Medlem i BUS - Yrkesföreningen för budget

Report
Medlem i BUS
“En ordnad privatekonomi är en förutsättning för
familjer och enskilda att klara sin vardag i dagens
samhälle. Det är viktigt att kommunerna så långt
det är möjligt informerar om vikten av en ordnad
privatekonomi, men också ger stöd och råd till
dem som har halkat snett.
I förlängningen är det också bra för kommunerna,
eftersom sådana ekonomiska problem annars
riskerar att bli inkörsporten till utanförskapet.”
Mats Odell
Kommun- och finansmarknadsminister
Vi har en stark tilltro
till vår kompetens
Budget- och skuldrådgivare ser snabbt hur politiska
beslut och förändringar i samhällsekonomin direkt
påverkar hushållens ekonomi. I takt med att intresset
för frågor om privatekonomi växer får vår verksamhet
allt större uppmärksamhet. Det är bra, men ställer
också krav på oss.
En tydlig yrkesroll och kompetenta medlemmar kommer alltid att vara prioriterat för BUS. Vi fortsätter att
satsa på kunskapsutveckling. I nära samarbete med
Konsumentverket erbjuder vi utbildningar och investerar i egna utbildningsdagar: de årliga BUS-dagarna.
På nationell nivå ska vi fortsätta att bidra till forskning
och utveckling. Det är till exempel självklart att BUS
ska samverka för en nationell folkbildningsstrategi
med syfte att öka det privatekonomiska självförtroendet bland landets medborgare.
Bra förutsättningar för erfarenhets- och kunskapsutbyte medlemmar emellan har stor betydelse, inte
minst för att det utvecklar vår yrkesskicklighet. Det
är i mötet med kollegor vi diskuterar gemensamma
frågor, stärker vår vi-känsla, får nya erfarenheter,
delar med oss av kunskap och nätverk.
Tillgången till lokala, regionala och nationella nätverk är
därför en viktig del av medlemskapet i BUS. Nätverksträffarna innehåller föreläsningar, stöd och råd i handläggning av ärenden och ett stort kunskapsutbyte. I de
regionala och nationella nätverken finns expertkunskapen från Konsumentverket, Kronofogden, Finansinspektionen, olika bank- och finansinstitut, här ingår
också andra samhällsaktörer. Tillsammans med SKL
(Sveriges kommuner och landsting) återkopplar BUS
det aktuella läget för budget- och skuldrådgivning ute
i kommunerna.
BUS är en självklar remissinstans för lagstagade
frågor. Politiker och myndigheter lyssnar på oss. BUS
driver tillsammans med andra samhällsaktörer aktuella
frågor som till exempel behovet av lagstiftning för att
skydda barn från skuldsättning och hantering av ökad
skuldsättning genom snabba kreditlån.
Mediekontakter tar allt mer plats. De är viktiga för att
skapa uppmärksamhet kring frågor vi driver, skapa
debatt och för att vår kompetens ska efterfrågas.
Det finns hela tiden nya utmaningar som ställer krav på
engagemang och medverkan. Stödet från BUS ska
vara självklart oavsett vilka utmaningar vi ställs inför
och tillsammans skapar vi de bästa förutsättningarna
för en stark tilltro till vår kompetens.
Ingela Pedersén
Ordförande BUS – Yrkesföreningen för budgetoch skuldrådgivare i kommunal tjänst.
Marie, Per Ola & Jonas
… eldsjälar som utvecklas med BUS
Hon förnekar inte att många möten med klienter är
både tuffa och utmanande. Men att bidra till att få
rätsida på en skuldsatt klients ekonomi är både tacksamt och stimulerande.
Fortfarande tycker hon att yrket är alldeles för anonymt
och hoppas på att BUS ska satsa på att exponera
kåren bättre. En annan önskan är att BUS ska fortsätta att prioritera kompetens och yrkeskunnande.
negativt. Han är övertygad om att det förebyggande
arbetet har gjort hyresrådgivning mera känt. Fler och
fler hör av sig medvetna om värdet av att få behålla
hyreskontraktet när det krisar. Fastighetsägare är också måna om att agera för att lösa ett hyresproblem.
– Om vi tillsammans med klienten kan agera för att
hindra en vräkning skapar det trygghet för alla parter.
Jag tror ingen kan föreställa sig det sociala utanförskap som blir konsekvensen av att vara bostadslös,
säger Per Ola.
Att vara med i lokala och regionala nätverk är ett
måste och utan dem fungerar inte jobbet menar Per
Ola. Glädjande är att Nätverket Skånes hyresrådgivare växer och fler mindre kommuner ansluter sig.
För Per Ola är BUS viktigt för att synliggöra yrket i olika
sammanhang och påverka samhällsutvecklingen. Han
tror också att BUS spelar en viktig roll för alla kollegor
som jobbar själva eftersom föreningen skapar samhörighet genom sina nätverk.
