Jesper Roines presentation 2.8 MB pptx

Report
”KAPITALET I DET 21:A ÅRHUNDRADET”
FORSKNINGSBAKGRUNDEN OCH DEN SVENSKA BILDEN
19 augusti, 2014, SNS
Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm
STORT INTRESSE FÖR INKOMST OCH
FÖRMÖGENHETSSKILLNADER, SPECIELLT I TOPPEN
VAD HANDLAR BOKEN OM?
• Fyra delar
1. Begrepp och tillväxt över lång tid (2000 år)
2. Kapital/inkomstkvotens utveckling
3. Fördelning mellan individer
4. Diskussion om åtgärder/policy
1. GRUNDBEGREPP
Ekonomin: Kapital och arbete kombineras och skapar
mervärde (produktion)
All produktion = Alla inkomster (globalt)
Alla inkomster (Y) = arbetsinkomster + kapitalinkomster
Kapitalinkomsternas del (a) av alla inkomster (Y) =
avkastning på kapital (r) gånger kapitalet (K)
“Kapitalismens första lag”: a = r  K/Y = r  b
1. BEDRÄGLIGT ENKELT…
• Kapital definieras som allt som kan ägas och därmed
köpas och säljas på en marknad.
– Det är inte alltid samma sak som kapital i
produktionsfunktionen
• Allt kapital = offentligt kapital + privat kapital
– Viktigt när man senare funderar över t ex den “privata
fördelningen”
– Konceptuellt oklart hur man ska hantera kapital i form av
medborgares krav på staten. Inte disponibla på samma
sätt som privat kapital men påverkar inte desto mindre
privat agerande (t ex sparande).
• Inte på något sätt dolt i boken men avfärdas ändå
som mindre viktiga distinktioner.
2. HUR UTVECKLAS KAPITAL/INKOMSTKVOTEN b
ÖVER TID?
Kapitalstocken utvecklas över tid genom att en del av
produktionen sparas (resten konsumeras). Med ett visst
genomsnittligt sparande, s, och en viss tillväxttakt, g,
konvergerar kapital/inkomstkvoten mot en viss nivå av b
“Kapitalismens andra lag”: b = K/Y = s/g
Historiskt menar Piketty att observerade fluktuationer i b
förklaras väl av detta samband. (Men oklart hur han ser
på att s och g är relaterade, inte alls enligt sidan 199,
åtminstone inte på “lagbundet sätt”)
Vi lär återkomma till detta samband…
2. HUR SER DEN LÅNGSIKTIGA
KAPITAL/INKOMSTKVOTEN UT I DATA?
• Hög och jämn nivå runt 6-7 under 1700-1800-talet i
Frankrike och England
• Klart lägre i Sverige (och USA), runt 3-4 på 1800-talet
• Kraftiga fall under 1900-talets första hälft
• Återhämtning efter 1970 (lite tidigare för vissa, senare
för andra).
• STOR förändring i komposition (mark minskad
betydelse, fastigheter och finansiella tillgångar ökad
betydelse).
2. KAPITAL/INKOMST-KVOTEN HISTORISKT?
England 1700-2010
Frankrike 1700-2010
Stabilt runt 6-7 gånger nationalinkomsten före 1900talet, sedan kraftigt fall, senaste decennierna kraftig
uppgång
2. KAPITAL/INKOMST-KVOTEN I SVERIGE?
Klart lägre än England och Frankrike på 1800-talet (!) Nivå mer i
linje med USA. Uppgång efter 1980 BÅDE finansiella och ickefinansiella tillgångar (housing)
2. IMPLIKATIONER FÖR KAPITALETS ANDEL AV
INKOMSTERNA?
Om nu kapital/inkomstkvoten konvergerar/ökar (mot en
viss nivå b), vad betyder det för a ? Gå tillbaka till
Kapitalismens första lag: a = r  K/Y = r  b
I en fas där kapital ackumuleras sjunker r (mer K, lägre pris
på kapital). Frågan är vilken effekt som dominerar, att r
går ner eller att K går upp?
Beror på substitutionselasticitet mellan kapital och
arbete. Om större än ett så dominerar K och a stiger, om
mindre än ett så faller a, om exakt ett så tar effekterna
precis ut varandra och a påverkas inte (Cobb-Douglas)
3. IMPLIKATIONER FÖR FÖRDELNING ENLIGT
PIKETTY?
Kapital/inkomstkvot säger i sig inget om effekterna på den
individuella fördelningen. Beror på kapitalets respektive
arbetsinkomsternas fördelning mellan individer.
Men om kapital är mer koncentrerat i sin fördelning än
inkomster (vilket det är) så ökar inkomstskillnaderna när
kapitalandelen ökar
Dessutom, för den som har större delen av sin inkomst från
kapital som växer med r så ökar inkomsterna fortare än för
den som har mesta delen från arbetsinkomster som ökar
med g.
Om r > g så ökar skillnaderna mellan den vars inkomster
växer med r jämfört med den vars inkomster växer med g.
VAD VET VI OM FÖRDELNING?
TILLBAKABLICK PÅ 15 ÅR AV EMPIRISK FORSKNING
• För 15 år sedan:
– Dålig systematisk kunskap om historiska inkomst och
förmögenhetsskillnader. I bästa fall data från 1960-70
talen, ofta senare.
