Anna Lindgren

Report
Nn a
Trygghetslarm
Alla i Sverige
ska ha tillgång till
effektiva, prisvärda och säkra
kommunikationstjänster.
Anna Lindgren
Konsumentmarknadsavdelningen
Post- och telestyrelsen
Post- och telestyrelsen
Användning av trygghetslarm
(= trygghetstelefon)
•
Dosa i hemmet med batteribackup
•
Larmknapp
•
Kopplas till telefonanslutning
•
Analog/digital - PSTN/GSM/IP och
kombinationer
•
Överföring av information och tal
•
Drygt 200 000 användare - främst
äldre
Stor variation i utnyttjandet/behov
av larm – vilket behov ska
tillgodoses?
•
3
4
Vad gäller kring trygghetslarm?
enligt Socialtjänstlag [2001:453], Hälso- och sjukvårdslagen, lag
om stöd och service till vissa funktionshindrade [1993:387],
föreskrifter
•
Kommunens ansvar är att tillgodose trygghet, stimulera eget boende, erbjuda tjänster
som möter behovet, individen ska ha valfrihet
•
Kommunen har inget uttryckt krav på att erbjuda trygghetslarm
•
Tjänster enligt SoL ska tillhandahållas med ”God kvalitet” – såväl vård/omsorg och teknik
enligt lag [2003:389] om elektronisk kommunikation
•
Trygghetslarm ej en samhällsomfattande tjänst enl. LEK
- normala omständigheter gäller
•
Nödsamtal, 112, är den enda prioriterade tjänsten
5
Tre olika typer av problem
1. Leveranskedjan – processen
2. Ny teknik - Förändring till nya elektroniska
kommunikationsnät och digitalisering
3. Generella problem som blir tydliga vid användning
av trygghetslarm
6
Kedjan av aktörer i leveransen
av trygghetslarm
Kommuner
Brukare
Larmtillverkare
Operatörer
Larmcentraler
7
7
Kommuner
•
Risker då olika aktörer ansvarar för olika
delar av leveranskedjan. Ökad kontroll
behövs för t ex abonnemang och
installation.
•
Trygghetslarm köps och säljs som en
produkt och inte en tjänst
•
Upphandlas som tidigare - utnyttjar inte
de möjligheter som den nya tekniken
ger
•
Låg betalningsvilja hos kommunerna
•
Behov av ny kompetens för
upphandling, installation och drift
•
Få kommuner samarbetar
8
Brukare
•
Tilldelas ofta kontrollen över
abonnemang – standard abonnemang
används
•
Förstår ej alltid att trygghetslarmet är
beroende/påverkas av abonnemanget
•
Ibland fattas beslut av anhörig
•
Större tilltro till tjänstens kvalitet än
vad tjänstetillhandahållaren kan
garantera?
•
Låg betalningsvilja
9
Larmtillverkare
•
Många trygghetslarm är inte färdigutvecklade
för ip-miljö
•
Problem uppstår då analoga larm ansluts till
ip-baserade kommunikationsnät/utrustning
•
Utvecklar och kontrollerar sina egna protokoll
- köpare inlåsta
•
Begränsat tekniskt samarbete mellan
larmtillverkare, operatörer och larmcentraler
•
Styrda av LOU och kommunens skall-krav vid
upphandling
•
Prispress
Näten/infrastrukturen har
utvecklats och trygghetslarmen
måste följa med i den utvecklingen!
Användandet av telefoni ser inte ut som för 10-20 år
sedan:
• I nya fastigheter har man oftast inte traditionell
telefoni (med koppartråd) utan man har bara
fiber-anslutning.
• Av alla hushåll i Sverige är det 22% som inte har
fast telefoni
• Av de hushåll som har fast telefoni använder 22
% IP-telefoni
Komplex tjänst
• Tjänsten trygghetslarm är en komplex tjänst som
består av många olika delar och som är beroende
av att flera aktörer samverkar
• Den som tillhandahåller larmen behöver ansvara
för att hela tjänsten/leveranskedjan fungerar,
inkl:
• abonnemang hos brukaren (då det behövs)
• installation hos brukaren
Vikten av samverkan och stöd
för ett lyckat teknikskifte
• Viktigt med samverkan i teknikskiftet mellan olika
aktörer i branschen samt mellan olika enheter i
kommunen och landstinget. Där man lyckats med
teknikskiftet har det varit i samarbete mellan IT,
omsorg och upphandling m fl.
• Det finns stöd för kommunerna från SKL genom t
ex en vägledning, en upplysningstjänst och
möjlighet att avropa från ramavtal för digitala
trygghetslarm.
Viktigt att börja teknikskiftet så
snart som möjligt
• Den demografisk utvecklingen gör att vi kommer
att bli mer och mer beroende av e-hälsa och
digitala omsorgstjänster.
• Om man får digitala larm att fungera nu, borde
man ha en bra plattform för framtida digitala
tjänster.
Tack för uppmärksamheten!
Kartläggning och analys av den svenska marknaden för
trygghetslarm
Rapport nr PTS-ER-2012-12 finns på
www.pts.se
Anna Lindgren
[email protected]

similar documents