1947-1953

Report
Slutorps Samhö! lsförening
anordnar sin sedvanliga
hembvgdsfest,
midsommard agarna å Idrottsplatsen med början midsommarafton kl.
och midsommardagen kl. 15.
19,
MUSIK av Pentaverkens musikhår, Skövde (17 man).
I'öREDRAG av Major Karl af Geijersstam, Skövde, samt trrämiings-,
legionär Jack Ulvensten, Uddevalla.
UPPTRÄDANDE av Falbygdens Hembygdsgitles tr'olkdanslag, Falköping, och Uila-Britt Lönnkvist och Gösta Dahl, Borås.
DANS kring misommarstårig.
- Högtalaranläggning.
Tombola, Skjutban4, Chokladhjul, Serveringar m. m,
Å-\
PROGRAM:
}...'
MTDSOMMAR,AF'TON:
n."
r{l'
":'\\ . Kt.
r rQ
Q. , ."
Kt.
19.00 Musik.
20.00 E'öredrag.,.,av Major
l{lqik oc! folklekar.
r\r' 22.00 Sång och,lnusilr samt dårefter
rolKteKar.
, MID,SOMiäTibAGEN:
KI. 15.00 Pentaver]kens. musikkår marscherar '
Kl. 15.15
?rån
17.00
Kl.
19.00
KI.
19.30
Karl af
Geijersstam, Skövde. (Några
oyd om Väåitgötaminnen).
2.LQQ
Kl.
Samhäilet
festplat(e!ii.'
till
HäIsnin5fsiarrförande.
Föredrag av F rämlingslegionären Jack Ulvensterr över
ämnet "Genom fyra världsdelar under brinnande krig".
Därefter konserterar musikkåren.
Visor och kupletter av UllaBritt Lönnkt'ist och Gösta
Dahl, Borås.
Folklekar kring midsommarstången under vana lekledare
och
spelnrät'r
Kl. 20.30 Uppträdande av Boråsarna.
Kt. 21.00 Folklekar.
Kl. 21.30 Folkdanslaget. Därefter tilt
Ki. 1q.00 Folkdanslaget uppträder.
,Kt, 16.30 Konsert av musikkåren.
festens slut folkiekar och som
avslutning en mycket vacker
fackeldans.
Entr6: $iflsommarafton 1'; kl: Midsommardagen 7:25kr,
Välkpnna till sommarens största hembygdsfest.
532t
KO}dMITTERADE.
[email protected]'ffir
20:de M|DSOMMÅRFEST
Falbygdens största hembygdsfest, anordnas å festplatån TÄNGAVALLEN, med bör.jan midsommarafton kl. 19.00, midsommardagen kl. 15.00:
Musik
Mösseberss Musikkår, Falköping.
:
-gu?iks- jordenavrunt,
Med "Karusellen"
Ingenjör Birger Gannå,
vall, Radiotjdhsts jorden rLrnt resenär, berättar om sin resa,'Trtiilmldsom,mardagen k1. 16.00,
Den i hela Norden välkände
karlen Carolf uppträd_er- båda dagarna. -- De 'tre fenomenala
tablågymnasterna,'Kentons-Akrobaternat, från Göiebore. upD:
träder midsommardagen.
Föredrag och bygciemålshistorier'åv
den kände Västgöta.iolkaren
Folksko[ärare lvar. Gustavsson,
Falköping, desstrtorn medverkar Systrarna Axelsson med såits,
midsommara_fton.
varutombola
Föi lekarna
kring midsommalstången svarii
- Högtalareanläggning.
: Serveringai. _ Stor
m' tn'
Kornmitt6ra{
vana lekledare.
Kti**P:"
Snoddas
Dans
Den svenska
-[::1r,"'w'/
storsångaren
GöSTA NORDGR,EN
SIXTENS väl]kända orkester med AGGEHOL
Snoddas
Dans
Besök höstens trevligaste fest!
Kommitt6ratle.
Kinnevecls Erkänrla
r;"f.J,$F
har framlagt sin berättelse över
vcrksamheten under år 1g4g. Medlemsantalet var vid årsskiftet 416.
därav 279 maniiga och 1gZ kvinniiga, vilket visar en ökning under
året med ?6, därav 85 manliga och
41 kvinnliga. Genom överlåtelse
fran Falköpings erkända sjukkas.sa har kassan tillförts 81 manliga
och 41 kvinnliga mediemmar. Ge_
nom överflyttning från andra sjuk_
kassor ha tillförts 2Z medlemmar.
genom utflyttning från kassans
\ierksamhetsområde ha. avgätt 44
medlemmar. Under året ha an_
mälts 88 sjukdomsfall, därav för
män 50, för kvinnor 2g och för
'barn 9. Sjukdagar för män 500,
för kvinnor 325 och för barn 102,
sammanlagt gZ7 sjukdagar. I
sjukpenning har utbetaiats 1,b29.
för sjukhusvård ?75. Kostnader
för intagning å sjukvå.rdsanstalt'
ha uppgått tiit 148:S5, ersättnine
för ]äkararvode tilt 2,727:21, därav för medlemmar 1,82g:g2 och
för mediemmars barn BgB;29.
Trädelbo skadad vid
mc-olycka
i Kinnarp
En ung .motorcykli.st skadades
tid en trafil<ol1'cka i lönnarp i
torsdags eftermiddag. Olyokan in-
träffade på stora tandsvägen vid
Lagerstorp, Lillgården i Kinnarp.
Mc-föraren, som färdades mot Åsarp, skulle just köra om en stor
lastbil med en slåpragn för grävmaskin baktiil.