Eldsjäl 3: Jonas Persson, socionom.
Budget- och skuldrådgivare i Höganäs kommun.
Eldsjäl 1: Marie Magnusson, socionom.
Budget- och skuldrådgivare i Lunds kommun
Tiden går fort när man har kul är en sliten klyscha
men passar bra in på Marie. Hon har varit BUS:are
väldigt länge men har aldrig tröttnat.
– Jag har gillat mitt jobb från första början. Proffsigheten har vuxit fram tack vare BUS lokala, regionala
nätverk och bra utbildningar. Min chef har bidragit till
att jobbet känns värdefullt genom att satsa på bland
annat metodutveckling och kompetenshöjande kunskap. Vi har breda ramar och möjlighet till ständig
utveckling. Jag och mina kollegor får stöttning till
100 procent, säger Marie.
Eldsjäl 2: Per Ola Ormes, jurist.
Hyresrådgivare i Malmö stad.
Efterfrågan på hyresrådgivning i Malmö är stor och
ökar hela tiden. Per Ola ser inte det som enbart
Jonas har erfarenhet av att arbeta själv som budgetoch skuldrådgivare. Nu satsar kommunen på en tjänst
till som enligt Jonas är välbehövlig. Han tillhör socialförvaltningen och tycker det är en bra lösning. Här
finns tillgång till handledning och samtal med kollegor
som har kunskap och förståelse för jobbet. En trend
är att fler och fler söker budgetrådgivning. Det ställer
krav på att hinna med och samtidigt inte tumma på
kvalitén.
– Det är bra att söka hjälp tidigt. Allt blir enklare och
går snabbare. Men många drar sig för att söka för att
man mer eller mindre tror att det är kriminellt att ha
skulder, säger Jonas.
Det förebyggande arbetet är viktigt, men behöver
utvecklas. Jonas har satsat på att nå nya målgrupper
som har kontakter med personer som kan behöva
budget- och skuldrådgivning. Bland annat har han
träffat och informerat kommunens förmyndare och
goda män.
– Ungdomar är viktiga, men det gäller att hitta budskap som inte blir till självklarheter, gäspningar eller
”vad rör detta mig?”, menar Jonas.
En viktig uppgift som budget- och skuldrådgivare
är goda relationer till andra parter som banker,
fastig-hetsägare och andra kreditinstitut.
– Vår opartiska roll är viktig i relationen till andra aktörer
som har egna intressen i en klients skulder.
Jonas vill se mer av BUS i media för det stärker självkänslan på hemmaplan. Men han önskar att media
tonar ner fokus på skuldsanering och i stället lyfter
fram den viktiga rådgivningen runt budget och frivilliga lösningar.
Kronofogden en viktig
samarbetspartner
En halv miljon svenskar har obetalda skulder
hos Kronofogden. Och siffran växer. Det är hög
tid att det proaktiva arbetet lyfts fram och prioriteras anser Anna-Karin Lindahl, som arbetar
med förebyggande insatser hos Kronofogden.
Sedan några år tillbaka har Kronofogden, Konsumentverket och BUS ett samarbete kring frågor
om förebyggande insatser. Samarbetet sker både
på riksnivå och ute i regionerna. Ett exempel är
den turné som genomförs i utvalda kommuner
med många hushåll som är högt skuldsatta och
där man idag inte arbetar förebyggande.
– Tanken är att få igång en dialog med politiker och
tjänstemän. Att lyfta fram kommunal budget- och
Konsumentverket
stödjer BUS
skuldrådgivning är särskilt viktigt för att inspirera till
förebyggande insatser, säger Anna-Karin Lindahl.
Skolan behöver också stöd och verktyg. ”Koll på
cashen” uppmärksammar frågor om ungas privatekonomi och drivs av Kronofogden, Konsumentverket och Finansinspektionen. Projektet har blivit
mycket uppskattat på landets gymnasieskolor.
– Hos budget- och skuldrådgivarna finns kreativa
förslag till insatser. De är också viktiga kunskapsförmedlare. Kronofogden och BUS är en del i
obeståndskedjan och vår relation har stor betydelse
för utvecklingen av det förebyggande arbetet. Vi arbetar i samma riktning, för att minska antalet överskuldsatta i samhället.
”Förebyggande
insatser är
nödvändiga och
måste prioriteras”
Konsumentverket har ett ansvar för att stödja
och ge vägledning åt kommunernas budgetoch skuldrådgivning. På enheten för privatekonomi i Karlstad arbetar ett tiotal medarbetare
med fokus på utbildning, kostnadsberäkningar,
metodutveckling,
HEPsystemet,
informationsmaterial, analyser och support.
Karin Hällsten är utredare på enheten och har en
bakgrund som budget- och skuldrådgivare.
