Samhällsekonomi

Report
Samhällsekonomi
Marknadsekonomi
• Vi lever i en marknadsekonomi. Vi bestämmer
vad som ska säljas.
• Företagen tillverkar det kunderna vill ha.
• Företagen får så mycket betalt som vi är villiga
att betala.
• Det ingen vill ha försvinner – dessa företag går
i konkurs och produkterna eller tjänsterna
försvinner.
• Det är marknadskrafterna som styr.
Markandsekonomi
• Köpare och säljare är marknadskrafterna – det
pris dessa tillsammans kommer överrens om
gäller.
• Har då Coop, ICA, Willys eller Hemköp samma
pris för samma vara?
• Det är du som i slutändan väljer var och vad
du vill köpa.
Mättad marknad
• Som säljare gäller det att sälja. Om du säljer
bröd är det ganska lätt, bilar är svårare.
• Bröd köps ofta bilar köps sällan. När alla har
en bil som fungerar är marknaden mättad.
• En säljare försöker då locka med nya modeller
och finesser för att du ska köpa en ny.
• Mobiltelefoner och kläder är ett utmärkt
exempel på detta
Konkurrens
• I Sverige har vi oftast fri konkurrens.
• Vem som helst får start ett företag och sälja
varor och tjänster till det pris hen vill.
• Finns det några undantag?
• För att vinna kunder lockar man med bättre
vara, billigare vara osv.
• Konkurrensen är en slags tävling – priset i
tävlingen är många kunder och höga vinster.
Subventioner
• Staten kan ibland täcka vissa kostnader så att
en vara blir billigare.
• Detta stöd kallas subvention. I vissa länder
subventioneras mat.
• I Sverige får flera dagstidningar subventioner
för att överleva.
• Varför får tidningar subventioner av staten?
Karteller
• En fara för marknadsekonomin är att säljarna
ska komma överrens om ett pris.
• Det skulle sätta konkurrensen ur spel och göra
produkten dyrare för köparen.
• Detta kallas för kartell.
Oligopol
• En annan sak som kan uppstå i en
marknadsekonomi är att det endast finns
några få tillverkare eller säljare.
• De är så pass så att det inte blir någon
konkurrens om priserna.
• Då har ett oligopol uppstått.
Monopol
• Om monopol uppstår finns det endast en
tillverkare eller säljare.
• Då kan hen bestämma priset helt själv utan
konkurrens från andra.
• Finns det några monopol eller oligopol i
Sverige?
Läs sidorna 280-282
Utbud och efterfrågan
• Vad som styr priset är tillgång och efterfrågan.
• Det är utbudet och efterfrågan som skapar ett
jämviktspris.
• Om många vill ha en produkt men det finns
lite av den blir priset högt. Exempel?
• Ju mer det finns av en vara desto billigare blir
den. Exempel?
Efterfrågan
• Elpriset är oftast dyrast på vintern.
Bensinpriset är oftast högst i juli. Varför?
• Efterfrågan är det antal varor och tjänster som
kunderna är beredda att köpa till ett visst pris.
• Om priset sänks vill fler köpa och om det höjs
vill färre köpa.
Utbud
• Utbud är det antal varor och tjänster som
finns att köpa till ett visst pris.
• Ju högre pris du kan ta ut, desto fler blir då
intresserade av att sälja.
• För då finns det mer pengar att tjäna.
Jämviktspris
• Utbud och efterfrågan är två motsatta krafter.
• Priset på en vara sätts där krafterna möts,
eller väger lika.
• Utbudet + efterfrågan = pris
• Detta är jämviktspriset.
Prismekanism:
Utbud och efterfrågan
Efterfrågan – visar hur
mycket av en vara eller
tjänst som en konsument
är beredd att köpa när
priset varierar.
Utbud – visar hur de olika
kvantiteter som en
producent utbjuder av en
vara när priset varierar.
Jämviktspris – där utbud
och efterfrågan möts
Prismekanism:
Utbud och efterfrågan
UTBUDSÖVERSKOTT
Om priset ligger över
jämviktspriset uppstår det ett
utbudsöverskott
EFTERFRÅGEÖVERSKOTT
Om priset ligger under
jämviktspriset vill
konsumenterna köpa fler
varor än vad tillverkarna vill
producera.
Vad händer med priset då?
Blandekonomi
• I Sverige har vi, liksom de flesta andra länder,
blandekonomi.
• Vi har marknadsekonomi inom vissa områden
medan staten, landstinget eller kommunen
bestämmer över vissa områden.
• Vad bestämmer staten om?
Produktionsmedel
• För att det ska gå att producera varor eller
tjänster krävs det produktionsmedel eller
produktionsfaktorer.
• Det finns tre grundläggande frågor när det
gäller produktionsmedlen:
1. Vad ska produceras – vilka varor tjänster?
2. Vem ska bestämma vad som produceras?
3. Hur ska varor och tjänster som produceras delas
upp – ska alla ha lika mycket? (tänk ideologier)
Produktionsmedel är:
• Råvaror och naturtillgångar: skog, järnmalm, kol, olja
eller skog.