Härvid kom motorcyklisten för
långt ut trå höger sida. Farten
t1'cks av all.t att döna ha varit
ga:rska hög; motorcy4<elrr forlsatte nämligen 28 rneter i diket innan
den stannade. Föraren, Erik Johansson från Trädet, skadades
dän'id i hurmdet och ena benet
och fördes i en perso.nbil till ,tr'alköpings lasarett, som haa fiek
lämla sedan skadorna setls över.
_:-
I SLUTARPS
kassören-onsdagen deir
20i6 kt. 17, i Slutarp å Kaf6 Källedal torsdagen den 27/6 kl. 16, i
Luttra skola onsdagen den 27.6
kr. 14.30.
t45l
t'+..!atP,
lqs2
|
I
. Läsningen vid distriktbts skolor
'"ager sin 'början lredagen d.ei 2i2
aug. 1952. kl. 9, Norra skolområ-
dets fjärde 'klass läser i Luttra.
Skolskjutsarna går i vanlig ord-
ttfz-
.j
T. f. clistriktsöverläraren,
'a
styretsen.
Styrelsen.
'|
rt
I
rF:s L0ITERI I
utfrill på nr 479. Vinsten nau av- l
|iflas pos Samuelssons, tel. 119, I
Fröltinds slroldistrild,
narp has
tqrc
VINSTEN
t45l
Kinneveds erk, siukkassa
håller uppbörd av avgifter i Kin-
Kinnetleds Erk, $iukkasr
påminner om årsmötet den 1I
kl. 19.30 i Nya skolan, Kinnarp.
......-r
o
,lFramgångsrikt tävtingsår
I tor Vartofta hemvärnsmän
I
Kinneveds hv-grupps segrande tre-mannalag: Bengt Karl*sua, Ecr.
til Engdahl och Stig Karlsson.
Kinn K'6'eC rll?l** pe
ku trtpXats
Upptäekt av nlseli
rkristen
ege r ri kt inventariurn
Foo
TO
i korets sydfasad lägger forekarpannorlla i djupa veck
rlil
:,t.
i.:,,:'ij'cs
på byggnadestriJlninganra utpekar lryrkoherde Kurt Larsson hiir de L?O0-tralsmÄlnlngar, sorn
påtråi^ffats på lii"l<tarbröstet i kyrkan. T,. h. det undef,
restamrering va,r&nde f,.{lnnevedsfurfiptet rnett en &v
{Jppftrugern
de aflra ätrtlsta kriatne, greverrna, invld sydfasaden"
Fcrlbygdens mecieltidskyrkor lör knoppost kunno rökncs pö
eno hondens fem fingror. KinneveCs kyrko ör en i den löngo
Ifurtak;sraå,lningar.na
tir cliirreniis su,nsarbeten trån
tr\}A-tttlet, t|lt uitket
iiun_
em,ot
rcden och skil[er sig ur den synpunkten inte mörkbort från de
ovrigo. MörkliEore ör cJöremot dei ovorrligi riko, i möngo
.siycken medeitir:la inventarium den ryrnme:-. Och under den
restcurering som pögåtl sedon [uli mönod under ledning ov
professor Gunnqr Hoving, Göteborg, hor fromkommit sokei.,
som ytterligore undersiryker Kinnevedshelgedomens korqktöi
ov fornömiig kyrkoklerrod. Templet pö den förkristno kultplctsen förmecjlor en obruten trodition frön iidrg kr.isfen tid.
Av den nuvarande kyrkobygg- [ U*
naden ,har ,man kunnat kon,statera
pågående 'restaureringen'
ii"n*Uå" rbl. ä. lnstalierande av ejekatt de rbåda ö-stliga trave_e^rla o_ch lt"is't ,hloc,irringning .sarnt insättaqkoret ihä*ör ,fråvr en" 1200-tals- lo. u,, nya rbånkar och ny predikbyggnari, ;b,erättar _ kyrkcirende lstol. De*sutorn får k17r.,k*n en ny
K u rt L arss on.
f,j{\targartigl laltarprytinad, varjiirnte er"iorclerär förrnodligen f,rån 1600-talct, då ltin" uirderhålls_ ocrir fltiy5ättrilgs-
kyrkan tilltbyggdes rned en tred.je- lui,n"t"n utförs" 17len främst rha,r
del av -qin n,uvara'de sto'iek.
de
-9a]] la*t kan*ske giillL aLt återst.älia
-ur'sprungto'ncl" tiil'kom 18.19 och.är allLså
lganrla kyr.komrrrar.r:a i
år'sba,r'n med den wallinsha 'Irsalmliig.i sliåtr, v*r,vid *,a., *aniti,ligL
ibolten'
l"arL ett hopp cll ai.i. få fram d<:
Känt ä,r' att kyrka:r under senamurala dekorationerna. Tyre tid untiergått tre restauratio- lgarnla
m,åste det konstateras art
| |1".
ner: en 'p,å X840-talet" en på. 1880- O"nrru fönhoppning till största de_
I
talet samt e' seriast 19i9;
I t.n rbiivit g'äckad, då de garnla
-P:1la
gick
iheli i clen då fiirhär- . mrirrnåliinga*ra visat sig vara
"sista
skande smakriht*ingen och gälldc nä*stan heif utplåna.de _ ,und.antag
I
frärnst bä.nkinrr-dning:n,
cir irar göras för kortaket, där vissa
.so!-n
jraft
fiol( der utforrnning rle n
titl lstOrå fragrhent framtagits, samt
nu'
'för målningar ,p,å et.t par pelale i
långhuse,L, cle se:nare dook inte me-
deltida"
ttö g
^.an
rtut sluta såtJ ge'tr,om, d,e
twlpan_
tnativ sonL tir Eemomgå,ond,e i
dem. ctch då, rnan, uet att t,ulpatr€r irrlc Jöt-eÅonmit ,i, toiaet
före d,e,nw, 'te,{i. Oeh d"esstr mfrlntn,gqt, ltoti,Sner nw
stt
kotnpiet-
fcr.;s ct. kattsen:ator Aile kcil-
sfr"dra, Skara.
