Utveckling och utvärdering av ett förebyggande program för

Report
Leder verkligen användning av ett strukturerat
instrument till ”bättre” bedömningar?
Henrik Andershed, Professor
Anna-Karin Andershed, Fil.dr.
Verksamma vid
Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete
Örebro universitet
Betydelsen av bra bedömning/utredning
 Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person
behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov
han/hon har?

Sannolikt inte
 Kan vi ge effektiva insatser om vi inte – innan - vet vilka
specifika behov den unge och familjen har?

Sannolikt inte
 Helt fundamentalt med bra/behandlingsrelevanta
bedömningar!
 Vi bör bland annat bedöma/identifiera risk- och
skyddsfaktorer för att veta vilka de specifika behoven är

Då ger vi oss bra förutsättningar för insatserna
Betydelsen av samstämmiga
bedömningar/utredningar
 Det får inte vara utredar-/personbundet hur en
bedömning/utredning blir



Vi ska sträva efter samstämmiga bedömningar
Vi förväntar oss väl samma diagnos/resultat av två olika
läkare?
Vi ska förvänta oss samstämmiga bedömningar av
professionella som arbetar med ”psykosocialt
utredningsarbete”, t.ex: psykologer, socialsekreterare,
psykiatriker, m.fl.
Vad är bra risk-behovsbedömning?
(se Andershed & Wirius, 2010)
 Strukturerad
 Tydliga definitioner finns och samtliga risker och skydd
bedöms hos alla klienter – ökar chanser till hög
samstämmighet (s.k. interbedömarreliabilitet)
 Fokus på forskningsbaserade risker och skydd
 Identifierar de specifika risker och skydd som är i
behov av insatser hos klienten


Risk-skyddsprofil
Visar tydligt vad insatser bör fokusera på
Vad är bra risk-behovsbedömning? (forts.)
(se Andershed & Wirius, 2010)
 Tar hänsyn till ev. fallspecifika risker/skydd som inte
finns med i bedömningsinstrumentet
 Uppföljande bedömningar
 Kan lätt kommuniceras över
verksamhetsgränser/användas av alla verksamheter
Exempel på strukturerade
bedömningsinstrument (se www.socialstyrelsen.se)
 För att bedöma risk- och skyddsfaktorer för
normbrytande/aggressivt beteende hos unga

Early Assessment of Risk List for Boys / Girls (EARL 20-B /
EARL 21-G)


Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY)


Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos
pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser
Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, 12-18 år, samt
tjäna som bas för val av insatser
ESTER

Evidensbaserad STrukturerad bEdömning av Risk och
skyddsfaktorer.
Vad är ESTER?
(se Andershed & Andershed, 2010)
 Evidensbaserad STrukturerad bEdömning av Risk och
skyddsfaktorer.
 Ett forskningsbaserat bedömningssystem som innehåller
 (1) ett screeningsystem (ESTER-screening)
 (2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTERbedömning).

Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt
samarbete, etc.
 Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga
(0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande
beteende

Kan användas både i förebyggande och behandlande
sammanhang
ESTER
Att användas av alla verksamheter som arbetar
med barn och ungdomar
 Samtliga som går utbildning kan använda ESTER
(oavsett förkunskaper)
 Använder ett neutralt, basalt språk och sätt att mäta
risker och skydd som alla verksamheter ska kunna
acceptera, hantera och tycka är relevant

Förbättra kommunikation och samarbete mellan verksamheter

Datorstödet förenklar samarbete
ESTER-bedömning
 Forskningsbaserat strukturerat risk-




