Sömn hos äldre

Report
Icke-farmakologiska åtgärder vid
sömnbesvär
Amanda Hellström
leg. ssk, spec. ssk. Kirurgisk Omvårdnad
Dr Medicinsk Vetenskap
Insomnia symptoms in elderly persons
ASSESMENT, ASSOCIATED FACTORS AND NONPHARMACOLOGICAL NURSING INTERVENTIONS
Varför behöver vi sova?
Sömn kan ses som ett grundläggande behov
liknande hunger, vilket är avgörande för en
individs överlevnad.
Sömnbrist kan resultera i: försämrad
proteinsyntes, minskad cellulär immunitet,
försämrad prestations- och intellektuell
förmåga.
Sömn cyklerna
N2
N3/ djupsömn
N1
N3/allra
djupast
Varje cykel varar ca. 90-120
min och upprepas sedan
genom natten.
N2
REM
N2
Sömnen är en cyklisk process
där vi går igenom 3 olika
stadier av NREM sömn och
Ett stadium av REM sömn.
N3/
djupsömn
Två samverkande processer
Process S som styrs av
tidigare sömn och
vakenhet.
Process C som har en endogen
styrning, dvs. en kroppsegen
naturlig rytm för sömn och
vakenhet
Den cirkadiska klockan
Ljus från omgivningen träffar
specifika celler i näthinnan
som signalerar till den inre
klockan i hypothalamus.
Dygnsrytmen
SCN reglerar:
sömn/vakenhet,
kroppstemperatur
hormonnivåer.
Kl. 24 till 12
Kl. 2 Högsta
melatoninnivån i kroppen
och djupaste sömnen
Kl. 7:30 Melatonin
utsöndring slutar
Kl. 6:45 Ökning av
puls och blodtryck
Kl. 4:30 Lägsta
kroppstemperatur
Kl. 6 Kroppstemperatur stiger,
kortisol börjar utsöndras
Kl. 12 till 24
Kl.22:30 Tarmrörelser
avtar
Kl 21 Melatonin utsöndring
startar
Kl 19 Kortisolutsöndring avtar,
puls och blodtryck sänks
Högsta kroppstemperatur
Kl.14:30 Bästa
koordinationsförmåga
Kl. 15:30 Hög
koncentrationsförmåga,
bästa reaktionstid
Kl. 18:30
Lägsta halt av melatonin
Högsta blodtryck
Negativ påverkan av dygnsrytm
• Dunkelt inne/ lite tid utomhus
• Fysisk inaktivitet
• Mycket tid i sängen
Positiv påverkan av dygnsrytm
•
•
•
•
Ljus/Mörker
Fysisk aktivitet
Tidpunkter för måltider
Social interaktion
Orsaker till sömnproblem hos
äldre
•Sjukdom/multisjukdom
•Läkemedel
•Förändringar i sömn avseende djup
•Sociala omständigheter
•Missnöje med
aktivitetsutbud/inaktivitet
•Stressande situationer/miljöer
”Nattvandraren” av
Edvard Munch
Individuella och omgivningsfaktorer
Ålder
Kognition
Sömnsjukdom
Psykiskt/medicinskt
tillstånd
Blindhet
Mediciner
Uttalad dagtrötthet
Cirkadisk rytm
för sömn och
vakenhet
Social aktivitet
Fysisk aktivitet
Ljusexponering
Rutiner vid boende
Bemanning
Sömn hygien
Begränsa ljud
Begränsa ljus
Rumstemperatur
Frisk luft
Komfortabel säng
Regelbundna
sängvanor
Begränsa antalet
väckningar
Begränsa intag av
nikotin, koffein
och alkohol
Undvik tupplurar
Ljusexponering
Motionera
Diet
Undersökning avsamband mellan
sömnsvårigheter och fritidsaktiviteter i ett
urval av personer (≥60 år) i Sverige.
• Tvärsnittsstudie inkluderande (n= 945) deltagare
hämtade från SNAC-B.