Intrmsa,nta dekcrationcr
på liåkta.rbröstet.
Men gäckades förhoppningarna
ena ,fallet, så har det 'bJivit positiva .övenaskningar i andra ! På
läktartbröstet har man sålunda fått
fram ,gamla, garuika väl bevarade
sa'mt daterade må.,lninga,r. Efter
vad som hittilis hunnit friläggas
,kan man rbl. a. konstatera följan-
i
de:
>.Anno 1733
är
denna lå{rtare
med kyrtkans rnedel upptbyggd av
högl.> Octr sedån har rnan inte
hunnit längre i arrbetena. Men redan på det stadiet tror vi oss kunna fylla i med efternamnet, beriit-
tar kyrkoherde Latsson" Orn vi
inte tagit ,alldetes miste @åste det
vara Anders öjebom, rkyrkoherde
i försarnlingen \727-42 odh fader
till den kanske namnrkunnigaste
a,v alla Kinnevedsherdar: Jonae
öje'bom, .soirrl innehade sin rbefattning ånen l"?43-77.
r
biineniseh. tunntts i
I
Kirmweds hyrka?
|
En:lnfrgsssnt *pptäckt.gjordesl
r{ar
Glad offervilja
för för'
"rlingshelgeåornen.
*our"* väderlek har inte ibara
i torets svdf"Tli u:.i.,i1t] iirr?J"i"
på jordpåtr'äffado en ga,mmal, tidigare ;'-*'; : a:oeniiga in'verkan
kännhart
oekså
ha'r
Det
icrre kiind nlscrir. Tydö; .trä:ä Pl5"l'
ookså
,
-varit en ingåne uri rä;*"T'-l',#':I
ligen pr'ästens irgång -- sona pa
myci<et. tiogt ståi,u*:är*
notikt när clen ,,ä;.;t"ä;
bvggts
öiivit tu;'"*"i.u*ä
#;;;;ullldii.,r'efter -hitdat
""
d,jup. r.'aokert dek'oreä;il;;;
vars användning det
"" "p.r.G"u*
livligt.
ctt
Det ftnns en tan'ke, m,en den
46isfqn
a,nser d'e I'iirile
iir
för- att man
skal,l, uå'ga siittq, tro till den:
Har ni,sehen rnöili,gen uarit en
- besti,ckande
al,l,tför
bömentsah? Men soYr,
saEt: tan'
ken är kanske alltför
bestic'
kunde.
Senare har nischen hel't fEllts
igen och, den forna muröPPnin-
gen putsats öaer
utt man inte halt
noggrwnt
nå,gon som
så,
h,el.st lciinnedom om, d'en
rnq,n
nu
sprwngl'i'g
knackad,e
a
fram
förciin
d'e
Oc'ir, sii'lrcrli,gen, blir d'et en clal1
mad prir,gel nts lir,t's by1trd't|!tög'
tid, dti hlockor''na's mn'ltntunl1or
å,ter få,r kaila ti,il st;CZi,a' u,ntlakt
och helig tiii,ttst i' dett åldri'ga
f örsan'r,iitzy; :;a;e'nzpl,et' j'ran'strålantl,e t' förtryad' och .fötslcönad,
lyestalt !
fy ett !-{.itmettcd::!lol1'LcL l'I&r
sin helgedr:t;t i'nnesiitlt:tz i, si'tt
Lf;E"r'/fi.o frtct'tilt,e, t ii!.*,d, ach
gtt;nttttl, h'(t,ui:.om's'r, d'ii'rytå'h"ar
redan tytl.li,g* tteti's liim'vitt'ts'
nu.
ur'
n1'ura'rna'.
Alta,ret det ursprungliSa
kvaderstcnsqltaret.
Det är f,örresten fiera intressanta u,pptäckter sorn gjorts, sedan
tidigare restaurationers inre kyrav. 'Sedan ett
|decimetertjookt putslager avlägsnats, ihar s,ålunda altaret'befunnits
l
lvara det urspr,ungliga kvaderlstensaltaret. Irlågon reltrkgtirnma
lhar ännu inte påIråi"ffats, men hulru dänrned förbåller sig skall vildare underlökas. Och man har
lookså kunnat konstatera att långf hmset tidigare ,haft två ingångar,
len på sydväggen, vil'ket inte är
koskepnad skalats
lså mär'kiigt, samt en på nordsidan,
,vilket däremot är tbetydligt ovan-
rligare. Äv allt att döma'har
'des-
sa mutats igen sa.mtidigt som Iäk-
tarpartiet tillkorn på
-1-600-taict.
Den n1'a altarprydnaden
blir ett aitarsl<'åp med kyrkans
förnärnliga rnedeltida anostlafi,gulrer samt ,hrönt av det kyrkan till-
jtt<;rig* medeltida kru-"ifixet. Givet
iär också aLl kyrkans kanske allra
Ittr.ärnsta invenLariunr
madonna-
biiden, ett sydfranskt- arbeie från
1460-Lalet -- efter resta,urabionen
,plats värdig klerroden. Den
får
cn
undergår nu restaurer"ing,
Den predik.stoi som Kinneveds
kyrka" rhittill-s ha.fl ha,r varit från
1'840-talet osh d'å av1öst en ä.ldre
predlkstol .med ta,k, av rrilken taket unnits rbevarad. Detta skali
nu sättas upp över den nya pre-
dikstolen, ritad och avpassad med
thänsyn till detrna gamla hyrko-
relik.
ffi"1|#'?Y;}äffi ?;:"å:":,]
::. ;*'
grund
förda
'målningsarbetena p'å
av den'm;rckna futkten inte torkat
snalbbt som ma'n önskat' Nu
:u
nonnus mall emellert.ird att återinskall kun'a ske snarast
:tcltltc""
på det nya året'
ÄtKöPrNffi
-fi
e4,
Två X0"000-åriga remhorn ha
hittats imossarflKimmeveC.