behovsbedömningsinstrument av risker och skydd
för normbrytande beteende
19 risk- och skyddsfaktorer
Beslutstöd inför insatser
Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och
efter insatser)
Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och
samarbete
Risker som bedöms med ESTER-bedömning
Hos den unge
• Trotsighet, ilska eller oräddhet
• Överaktivitet, impulsivitet eller
koncentrationssvårigheter
• Svårigheter med medkänsla, skuld
eller ånger
• Bristfälliga språkliga förmågor eller
skolprestationer
• Negativa problemlösningar,
tolkningar eller attityder
• Nedstämdhet eller självskadande
beteende
• Normbrytande beteende
• Alkohol- eller droganvändning
• Problematiska kamratrelationer
Hos familjen
• Föräldrarnas egna
svårigheter
• Svårigheter i föräldrabarnrelationen
• Föräldrarnas svårigheter
med
uppfostringsstrategier
Skydd som bedöms med ESTER-bedömning
Hos den unge
• Positiv skolanknytning och
prestationer
• Positiva förhållningssätt eller
problemlösningar
• Positiva umgängen och
aktiviteter
• Den unges medvetenhet och
motivation
Hos familjen
• Föräldrarnas ork, engagemang,
eller stöd
• Föräldrarnas positiva attityder
och uppfostringsstrategier
• Föräldrarnas medvetenhet och
motivation
Bedömning av en
riskfaktor i ESTERbedömning
Bedömning av risk- och skyddsfaktorer –
Minst två av dessa källor
Information från:
• Samtal/intervju
med förälder/
föräldrar vid
ett eller flera
tillfällen
Information från:
• Samtal/intervju med den unge
• Observation av den unge
Bedömning av de 19 faktorerna
i ESTER-bedömning
Information från:
• Samtal/intervju med
förskollärare/lärare
- görs av dig som professionell  Basera bedömningen på
så många olika informationskällor
och miljöer som möjligt.
Information från:
• ESTER-screening
 Dokumentera i ”Informationsbas”
från vem och när (datum)
information inhämtades.
Planering
Planering av
av insatser
insatser
Dokumenteras
Dokumenteras ii ”Planerade
”Planerade insatser”.
insatser”.
Information från:
• Akt/journal
• Annan/Annat
Datorstöd
 Användarvänligt
 Underlättar:
 Tolkning och presentation av resultat


Visualiserar resultaten på enkelt sätt
 Rapporterna som produceras kan användas direkt med
föräldrar och den unge
Samarbete mellan kollegor och verksamheter

Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare
Risk-skydds
profil
Sammanställning över tid av varje risk- och
skyddsfaktor – I detta fall har fyra bedömningar gjorts
Struktur (instrument) bättre än ostruktur (inget
instrument)?
 En vanlig hypotes bland forskare:
 Bedömningar som görs med hjälp av ett strukturerat
instrument leder inte bara till samstämmiga och adekvata
bedömningar utan också

mer adekvata och samstämmiga bedömningar jämfört
med när ett strukturerat instrument INTE används
 Stämmer det?
Vad visar tidigare forskning om detta?
 Bedömningar med hjälp av instrument ger relativt bra till
riktigt bra samstämmighet

Studier på t.ex. instrumenten EARL-20B och SAVRY
 Bedömningar utan strukturerade instrument tenderar att
vara mindre samstämmiga – men svårt att uttala sig om

T.ex. mindre vinjettstudier som studerat socialsekreterares
bedömningar
 Vi saknar studier som jämför bedömningar som gjorts
med och utan ett strukturerat instrument

Vi vet egentligen inte om t.ex. SAVRY, EARL-20B eller
ESTER-bedömning är ”bättre” än ostrukturerade
bedömningar!
Leder användning av ESTER-bedömning till
samstämmiga bedömningar? (Andershed m.fl., 2010)
 Två oberoende ESTER-bedömare bedömer – helt
oberoende av varandra – samma ungdomar

30 flickor på SiS-institution
(Andershed m.fl., 2010)
Slutsatser av den studien?
 Ganska bra till riktigt bra samstämmighet
 Är glaset halvfullt eller halvtomt?
 Vi behöver jämföra med något!
Mer samstämmigt än vad?
 Leder användning av ESTER-bedömning till:
 mer samstämmiga bedömningar
 mer ”korrekta”/adekvata bedömningar
 mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar
 att man missar färre viktiga saker i bedömningar

jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument?
Are Structured Assessments of a Youths’ Risks and
Needs Really Better Than Unstructured? – A Case
Vignette Study
(Andershed & Andershed, in prep.)
Metod: Vinjettmetoden
 Steg 1:
 Vinjetten författas och realismskattas av två praktiker med erfarenhet av socialt arbete med unga.
Skattningen blev 9,5 av 10.
 Steg 2:
 En strukturerad kategorisering görs av de saker som beskrivs i vinjetten och delas upp i två
kategorier:


(1) forskningsbaserade riskfaktorer
(2) forskningsbaserade skyddsfaktorer
 Steg 3:
 Vinjetten bedöms:


