlikhet i chanser = mäts med
familjebakgrundens samlade betydelse
Rimligen något annat än likvärdighet
Resultat: Familjebakgrundens samlade betydelse
har ej ökat. Men hur är det med reformernas
effekter?
Reformernas effekter på
familjegrupper
Era resultat (kapitel 11, dock ej redovisade): inga
gruppskillnader i effekter på skolresultaten.
Samma resultat i Böhlmark & Lindahl och
Edmark m fl. Men Edmark m fl: ”If anything,
students from low-income families benefited
more (av skolval) than those from higherincome families”.
Med andra ord: om något så har skolvalet ökad
jämlikheten i chanser.
Segregation
Svår och känslig fråga. Segregation ett extremt
känsloladdat ord med negativ klang.
Men är verkligen slumpmässig fördelning av
elever på skolor önskvärd?
Segregation och sammanhållning. Notera att
Edmark m fl har brottslighet som utfall. Inga
effekter av skolval på detta!
Ytterligare en tolkningsfråga: hur reagerar en
beslutsfattare/debattör som noterar 1) fler friskolor ökar
segregationen och 2) fler friskolor höjer resultaten?
Tänkbar tolkning: nettoeffekten på resultaten är
negativa då den ökade skolsegregationen har
negativa effekter i sig.
Men detta måste vara fel.
De positiva effekterna av friskolor på resultaten
fångar upp eventuella (negativa) effekter av
segregation på resultaten eftersom det är
effekterna på samtliga elevers resultat som
studeras med den metod som används.
En sista tolkningsfråga:
Hur ser ett skolsystem utan skoleffekter
(mellanskolvariation=0) och utan segregation
ut?
Troligen statiskt då inga innovationer får ske.
Troligen dyrt då förmågan att undervisa i
exempelvis olika språk måste fördelas över hela
landet i alla skolor och inte samlas i vissa skolor
.
Hur ser ett bra skolsystem ut?
Skoleffekter uppstår ständigt genom duktiga
skolor och lärare, och genom att en del släpar
efter.
Men skoleffekterna försvinner snabbt på grund
av förmåga att lära sig av goda exempel och
genom tryck på svagpresterande skolor.
Problem för likvärdigheten: permanenta kausala
skoleffekter.
Avslutande kommentar 1
Varför analyser bara tom 2006(-2009)?
Avslutande kommentar 2
Rapporten är en manifestation av dagens
omfattande, högkvalitativa och policy-relevanta
nationalekonomiska (främst kvantitativa)
utbildningsforskning!
93 referenser till nationalekonomiska produkter
42 referenser till övriga discipliner
Förklaringar:
1. En relevant forskarutbildning som förmedlar
kunskap om kvantitativa metoder. Dessutom en
omfattande forskarutbilning med stort utflöde
av kompetenta forskare.
2. Registerdata från SCB (ofta beställda av
Skolverket m fl).
3. IFAU.
4. Mycket internationell stimulans från ”Economics
of education” som blivit ett stort eget fält inom
nationalekonomi (Steve Machin 2014).
Slutord
STORT GRATTIS TILL
IFAU i allmänhet
och
de 7 författarna i synnerhet

similar documents