Några andra tiilsi<ott?
F albygdens Hembygds- och tr"ornminTidigare i vår ha vi fått en flintnesförening fick i torsdags mottaga två
verkligt törnärnliga fynd från Kinneved yxa av banvakt Ögren. Han hittad.e den
ett par renhorn
-eningens
enligt vad för- vid grundgrår'ning vid .i{.tlagatan
ordförande, -tandläkare E. Magnusson meddelar vid ett samtal med F T.
De två hornen härröra sig från ti- närmast efter det inlandsisen släppden
te sitt grepp över våra trakter, säger d:r
Magnusson, och de måste alltså vara vid
och
yxan hårstammar från döst,iden. Den är
rned andra ord e:a 2,500 år gammal,
I sarnband rned det gjorda fynden vill
jag passa på och vädia till alla, som ar:och speciellt de som hålbeta i jorden
- eller mossjord att
la till på mossar
- gör
är gamla. Tidigare ha blott vara vaksamma. Är det, så, att Ni
jorden
på
föregjorts
på
ej
av
fynd,
så.
tvätta
Falbygden,
ett
två liknande fynd
nämligen i östra Gerum sarnt i Vartofta- målet och anmäl upptäekten så fort som
Åsaka.
möjligt, så att vi få, liomrua ut ocli se på
pass 10,000
Det ena av de senaste fynden gjordes fyndplritsen, innan Cen l:örändras, slutar
redan i fjol i .dxtorp-Nolgånden i mtiss- tandläkare Magnusson.
jord på en meters djup. Ilornet har sedan
fått ligga till
håromdagen och bade
givetvis tagit skada av att ligga ute i ur
(iral'giillrrilr-', uglp{,år:i'"t i
Ytrlestctcl.
i Yllestad, dä.r tnan ! hösskur. NIan hade emellertid trott, att Ett
det ej var annat än ett vanligt boskaps- tas fann en spju.tspei,s av brons och en
och
horn.
Det andra fyndet gjordes så sent som
i onsdags i NXönarps Lillegård. Detta
horn låg på ett djup av hela 1,40" F-örst
var det ett lager rnossjord, sä märgel och
därefter lera. 20 cln. ner i lerlagr:et, ha.de
man gjort tyndet.
områrie
flintsåg, under:söktes i f,redags av dr K.
E. Sahlström, Stockholm, i sällskap med
f" lokförare Ä. Th. Ilrandt, Falköping.
Därvid upptäcktes en gravgiimma med
krukskärvor or:h aska. lnga 5tterligare
i5,nd gjordes.
"
K&h$e$wffi&tT
Kyrkoherde Larssen framhöll
IKTNNEVEDS KoMMUI{.
I Kinneveds kommun hade i
fredags inbjudit de kommunala
förtroendemännen j ämte fruar
till avslutningsmiddag i NYa
skolan. KommunaIfullmäktiges
ordf. hr Eval' Johansson föredrog en historik över de gäng'
na 90 åren. Under tiden fram
sekelskiftet rörde sig de,
I tilt
man hade att avgöil
| ärenden
delen om understöd
största
titl
I
j
j
1,,t,
lLrlI
{^{lidr
ldLLrSd.
n6t+.
UELLd
rr{ainnÄa
uLSJvrus
{Är
rvr
ldet mesta tilldeining av klädes-
o. dyl. Är' 1862 bevistades en stämma, vilken
gällde uppgörande av statför'
persedlar
slag, av en person förutom ordf.
varför någct beslut ej kunde
fattas. 1880 slutade statförslaget på 1.225 l<r. och som jämförelse kan nåmnas att den
sista staten för Kinneveds kommun, ailtsä år 1951, uppgick
till 269.?00 kr. Fi'ån den {örsta
tiden kan även nämnas att man
utfärdade f örbud mot bettling
samt stadgades böter för den
som upplät hus för anordnande
av lekslugor på söndagarna.
Bötesbeloppen gick ti11 den under denna tidrymd alltid ak'irralla {:+'tiolreccrn Tidstypiskt
i är att en ansökan om bidrag
tiil folkhögskola avslogs. Är
1902 tecl<nade kommunen ak, tier i dåvalande jäi'nvägsbolaget Västra Centralbanan lör
10.000 kr. viiket ökades med
4.000 varvid man fick två traIikplatser inom socknen istället
l
för
pn nlenered
Hr
Johansson erinrade om
den utveckling som skett utrl
der denna tidsperiod och i egenskap av fullmäktiges ordf, tac-
i sitt
anlörande den genomgri-
pande föränCring
i
kommunalt
hänseende som storkommunin-
delningen utgör. Reformen är,
fortsatte han, ett historiskt steg
av stora mått och har
mötts
av skepsis av många men framtiden får utvisa nyttan av det
I fortsättningen uttalade han ett tack tiil de avgående kommunalmännen och
vände sig därvid särskilt till hr
skedda.
Evald Johansson som vaxit fullmäktiges ordl
ordf. under nela
hela denlmaKrlges
na tid institutionen varit införd
I
li Kinneved.
t.i Fru Sandin framförde lärarkårens tack för de gångna 'åren
och riktade sitt anförande
särskilt tiiL de avgående skolstyrelseledamöter4a, Nils Ax,
Robert Bärnskog och kyrkoherde Larsson, för det givande och
alltid nitiska intresse de ned-
lagt till
undervisningens from-
ma.
Riksdagsman Hallagård, ut-
talade pensionsnämndens tack
till de kommunala organen och
tackade för gott samarbete samt
att han i egenskap av revisor
kommer att fö1ja den nya kommunen med stort intresse.