Med hjälp av ESTER-bedömning av 30 oberoende socialsekreterare
Utan något strukturerat instrument av 30 andra oberoende socialsekreterare
 Steg 4:
 Samtliga utlåtanden/bedömningar läses igenom av två oberoende forskare vilka bedömer vilka
risk- och skyddsfaktorer som tagits upp i de 60 bedömningarna
 Steg 5:
 För att även få ett mått på vad andra praktiker anser om de aktuella bedömningarna lät vi sedan
andra praktiker – socialchefer - bedöma de 60 bedömningarna
 Är bedömningen adekvat/bra? Missas viktiga områden?
 Var blinda inför (de visste ej) om bedömningen ifråga var gjord med ESTER-bedöming eller ej.
60 socialsekreterare + fyra socialchefer deltog i
studien
 30 socialsekreterare - använde ESTER-
bedömning




Samtliga utbildade i ESTER
28 kvinnor – 2 män
Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61).
Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning
av barn och ungdomar.
 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat
instrument (de flesta använder BBIC som stöd)



27 kvinnor – 3 män
Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83).
Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning
av barn och ungdomar.
Metod: Totalt 60 socialsekreterare + fyra
socialchefer (forts.)
 Fyra socialchefer
 Två chefer bedömde samma 30 bedömningar
 Dvs. två oberoende bedömningar av samtliga 60 bedömningar
 Svarade på frågor såsom:
På hela taget en adekvat bedömning?
 Missat något?
 Föreslås rätt insatser?