• Data insamlad år 2007-2009.
• Samband mellan sömn och aktivitet undersöktes.
• Hänsyn togs till om ålder, kön, funktionellt status
(IADL), generell hälsa, sinnesstämning kunde
påverkat sambanden.
• Interaktioner mellan variabler undersöktes.
(Synergetisk effekt)
Exempel på aktiviteter som
undersöktes
Trädgårdsarbete
Motionerande
Plocka bär och svamp
Handarbete
Spela sällskapsspel
Spela ett musikinstrument
Läsa böcker
Se på TV
Beskrivning av urvalet och
sömnproblem
Kvinna
Man
Totalt
Antal
524
421
945
Medelålder
74.3
72.8
73.6
Sömn <5h
83
39
122
Svårt att somna
188
74
262
Svårt att somna om efter
uppvaknande
112
45
157
Svårt att sova pga spänning eller
sinnesstämning
165
71
236
Svårt att sova pga smärta eller
klåda
111
54
165
Vaknar för tidigt
308
236
544
Tar sömntabletter varje natt
61
31
92
Resultat i korthet
• Socio-intellektuella aktiviteter var associerade till
färre sömnproblem.
• Fysiska aktiviteter var betydelsefulla i de
ojusterade modellerna, men effekten försvann då
justering gjordes.
• Personer som skattade sin generella hälsa som
dålig/någorlunda löpte en större risk för att ha
sömnproblem.
• Att göra reparationer i sitt hem var förenat med
färre sömnproblem och särskilt viktigt för kvinnor.
Syfte: att utforska sömnvanor och dagliga aktiviteter
vid äldreboende. Ännu ett syfte var att undersöka
kopplingen mellan sömnvanor och dagliga aktiviteter.
•
•
•
•
•
•
•
Kvalitativ, explorativ studie
Datainsamling höst/vinter 2011-2012.
Tre olika orter, två avdelningar på vardera ort
Allmän geriatrisk inriktning
39 observationstillfällen á 1½ - 2 timmar
10 intervjuer
Innehållsanalys
Avdelningens rytm är livets takt
•
•
•
•
•
•
•
Förbättrad sömn. Längre och mer sammanhållen.
Omvårdnad på natten. Trygga ljud.
Regelbundenhet och rutiner dagtid.
Inomhus promenader.
Enskildhet och gruppaktivitet.
Läsning, Musik, Spel, Utomhus vistelse
Graden av beroende tycktes inverka SJÄLVSTÄNDIGHET
Att vara observant på:
• Personer som behövde hjälp med förflyttning
oftast sittande passiva i dagrummet
• Ofta mellan vakenhet och slummer
• Gemensamt utrymme ≠ social stimulans
Behov av självständighet
• ”Sense of self”
- personligt varande
- egna ägodelar
- egen lägenhet
- kontakt med ”världen utanför”
Slutsatser
• Aktiviteter som framförallt har en social och
intellektuell komponent är associerade med färre
sömnproblem.
• Viktigt att stötta genom att skapa regelbundenhet i
dygnsrytmen, sträva efter att de boende har kontroll
över sin dag.
Fortsatt forskning
• Vi behöver mer kunskap om IFM i
sömnförbättrande syfte (effekter)
• Långtidseffekter av IFM
• Fyndet att reparationer/underhåll av eget
hem
• Betydelsen av spel
Hur omsätts detta till praktiken?
• Kunskap om sömn och dess betydelse till
kliniskt verksamma och i vårdutbildningar.
• Kunskap om IFM till kliniskt verksamma och
redan i utbildningen.
• För att kunna utvärdera vad vi gör måste vi
veta hur och när vi ska mäta.
”TAKE HOME MESSAGE”
• Sömn är ett basalt behov nödvändigt för vår
hälsa
• Vårt arbete kan göra skillnad
• Tänk på sömnen dag som natt!
Tack för mig!
[email protected]

similar documents