Under pa-userna i det ot\,'ungna samkvämet f örekom även
allsång varvid en av R. Bärnskog skriven och av kantor Josefsson tonsatt visa sjöngs, betitlad "Sången om Kinnöved".
Kyrkoherde Larsson uttalade
tack för maten och
ur alla synpunkter lyckade
gästernas
den
samvaron, vilken utgjorde slutet av epoken Kinneved som
kommun, var därmed till ända.
kade han de avgående förtroendemännen för gott samarbete
samt önskade de som fortsätter
i det . kommunala arbetet
för
-fycf<ä
-Fröhiqds storkommun,
till.
:
.:
På förslag 'av hr Ivar Gustavsson beslöts att skicka ett
telegram till komn-runaistämmans mängårige ( 1924-1951)
ordf. nämndeman Erik Gustavscnn
rrilkon
trr,\vr(
nÄ årurru
orrrnrl
yq
^,.
dv
-i,,t,_
).luA-
dom var förhindraci att deltaga i samkvämef.
"{q
{v
Slutarps Sumhällsförening
anordflai'rtrdditibnsenligt sin'stora ,HDil,BYSD6FEST midsornmardagarna med bör'jan mideomrna,rafton kl, 19 och mldsomrnardagen
kL 15. Ifr programmet märkes midsomm3rafton: Föredrag av folkskollärare V. Da,hl6n, Höl!€rum, uppträda4{e aV 8+lbyg!.9n0 I-Igmbygilssilles fotkdanslag sant av illusianisten oah buktalaren Benny
Leyton, Götebprg.
Midsommardagenl Musik av Kultg!. SkaraLrorgs Pangarregomoilt€s puslkkår, föredrag av intendent (landsarkivarie) fngegärd Wal'
!in, Eorås, uppträdande av Fhltrygden* folkdanqtrag' Skar& &ma,ibr-
klubb, S*e,ra, eamt av llalansfenomenet Carl-Gudtav. $edvanliga
festanordningar, Välkomna till Falbygdens bästa hemtlygdsfest!
B vakti g a id,r ot
ts
gr abbar :
tq53
Drygo 5.0C0 timmor ger
Kinnffrp ny id rotts p Ic ts
I
tycks trivas väI i såbädden och bör,
1när den tiden kommer, inbjuda tiII
I minst sagl ystra glädjesprång av
I dem som från början får ta den i
lbruk. Kinnarpspojkarna har ditin-
tills fått använda Slutarps nyanlagda
plan, men det sä,ger sig sjäIvt att
det skall bli än roligare att spela
hemma. Men då hoppas man också
ha fått göra ett kliv upp i seriesystcmet. !'ör närvarande har man en betryggande lerining i Fall<öpingsselien
cch den skall man slå vakt om. Det
skulle nänrtgen smnha att få inviga
nya planen i högre serie. tycker Folke Larsson och hans grabbar. Vi förstår dem och önskar lvcka tiII både
med Plan och Planernd'
Mtr. chips.
Kinnarps IF
möter i morgon på Tångavallen i
Slutarp Iralköpingslagct BK Rapid
och ställer då upp med föIjande el.ra
från m'r tiII vy: Rune Anclersson
I3engt Juliusson, Karl Gustafsson Sigr.'ard Andeisson, tsengt Ändersson, trlldcr Ander'sson - - !:Iarry Göransson, Göran Grah:r, Elon Ärvidsson, F.oy ÄnCersson, l\{ats Ka.rlsson.
Domare blir Torsten. Sandberg, Timrrtele.
>Byggtrasen> Foil<e fla,rsson, t v., hans brocler Sven i rnitten och
Uno Frisk t. h. diskuterar i en paus'untler gråsklippningen arbetet
med idrottsplatsen. Det är tre gossar, oom gjort åtskilliga tlagsverken.
Bara, ett stenkast från Kinnarpc järnvägsstatlon ligger on ännu
odöpt idrottspla,ts, va,rs liichert lJusgröraa rnattu ar färdtg a,tt tas. t
bi'uk reda.n under lnstundande hösteäeong. Därrned har Kinnarps
Idrotts{örening nått sina, drömrnars mål: att få en egen ordentlig
ldrottsptats. Och inte vLll<en ldrottsplats som helst förr€sten. Den har,
så värredan fått omdörnet >den ,lä,rnnaste i hela Ska,raborgs län>
för skulle inte Kinnarps-pojkarna stråicka på stg. Sårskilt som de vot;
att cle lagt ned betydligt över 5.000 frrvilliga arbetstimrnar på att nå
dct resultatef.
\
Tlillsamman's med lagbasen
för ar-
Arbelena lear nu avancel:at så
gjorde.
Fotke Larsson
betena
långt. ;Ltt själva spelplanen kan anplasvep
över
ett
meclarbetare
tr'T:s
ses fi-irdig. Gräset vå;<e; allt vad tynen häromdagen i akt och mening gen iråIier och ttlktas flera gån5er i
utatt se och höra litet om vad som
vectr<an med en nyinköpt mo+.ordriven
råttats. Och det vai' i sanning inga grä.strtlippare. Juleir m5"cl<et återstår
småsaker. Redan 1950 anlades en änrru. Åskåda,rplatserna skall planeprovisorisk plan men året clärpå var ras och ordnas, ornklädningsrum
man beredd att böria det stora om- uppför:-rs, när byggnadstillstånd erdaningsarbetet. På det inköpta om- håIlits <,ch så sr,iåtiiugonl
är'en
rådet alldeles i närheten av stationen' löpar'banor o. d.
planering,
drog
som
igångsaties en
Beträffande omkiädningsrllmmen
båcle tid och k-rafter i rnassor. Det har man sökt titlstånd för en bYgg',rtfvilriaci,
så den mindre in- nad 12x6 rn och inrymmånde 2 olnbehiivdes
tresserade kurrde ha gett tappt för klädningsrurn, domarrum, materialhä}ften. Å.ien inte Linnarps-pojkal'na.
rum, toalett och vc. Byggnaden skall
De hade föresatt sig att nå sitt mål uppföras utefter planens ncrra långoch envetet fortsatte de stenbrytning sida.
och dito fraktning.