Instruktioner till de 60 socialsekreterarna
 + Övergripande
information om
studiens syfte, etc.
 Vinjetten
 Totalt 1,5
A4-sidor
Frågeformuläret till de 60 socialsekreterarna
Formuläret till socialcheferna
Vilka riskfaktorer finns i vinjetten?
Riskfaktor
I vinjetten
Överaktivitet, impulsivitet
eller
koncentrationssvårigheter
Kalle har enligt klassföreståndaren svårt att koncentrera sig längre
stunder, blir lätt störd av andra och ligger efter i flera ämnen i
skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de
övriga i klassen. Det händer då och då att Kalle gör och säger saker
utan att tänka efter före, t.ex. svarar rakt ut i klassen utan att räcka
upp handen. Han är väldigt fysiskt aktiv, rastlös och sitter sällan
stilla längre stunder, något som gör att han bland annat stör andra
elever under lektionstid.
Svårigheter med medkänsla,
skuld eller ånger
Kalle blev enligt mamman inte speciellt skakad av att ha åkt fast för
snatteriet. Han har inte uttryckt någon oro över detta eller pratat
om det på något sätt.
Bristfälliga språkliga förmågor
eller skolprestationer
Ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han
väldigt långt efter de övriga i klassen. Mamman och pappan oroar
sig mycket för Kalles skolgång. De är måna om att Kalle ska ha en
bra skolgång och pratar ofta med honom om hur viktigt det är med
skolan. De ser att han hamnar efter och att han har svårt att sitta
still och koncentrera sig längre stunder. De har det också svårt med
att få honom att göra läxor hemma.
Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? (forts.)
Riskfaktor
I vinjetten
Normbrytande
beteende
Kalle blev hemskjutsad av polisen för ett par veckor sedan då han åkt fast
för snatteri i en matvaruaffär. Han hade snattat flera godispåsar och blev
tagen på bar gärning i butiken av väktare. Då erkände han för polisen (som
kallades till butiken) att han tagit saker i butiker flera gånger förut, det
senaste halvåret, ca 5-10 gånger.
Alkohol- eller
droganvändning
Mamman berättar också att de som föräldrar noterat att Kalle har börjat
dricka alkohol. De har ibland (ca 2-3 gånger i månaden enligt mamman)
fester hemma hos någon i fotbolls eller innebandylaget och Kalle kommer
då hem och luktar alkohol. Så har det varit under det senast halvåret
ungefär.
Problematiska
kamratrelationer
Kalle uppger då också till mamman att han alltid gör detta (snattar)
tillsammans med ett antal kamrater från innebandylaget som också tar
saker i butikerna.
Svårigheter i föräldrabarnrelationen
De hamnar i diskussioner och t.o.m. bråk med Kalle nästan varje dag på
grund av hans svårigheter i skolan och att han inte gör sina läxor, etc.
Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera
dagar.
Föräldrarnas
svårigheter med
uppfostringsstrategier
Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera
dagar. Mamman säger att hon och pappan inte vet hur de ska hantera
detta.
Resultat:
Vilka riskfaktorer identifierar man?
97 % av de 30 socialsekreterare
som använde ESTERbedömning identiferade denna
Riskfaktor riskfaktor i vinjetten
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan instrument
(n=30)
Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter
97%+
83%
Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger
60%**
7%
Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer
87%
73%
Normbrytande beteende
97%*
80%
De 30
socialsekreterare som
Alkohol- eller
droganvändning
97%*
80%
77%**
30
77%**
40%
90%**
37%
använde ESTER-bedömning
var mer
genomgående mer
Problematiska
kamratrelationer
framgångsrika i att identifiera
olika riskfaktorerna
Svårigheter ide
föräldra-barnrelationen
Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier
* ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer
har man identifierat?
37 % av de 30 socialsekreterare
0 % av de 30 socialsekreterare
som använde ESTERbedömning identiferade
samtliga riskfaktorer i vinjetten
som INTEanvände ESTERbedömning identiferade
samtliga riskfaktorer i vinjetten
Antal riskfaktorer
man identifierat
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan instrument
(n=30)
Samtliga 8
37%
0%
7
20%
10%
6
30%
20%
5
13%
17%
4
0%
23%
3
0%
17%
2
0%
3%
1
0%
7%
0
0%
3%
Vilka skyddsfaktorer finns i vinjetten?
Skyddsfaktor
I vinjetten
Positiv skolanknytning och
prestationer
Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan
som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt
bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus
på rasterna.
Positiva förhållningssätt eller
problemlösningar
Kalle är enligt klassföreståndaren en ”go, trevlig och artig
kille som är lätt att tycka om”.
Positiva umgängen och
aktiviteter
Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan
som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt
bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus
på rasterna.
Föräldrarnas ork, engagemang,
eller stöd
Båda föräldrarna är alltid med på föräldramöten och någon av
dem kommer på utvecklingssamtalen angående Kalle. De
visar ett stort intresse för Kalles skolgång och undrar ofta hur
det går för honom i skolan. Klassföreståndaren säger att
föräldrarna verkar väldigt engagerade i Kalle.
Resultat:
Vilka skyddsfaktorer identifierar man?
37 % av de 30 socialsekreterare
som använde ESTERbedömning identiferade denna
skyddsfaktor i vinjetten
Skyddsfaktor
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan
instrument
(n=30)
Positiv skolanknytning och prestationer
37%**
0%
Positiva förhållningssätt eller
problemlösningar
20%*
0%
Positiva umgängen och aktiviteter
43%**
3%
Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd
57%**
7%
De 30 socialsekreterare som
använde ESTER-bedömning
var mer genomgående mer
framgångsrika i att identifiera
de olika skyddsfaktorerna
* eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Hur många av dessa fyra
skyddsfaktorer har man identifierat?
Antal
skyddsfaktorer
man identifierat
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan instrument
(n=30)
Samtliga 4
10%
0%
3
20%
0%
2
20%
3%
1
17%
3%
0
33%
94%
94 % av de 30 socialsekreterare
som INTE använde ESTERbedömning identiferade inga
skyddsfaktorer i vinjetten
Resultat: Socialchefers uppfattning om
bedömningarna
På hela taget en adekvat/bra
bedömning?
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan instrument
(n=30)
T-värde (fg)
Medelvärde
Medelvärde
2,78
2,42
2,43*** (58)
1,43
1,88
-4,26*** (58)
2,12
1,95
1,48+ (58)
1. Inte alls adekvat
2. I viss mån adekvat
3. Adekvat
4. Mycket adekvat
Missat att uppmärksamma
saker?
1. Nej
2. Ja, något enstaka
3. Ja, flera
Är det rätt insatser som
föreslås?
1. Nej, troligen inte
2. Ja, delvis
3. Ja, sannolikt
*** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Socialchefers uppfattning om
bedömningarna (forts.)
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan instrument
(n=30)
Inte alls adekvat
2%
10%
Adekvat - Mycket adekvat
58%+
38%
Nej
58%+
35%
Ja, flera
2%*
23%
Nej, troligen inte
13%
25%
Ja, sannolikt
25%
20%
På hela taget en adekvat/bra
bedömning?
Missat att uppmärksamma saker?
Är det rätt insatser som föreslås?
* eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Slutsatser?
 Användning av ESTER-bedömning leder till:

Att fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en
bedömning


Högre grad av samstämmighet i att identifiera risk- och
skyddsfaktorer
Att man, enligt socialchefer:
gör bättre/mer adekvata bedömningar
 i mindre utsträckning missar viktiga saker
 tenderar att föreslå mer adekvata insatser

 … jämfört med när man inte använder ett strukturerat
instrument (men t.ex. BBIC)

BBIC räcker inte till för att ge bedömaren vägledning vad gäller riskskyddsfaktorer
Tack till de som finansierat denna forskning
 Socialstyrelsen (UPP-centrum)
 Vetenskapsrådet

similar documents