– Mitt hjärta klappar för BUS. Erfarenheten som
rådgivare och mitt stora nätverk gör att jag vet hur
verkligheten ser ut och kan snabbt göra insatser för
att stötta, analysera och ta fram material.
Hon vill att det förebyggande arbetet lyfts fram och är
oroad över de långa väntetiderna.
– Det är oacceptabelt att skuldsatta kan få vänta
i upp till två år för att komma till hos en rådgivare,
säger Karin Hällsten.
För att komma till rätta med de långa väntetiderna
görs varje år en utredning, ”Läget i landet”, som analyserar orsakerna och vilka kommuner som berörs.
Det finns ett tydligt budskap från Konsumentverkets
generaldirektör att väntetiden ska vara max en månad.
Att det finns kommuner som inte satsar resurser på
budget- och skuldrådgivning tycker Karin Hällsten är
förvånande med tanke på vad lagen säger och det
som händer i omvärlden.
– Ta bostadsmarknaden som ett exempel där många tror att priserna är övervärderade och att bubblan
kommer att spricka eller pysa de närmsta åren. Eller
sms-lånen som sätter allt fler yngre i skuld. Rådgivarna är ovärderliga för att snabbt kunna hjälpa överskuldsatta.
Karin Hällstens förhoppning är att fler kommuner och
stadsdelar förstår värdet av BUS kreativa insatser
och satsar mer långsiktigt på budget- och skuldrådgivning.
Fakta:
När den första skuldsaneringslagen kom 1994 fick
inte Konsumentverket något formellt uppdrag för
budget- och skuldrådgivning. Trots det sjösattes
HEPsystemet, support och rådgivning utvecklades,
informationsmaterial och utbildningar togs fram.
2007 fick Konsumentverket det formella uppdraget
och har sedan dess satsat på metodutveckling,
verktyg, analyser och Portalen. Idag erbjuds alla nya
rådgivare en längre grundutbildning och dessutom
finns fördjupningsutbildning för erfarna rådgivare.
”Vi borde ha
ett enklare och
snabbare system för
skuldsanering”
Det är inte konstigt att många skuldsätter sig.
Banker och andra finansiärer formligen kastar
pengar efter låntagare. Samtidigt är Sverige ett av
de länder i världen där det är riktigt tufft att inte
betala sina privata skulder. Det sociala trycket är
stort för alla ska göra rätt för sig. Och det är hårt
att sitta fast i skuldfällan år efter år.
Annika Creutzer, chefredaktör för pengar24.se och
privatekonomisk expert i radio och tv, menar att det
är dags att tona ner skuldbeläggningen som återspeglar villkoren för att sanera en privatekonomi.
– Vi borde ha ett enklare och snabbare system. Se
bara på Danmark eller varför inte USA där det finns
ett mellanting mellan skuldsanering och konkurs som
ger skuldsatta personer en möjlighet till ”fresh start”.
Kommunal budget- och skuldrådgivning är en viktig
part i den kreditkarusell många befinner sig i.
– Rådgivarna är ju samhällets motkraft till banker,
kreditinstitut och inkassobolag som har ekonomiska
intressen i kreditskulder, menar Annika Creutzer.
Hon vill att kommunerna satsar mer på förebyggande
verksamhet då kunskapen om lån och enkel vardagsekonomi brister hos för många unga och vuxna. I en
undersökning från Danske Bank (2009) vet till exempel inte två av tre föräldrar vad effektiv ränta betyder.
– Om inte vi vuxna har hyfsad koll på vad det
innebär att ta ett lån eller kan prata ekonomi hemma
vid köksbordet hur ska då våra ungdomar förhålla sig
till alla erbjudanden om sms-lån och andra krediter?
Det har aldrig varit så enkelt som nu att få tag
på pengar. Just därför tycker Annika Creutzer att
budget- och skuldrådgivare måste synas, bli
tydligare och ta plats i debatten. Det är dags att
bjuda upp och visa på hur nödvändig verksamheten är.
– Mitt råd är att inte vara rädd för att ta kontakt
med media. Berätta om vad du gör och varför,
inspirera till artiklar och hjälp journalister att
få kontakt med klienter som kan berätta sin
historia, säger Annika Creutzer.
Hallå där …
Mari Råby, BUS allra
första ordförande
Varför bildades BUS?
– Det var ren och skär ilska över dålig respekt för
yrket. Klienterna var nöjda, men vi kände inte igen
oss i arbetsgivarnas och myndigheternas bild av oss.
Yrket var också tämligen nytt så vi saknade verktyg,
stöd och utbildning. I juni 1995 bildade jag och fem
kollegor föreningen.
Vilken respons fick ni?