.Frivilligt arbete för
Under 1951 höU 24 rnan På i
15.000 kr.
sarnmanlagt 1.84S tirnmar. Under
Finansieringen är ett särskilt kafjolåret steg antalet f!1P613,P
- pitel. Albetet beräknas gå på i runtill hela
alls, förstals frivilliga
kr. Av dessa komda tal 20.000:
3.139 ocir giveövis även antalet mer lejonparten
- på det frivilliga ararbetancie. Men ännn ha,r a,$a, tles- betet elter inte mindre än drYga
Fråir [rrö]<inds kommun
sa en elel att pyssla rned, så det 15.000:
-. begäit och redan erhållit
gäiler aft !*1-e nodlägga verl<ty- har man
och slutligen hoPPas man
något sorn a,lla är sorgfäl- 2.000:..[Ten
kr. från RiksiCrot'rsförpå 2.500:
ligf överens our. Om nu nu någcn bundet.. Där'ifl'ån
har man också sökt
sirall framhållas tuv a,trta dessa oirr ' 2.000:- tiil omklådningsrumduktlga grabban så får det väl blt men.
lTu ska.ll alitså pianen ligga tiil sig
ba,sen för
tr,å brötlrapar, xfolke
ordentligt under sommaren. Gräset
.
i
I
I
I
I
|
.
b5'g6ef
s6'ft Sven Larsson somt
- Gerhard Frislt. För desIJno oclr
so år det l<uappa,st rnöjligt att
räklra
a,!tra tirvarnar.
ffiffiTffitrLL
å Tångavallen, SLUTr&RP'
söndagen de,n 10
uraj kl.
16.00'
Vinningo *SlutcrP
ffiffirffiGt[i:
1.'a,ll,rtrs;ir". 1{}iÄi-;f;T'
ir.':,;'r
i :n i-', rr:aj .i'1,
l:i.i:{-r
1, or':-'r'" åliiår;srie n'
$eråeledalide
lF ffauthiod-
Trädets !F
T.v.tr{innevedsnyafolksko]'aärförtagiltilIKinrrarpssarnhä1tre"[email protected],ij.i:i].i'.''::*!i':.:iji::].::j:*}.':i#;:J!;i*
frots att det endast var ett par år sedan den uppf,ördes är den re!
dan för liten. !['. h. socknens största ilrdustri, Slutarps Mötretrindu- [
Stutioo*n i Kinnarp ser inte
!!ji, sor,r syssetrsätter ett 50-taX arbetare.
I rnycket ut för världen. Från
T
r
/g
ln / ?ft
$lutarp uch l(lnmarp, tlffi
l
samrhälllef|
ry-i::y:"^
dyl., som UPPI)Iingen. Bkylt e. T:,"".*-.:'i*:
l":":*: "-r'ry'lunx'li'n""
Irdet merkantila och industrielia om.
lned geffiBnl$nnn framtidstltueektriltg,
Iiff$jä $F:'*i"i:r1ijä:;:i,
Lektor tsellinder på Mönarp i 1 När lokatpatriotisme,n n{rmera -selsätter 50*taler a:'beta're * värKinneve'd var en rnäktig man på I . *ig uttryok iir det vä'l främst av en del från K;innal'p.
ruur har unga\mcn det
sin tid. När järnvägen i början I md skolbarrnen oqh ibtarld idrotts-l
av detta sekel drogs fram genom I 'ntltens skränigare ele,ment. X j de ,båda sa'rnhällena, vad har den
socknen ville han ha en station I nner.het sedran lkinnar,pspojkarna för möjligheter till n'öjen och friså n,iira 'sina egna domäner soml öt sig ur Slularps IF nch bilda- ti'dssls'selsättnin,g? Ja, i Kinnarp
var rbl, a. revisor i I eget fotbollslrag har rnan kun- finns en lbioglaf, medan clen i
möji,igt
- 'hån
järnvägsbolaget
ooh så kom I t iak,ttaga den dtir skriinigheten 'Slutar.p är nedlagd sedan ungefär
det sig att en station förlades till I
;siutar?, fastiin det 'urspnungligenl
va,rit rneningen alit d'en sku,lle läg-,
gas åtskilligt längre söderut. N"- |
turl'igt n,og vart rnan, trind,r'igt ta- I
lat, inte gl,ad åt detta inom sock- |
n,e,ns s,iidra del, oih eftersorn kom- I
munen var aktieägare ,i ,bolaget |
rnråste odks'å en v;iss hänsyn tagas I
tiU dess önrsrkernåI. Siutet på det I
hela iblev a,tt Kinneved fiok två |
järnrvägstationer, ,SlutarP och i
Kinnarp på ornikring 2 krn. avi
stånd f,rån varandra "
Runt de rbårda sra-tionerna, som
I
ur
--
iväl
rnrd
en kl,ic,k av idrottspu,bliken,
tn i s,tort sett gar det hyf'sat
en l<ring f,otbollsarenan.
ftur
De
tu bliva et't.
,kosnmer framtiden
I för de håda
till
arp ägs rav sarmhällrsföreningen,
den i Kinnarp av idrottsföreningen.
att te I Slutarp
syskons,am,hältena
rhar rnan dessutom
? föreningelokal för
G,ristafsson i tedsgården skis- och andra tillställningar.