• Realkapital: byggnader och utrustning som företaget
äger
• Arbetskraft: människorna som arbetar på arbetsplatser.
• Startkapital och finanskapital: pengar som behövs för
att starta tillverkning. Det behövs maskiner och lokaler
och…
• Kunskap: det som krävs av de anställda för att kunna
sköta maskiner och datorer så att produktionen
fungerar.
Skatt
• Skatt är en avgift som vi betalar till stat,
kommun eller landsting.
• Skatt är aldrig frivillig utan alltid tvingande.
• Har ett land höga skatter brukar stat och
kommun stå för många kostnader.
• Har ett land låga skatter brukar invånarna få
betala mer ur egen ficka.
• Vilka ideologier?
Läs
• Vilka skatter betalar vi? Moms och andra
skatter. Sidorna 286-288 + frågor.
Dags för film
• http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=V+2766&db
=49
Banker och lån
• Bankerna är mycket viktiga för att samhället
ska fungera. Företag och privatpersoner kan
låna pengar och varför är det viktigt?
• Ett nytt företag behöver ofta ett startkapital.
• Ett företag kan behöva investera i nya
maskiner eller lokaler.
• Privatpersoner behöver ofta låna till bostad
och bil.
Banker
• Om inte banken lånar ut pengar vilka
konsekvenser får det då för samhället?
• Får vem som helst låna pengar av banken?
• Hur tjänar banken pengar?
• Hur mycket får man låna av banken?
• Varför får man inte låna 100% av värdet på ett
hus eller bil?
Låntagaren
• Låntagaren är den som lånar pengar.
• För att låna pengar krävs oftast en säkerhet.
• Banken vill vara säker på att få tillbaka sina
pengar även om du inte har några pengar.
• Om du lånar till hus är huset säkerheten, samma
sak med bil.
• Det krävs även en kontantinsats – du måste
betala vissa procent själv.
• Vilka risker finns det med att låna pengar?
Ränta
• Ränta är kostnaden för lånet.
• Ju högre risk banken tar med lånet desto
högre blir räntan.
• Detta gör att om du lånar till en resa eller för
ren konsumtion blir det mycket dyrt.
• Dessa lån kallas för in blanco och tas utan
säkerhet. Räntan kommer då att vara mycket
högre - för banken tar en större risk.
Borgen
• Ibland kräver banken att en annan person än
låntagaren garanterar att lånet betalas tillbaka.
• Det kan ske då låntagaren har låg inkomst eller
saknar en fast anställning.
• Detta kallas för att går i borgen för ett lån. Om du
gör det är du ansvarig för att banken får sina
pengar.
• Om låntagaren inte kan betala får du amortera –
detta är alltså mycket riskfyllt.
Sparande
• Det är viktigt att se till att man har ett
sparande för att klara oförutsedda utgifter.
• Det finns tre sparformer som är mycket
vanliga.
• Bank, fonder och aktier är de vanligaste och
vissa sparformer finns det stor risk med och
andra mycket liten risk.
Spara i bank
• Om du sätter i dina pengar på en bank får du
ränta på pengarna.
• Räntan är oftast mycket låg så du kan inte tjäna
särskilt mycket pengar på att ha dem på banken.
• Fördelen är att pengarna är säkra eftersom det
finns en bankgaranti.
• Staten garanterar att du får tillbaka dina pengar
om banken går i konkurs.
• Detta gäller belopp upp till 100 000€
• Varför finns det bankgaranti?
Spara i aktier
• Om du köper en aktie köper du en liten del av ett
företag.
• Har du många aktier äger du en större del av
företaget.
• Om ett företag går bra vill många köpa aktier i
företaget och då stiger aktierna i pris.
• Säljer du då tjänar du pengar.
• Om företaget går dåligt gäller det motsatta.
• Går företaget i konkurs förlorar du allt.
Spara i aktier
• Det är riskfyllt att spara i aktier. Du kan tjäna
väldigt mycket pengar på aktier men du kan
också förlora allt.
• Aktier är ett riskfyllt sparande.
• Aktier styrs också av förväntningar – då kan
det bli bubblor på aktiemarknaden som för
eller senare spricket.
• Den senaste var IT-bubblan
Läs sidorna 296-297 + frågor
Spara i fonder
• Att spara i fonder har blivit mycket vanligt i
Sverige.
• Då köper du en del i en aktiefond. En aktiefond
köper i sin tur flera miljoner aktier i olika företag.
Då blir risken mindre för dig.
• Varför blir risken mindre?
• Det finns massor av olika fonder som riktar in sig
på olika branscher eller länder.
• Det finns breda och smala fonder. Fonder med
hög risk och fonder med liten risk.
Riksbanken sidan 291

similar documents