– Attityd att inkomstskillnader handlar om botten av
fördelningen och “välfärd”. Inget intresse av toppen
(varför skulle vi bry oss om den?)
• I dag:
– Information om utvecklingen i närmare 30 länder
över hela 1900-talet.
– En lång rad nya insikter om både vad som drivit den
långsiktiga förändringen och om vikten av att förstå
utvecklingen inom toppen, och vikten av både
kapitalinkomster och arbetsinkomster.
– Inkomstfördelning betydligt klarare bild än för
förmögenhetsfördelning.
HUVUDRESULTAT 1: UTJÄMNING ÖVER 1900-TALET
FRAM TILL RUNT 1980, SEDAN UPPGÅNG MEN STORA
SKILLNADER MELLAN LÄNDER
Top 10% income share over the 20th Century
60
Australia-Top 10% income share
Canada-Top 10% income share
China-Top 10% income share
50
Denmark-Top 10% income share
Finland-Top 10% income share-IDS
France-Top 10% income share
40
Germany-Top 10% income share
Italy-Top 10% income share
Japan-Top 10% income share
30
Malaysia-Top 10% income share
Netherlands-Top 10% income share
New Zealand-Top 10% income share
Norway-Top 10% income share
20
Portugal-Top 10% income share
Singapore-Top 10% income share
Spain-Top 10% income share
Sweden-Top 10% income share
10
Switzerland-Top 10% income share
United Kingdom-Top 10% income share
United States-Top 10% income share
0
AVERAGE
1900
1903
1906
1909
1912
1915
1918
1921
1924
1927
1930
1933
1936
1939
1942
1945
1948
1951
1954
1957
1960
1963
1966
1969
1972
1975
1978
1981
1984
1987
1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
2011
Top 10% Income share
Ireland-Top 10% income share
HUVUDRESULTAT 2: EFTER 1980 STORA ÖKNINGAR I
ANGLO-SAXISKA LÄNDER (FRÄMST USA), KLART
MINDRE I KONTINENTALEUROPA, NORDEN NÄRMAR
SIG DESSA FRÅN LÅGA NIVÅER
Inkomstandelen för topp-10gruppen
60
50
40
Sverige (utan realiserade kapitalvinster)
30
Sverige (med realiserade kapitalvinster)
USA (utan realiserade kapitalvinster)
USA (med realiserade kapitalvinster)
20
10
0
1900
1904
1908
1912
1916
1920
1924
1928
1932
1936
1940
1944
1948
1952
1956
1960
1964
1968
1972
1976
1980
1984
1988
1992
1996
2000
2004
2008
2012
%
Frankrike
HUVUDRESULTAT 3: TILL ÖVERRASKANDE STOR DEL
DRIVET AV FÖRÄNDRINGAR I YTTERSTA TOPPEN (P99100)
Inkomstandel för P99-100 jämfört med P90-95 över 1900-talet
30
25
20
Frankrike P99-100
15
Sverige P99-100
Sverige P90-95
USA P99-100
USA P90-95
10
5
0
1900
1903
1906
1909
1912
1915
1918
1921
1924
1927
1930
1933
1936
1939
1942
1945
1948
1951
1954
1957
1960
1963
1966
1969
1972
1975
1978
1981
1984
1987
1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
2011
%
Frankrike P90-95
HUVUDRESULTAT 4: KAPITAL, OCH SPECIELLT
REALISERADE KAPITALVINSTER, SPELAR STOR ROLL I
SVERIGE (OCH NÄSTAN BARA SYNLIGT I TOPPEN)
,
Topp 1% inkomstandel i Sverige, inkl och exkl realiserade kapitalvinster
12
10
Axis Title
8
Sweden
6
Sweden (inkl. RKV)
4
2
0
1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
HUVUDRESULTAT 5: KAPITAL MYCKET MER BETYDELSEFULLT I
DEN YTTERSTA TOPPEN SENASTE DECENNIERNA I SVERIGE
Inkomstandel och komposition P99.9-100
HUVUDRESULTAT 6: FÖRMÖGENHETSFÖRDELNINGEN
VISAR TECKEN PÅ ÖKAD KONCENTRATION, MEN DATA
MINST SAGT PROBLEMATISKT
Share of total wealth (%)
Förmögenhetsandel P99-100, 10 länder 1700-tal till idag
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
1740 1760 1780 1800 1820 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000
Australia
Norway
USA
Denmark
Sweden
France
Finland
Switzerland
Netherlands
United Kingdom
0
SAMMANTAGET
Enorm förändring i kunskapsläget främst vad gäller
inkomstfördelningens och i viss mån
förmögenhetsfördelningens utveckling över lång tid.
– Nya insikter om betydelsen av toppen och av förändringar
i kapitalinkomsters roll över tid. Utmaning för många
tidigare förklaringsmodeller
– Många utvecklingstendenser kan göra fördelningsfrågor
än mer centrala i framtiden (t ex globalisering, super stareffekter, robotisering, etc.)
VARFÖR BRY SIG OM FÖRDELNINGSFRÅGOR?
• Felaktig uppfattning att fördelning bara handlar
om ”subjektiva idéer om rättvisa”. Fördelning
påverkar ekonomiska incitament och
förutsättningar för individer.
• Men också viktiga möjliga effekter via olika
politiska kanaler. Både i form av protester och
missnöje och potentiellt skevt politiskt inflytande
genom hög koncentration

similar documents