:ar sin syn på den aken vi'd ett Med ,egn'a medel och med anslag
rr
mtal rned ET+nedarbetaren. Na- firån ksm'rnunen och r,iiksidrottsförn större hefol&<ningstillviixt kan bundet håller Slutarps idrottsplatsrn knappast räkna rned, men t5s- f,örening för närvarande på a.tt
iikningsiiikq'ingen ooh nybyggna- rusta upp sin idnottspl'ats, som
rrr€Itr torrde rbli tiliräckligt stor ligger ungefär rnitt emellan de bå-
r att de båda samhiällena i sin,orn da sanihällene. . {Jnd.er tid,en spet Skall växa ihop, Den general- Iar'Slut'anps IF 'fotboll på en prnoi Kinlar'y
rn' u:T. ä1."S:" utarrbetande
elul:.3:l
l::t'*k
1111 som dock
man en ldro'ttsplats,
att leda nybyggnads- ,lrar
*F1P'hu!:" i 9*Y.b.tlot: .lå :: av linn1e.8q.ft"ii'"t:, Mo
rf,iiriigit långt är det inte helier niingen är att de ,båda föreningarrnellan de ,båda samihäilenas na skall samsas om den plan, s.orn
bbe,byggeirse. Vad :stutaq) ,,be- jgst n'u ru,stas u,pp, och då kan
iffrr ilar beby,ggelsen t. o" m. det ju h,:irrda att l,idelserna kom,mer
gil ett dkutt på nägra hundra att svalla rn,indre höga mellan de
,t.", så att ,rn:an alldeles intill , bådra l<lu,bbarnas anhängare än vad
n gråns meiian de ,båda sam,häl- som nu ib and är fallet.
lvägk'ors'ningar, våixte snar't två
l;ffi-tll;;
[email protected]*4!lr,rrt-i
"d, ;å,*,oL,'
tL-s tiir wru c6'c^e',..,o
ta, När telefonstationen i Slnrtarp,
för ett antal å.t' sedan nedla;des och i
abonnenterna där >centralisera,des> till Kinnarp kii:rde många |i
slutarpsbor det stårt i ,börj,an, ,men ,
n'u har rnan vant sig och ser att I ra, sorn Iär följa stenmuren rnei- l
kan- I r <ie ,bå.d,a ,IVlossagår,darna, fin-{
det går f,i,ka bra som för'*
ske bättre.
l r början till en tät'bebyggelse.
Ntrrnera ,hör slitningarna nog I I v,illor, som li,gger här hör allttill undantagen. Inom komrrnunata I til'l iSlutarp - men har poststyrelser och nåimnrder anbetar rnan I ress Kin'nanp I
i god siirrnja det ,intygrx av tr'å av I Ett prolrlom, som de håda samkomrynunens rnera betrodd,a korn- | ,llena ötr'sk'ar få lijst 'med det
m,unålm,än, Erik Gustafsson i ; araste år vatten- och avloppsl{asrsla, Kinnar'p, och Ivar Gusf._,. _, ,
iSom den nu iir ordnad är
taf$son, Ledsgånden, Strrtt*p. irr-lfrå8:a'n'
i
d'e
håd,a
***,rliilton** 9:'-Y9"t all kritilk, avloppen exbyggarna
empelvis rinner ut i öppna diken,
nätrat ta" sig kan$ke visser)igen
i sJrn'nenhet under den varrnare
$om slutarps- resp. kianrarpt[* fll
tprtstiden 'iir stan'ken frrån dessa
men .för,st oih frä,mst
kirrn._
"*ju också [email protected] cruthiindli'8"
ved's,bor. ,och ,rnan ,har
rnfifa gdmensarnrrna intiessen
h problern att samarbete är nöd"n,
.
I
en
inomihusdans
van rtar
t'ili
komnnunikation:ssynrpunki
- -,;1"" -utr.,
placem'de i närh
ndist.
ett år tillrbaka. l'estplat"ser har'
rnan på håda ställena, d'en i Slut-
Bomr.
]
Err kfi K.{åa?#Enne trv
"Stors
doEdsnsenu'
,A.propå re'staurafiomen av
t743
Kinneve kyrka.
i presför nänvarande skriftväxlingar rnellan veder"biirande
rSom
i
dagarna meddelats
sen rpågår
statliga ooh kyrrkliga mlndigheter
r,örande ea planerad restauration
av Kinneve kyt'ka.
rKyrkan torde e3' ,ha varit förernål för någon mera genorngrlpande restauration sedan 1910. Det
upitådktes då att kyt'kan fordorn
vanit 'f,örsedd med rnålningar å såväl takvalv som väg'gar. Möjligen
komrna dessa nu att framtagas'och
konsenveras" Kinneve kyrka har
för övrigt rnånga garnla rninnen
tatt ibjuda på. Sålunda finnes där
leu madonnabiltl, skurcn i trä. Ätt
lden,hårsiannrnar från rnedeltidenl
l'bohöver väl ej påpokas. över in-'
leårrgun tltl såtrislla,n hä,nger cttl
Imede,il'ida krus'irfix, vars realistiska
f framställning av dcn lidande F"räl- |
lsaren med ,harx bloddrypande sår
Ityder rrå 1400- eller 1500-talet.l
lSa a" det dopfunten a"/ sauclsten
med runtom Skålen
Löpande orna- lI
skålen löpande
lmed
'rnent. I kvdka,n
kydka,n förvara^s
förvaras också |
lrnent.
ett rikt snidat epitafiurn'(gla,v- |
minne), ursprrrngligcn målat i
guld och iysande färger. Epitafiet 'har varit uppsatt över kyr[<o'herden
i Kinneve Carl Hodelius
(1691-170?) ooh hans rnaka G'Lrniilla 'Segloria. Makarna I{, ,blevo bcgravna undcr koret i Kinneve kyrka och e,pitafiet 'trar nog
'urspr.un:gligen vrarit u,ppsatt här,
Antagligen lkorrnrner det vid den nu
planerade restaurationen åter till
heders. Xtör övrigt fiinnes i kyr-:
kan flera minnen efter en Priistsläl<t öje,bom, vilken levat oeh
verkat i K'inneve.