– Till vår första BUS-dag 1996 hade mer än 100 tecknat medlemskap. Intresset var med andra ord stort
och vi förstod att det här kunde bli en bra förening,
som behövdes och var viktig. Det var med stolthet
och mycket ”djäkla anamma” som vi började kämpa.
Vad blev det första BuS åstadkom?
– En samordning av medlemmarna ute i landet blev
prioritet nummer ett. Arbetsmetoderna var så olika
och det fanns klagomål från fordringsägarna. Därför bildade vi regioner för samsyn, nätverksträffar,
diskussioner och kunskapsspridning. Vi ville snabbt
få till en vi-känsla i BUS för yrkesstoltheten och för
att det enbart var med gemensamma krafter som
vi kunde åstadkomma något. Arbetsgivarna ville vi
ha med oss för att driva frågor om gemensamma
utbildningar och genomföra BUS-dagar. Vi bestämde oss också för att satsa stort på kontakter
med myndigheter och politiker, delta i nationella
nätverk och ta plats i media. Visionen var att synas
och höras.
Med facit i hand vad tycker du om resultatet?
– Efter 15 år är jag fortfarande stolt över allt som BuS
åstadkommer. När jag bläddrar i gamla pärmar kan
jag inte förstå hur vi hunnit med allt. BUS-dagarna
genomförs fortfarande med bravur och programmet
är superproffsigt. Jag hoppas att vi-känslan består för
utan den kan BUS inte driva sina frågor. Samarbetspartners som Konsumentverket och Kronofogden
är idag väldigt bra på att hantera media. Jag önskar
att BUS hittar en bra mediestrategi för att synas och
fortsätter att kämpa.
Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst (BUS)
Programförklaring
Så här blir du medlem i BUS
• Kontakta medlemsansvarig Karin Källén via e-post: [email protected]
• Lämna uppgifter om namn, arbetsplatsadress, telefon/mobil och e-post.
• Fakturan kommer med posten. Betalning sker till föreningens bankgiro 360-3180.
Under ett gemensamt namn: Yrkesföreningen för
budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst gör vi oss:
BUS är inte en fackförening utan en yrkesförening för verksamma
budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst.
• synliga som opinionsbildare och remissinstans till regering,
riksdag, departement och myndigheter,
• tydliga i kommunikationen med media, myndigheter och allmänhet,
• delaktiga genom samarbete/samverkan med olika myndigheter,
organisationer och andra samhällsaktörer.
Medlemskapet i föreningen ger tillgång till:
Kvalificerad rådgivning i kommuner/stadsdelar kräver
en professionell handläggning. För att stärka yrkesrollen driver vi:
• utveckling och utbildning av gemensamma arbetsmetoder,
• stöd och stimulans för utveckling av lokala/regionala/nationella nätverk.
• Nätverksmöten med föreläsningar, nyheter, diskussioner, kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
• Utbildningar som utvecklar kompetens och yrkesskicklighet.
• Konkreta arbetsverktyg som gör jobbet enklare och smidigare.
• Portalen – BUS yrkesidor som finns tillgängligt på Konsumentverkets
intranät. Här finns debattinlägg och idéer från medlemmar,
information om styrelsens arbete, nyheter med mera.
• BUS-dagarna – varje år genomför BUS två utbildningsdagar. Inbjudan går till alla medlemmar,
samverkans/samarbetspartner, politiker, olika samhällsaktörer och gästföreläsare.
• 300 kollegor runt om i landet att bolla idéer med.
Välkommen som medlem!
Föreningen stödjer hållbara och effektiva arbetsmetoder
som är till ekonomisk och social nytta för samhället. Hit hör:
• kreativa lösningar och alternativ som visar på möjligheter för att lösa varje enskilt ärende,
• förebyggande arbete för att nå olika och nya grupper i samhället.
Föreningen och dess medlemmar värnar om värderingarna:
• professionalism
• opartiskhet
Ansvarig utgivare: Styrelsen,
Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst.
Text: Caroline Hansson, Kommunikatura, Lund.
Form och foto: Frida Rundberg, Frida Rundberg Design, Lund.
Tryck: CA Andersson & Co, Malmö.
Citera gärna, men glöm inte ange källa.
Maj 2011.
”Jag är övertygad om att kommunal budget- skuldrådgivning
är en billig investering i förhållande till kostnaden för utanförskap.
Ungefär 10 miljoner kronor kostar ett långvarigt utanförskap för
en ung person. Om prislappen skulle vara den samma för en
överskuldsatt person som far illa är det enkelt att få en relation
till värdet av förebyggande och rådgivande insatser. Tyvärr, saknar
den kommunala verksamheten verktyg som visar på vad insatserna
ger tillbaka i ren vinst. Därför är det inte ovanligt att förebyggande
och rådgivande insatser försvinner när det ska sparas.”
Ingvar Nilsson
Nationalekonom och framtidsforskare

similar documents