En rräilklig grawård f,innes å
kyrikogå'-r,den. Den står vid ky'r'kan-s s,iidra s'ida oc,h 'består av
Ivenne .stora stert'kors me.llan vil'ken iigger en aviång gravsten. FJn
sågen v'il,l veta att rhårunder skulle vil,a, en kyrkobyggmästare, vilken faliit ned oeh slagit ihjäl *sig"
I
,
I
I
I
Nuvaranqtre prii,stgåm{sarn. Torsten Gmstafsson rned somen Torrl
viel cleim unika, byg.gnaden.
Ett Kinnevedsminne från >Stora
daldansen> 17431 Onekligen låter
det som något av en mlrstifikation,
men, den som ar'lägger
på Fråstgården
i
ett
besök
Kinneved får ett
lrande vid llelsingfors övergång
ltill ryssarna L742, sedan han förut
i fem veckor varit ensam präst i
I
I staden besökt och vårdat 6.000
lsjt*a
och begravt 5.000 döda. Han
påtagiigt bevis för påståendetslvar ock med i slaget vid Konpöriktighet. Eiicka,rna fångas ge- . ström 1743 även sorn vid dalaallrlast av en magasinsbyggnad på lmogens desar.merande i Stockholrn
gårdstomten, r,/ars stil märi<bart f samma år och vid andra farliga
skiljer sig från det gängse byeg- l tilifällen. Ofta har han varit vanstil I mäktig av köld, hetta, nattvak,
nadssättet i bygderna
som är omisskännligt dalsk i såväl lhunger och srnittsarnma sjukdomar
detaljer som aik'nän formgivning. loch så vitt han vet är han den ende
Men så är det också en särskiid lpräst i detta krig, sorn förmått
på sitt sått ganska märk- lSenomgå dessa svårigheter utan
Iiten
lig historia
förknippad mecl den- Iatt sätta livet tili>.
Så gick det alltså till nåir minna byggnad"- Den uppfördes trågon
gång på 1700-talet av då..'arande nen från ett deitagande i >stora
Kinner'ädskyrkoherden, prosten d,a-ldansen> avsattes i en KinneJona.s Öjebom, som innehade sitt vedsbyggnari, nu fridlyst och lagänrbete L743*--77. I)enne öjebom li.gen skyddacl för åverkan.
var en gatrsko. märktig man, lian- | Under kriget fick Jonas öjebom
ske den mest namnkr.rnnige i pas- Imissiv till Kinneveds pastorat,
ior':r-tcts herdalä.ngd. Det heter om lpredikade prov ocir fick församlin:ronom i Warholms herdaminne att lgens >gia.da och enhälliga kallelse>.
ran blev >hata!.jonsnredikant vidlOch herdaminnets karakteristik
r1-.-r-^-.-..-.
l^*.,*..|-.--,-:-^
^^r^ *-o,^r^
4iLr'shor',.:.ii
nilmnkrinnige Tz:--^--^rle qc:re:rte oc.h
:nåste l-,..
Kinnevedsiav den
;lrax åi-iöija iilrdn tj.ll lliniand>. iptostel biir: >>cn exemplarisk rnan,
fch det filrtål.ies vidar:e sm ho- lnitisk lärat'e, sträng ordningsnnan
rom att ;>]rär ritstod han mångaloch förtråfflig ekonom>.
S?å
;vårigheter oeh faror, var närvä- l
I
I
I
|
I
1
'Gravrninnen av den,na ty'p ha emel-
lertid funnits även på andra stäl'len, ehurrr-stenkorsen nu för det
rnesta äro tborta"
/q
--Nt o*
rl
lördag och söndag anordna.r
förenlngen en större skyttefest, varvid bl. a. medalj- och diplomutd.elning
förrättad av
$ttcffirening,
förbundsordföranden
kapten Virgin, kornmer att äga rum.
X'öreningen riktar en speciell inl:juclan till fr'åmmande skyttar
na sig.
att infin-
Senare i höst kommer en jubiletnrsfäitskjutning att anordnas.
ffi{n{nsfK'i'ffieveds
tqyrka klraekades hurt
I$I0
Kinncveds k.vrhr..t. sk:ill --- sonr
i F"I tidigare nredtlelats -- Senomgå en restattration. Kyrkan resta*
föiva gången år 1910'
alltså för 41 år sedan. FT h.ar
från den person, som utförde
målningsarbetet vid denna restaurcring, hr Ä. L. Freiman,
ureracles
Floby, mottagit nedanstående in*
Jttlius Kwlssom'
orilf. sedan
tressanta uppgifter:
7947.
Kinneveds SkYtteförening kan
i
år
pe tillbaka på en 50'årig verks'amhet'
Dess förs'ta skjutnng ägde rum å banan clen 6 maj 1901. Första styreisen
utsjot'des
av Alfred l(urlgretr,
KIas
77 ?q-L/- /Qrt
mext'riåt ftiöolctngidn g äveil <z
i Kinmoveds kYrka'
Tnförande av elektrirsk kloc[<ringntng synes nu bli alit vanligar" i ve;t" lkYr'kor' Nu senast har
riksantikvarieiirnhetet förklarat
att det intet'har att erinra ur antikvarirsk synpunrkt mot införande
av dyltk r,ingning i Kinne'i"eds kp'r'ka"
Kiookorna där ha inte någon aamiinknfurgsvärd hög ålder. Den
stora 'klookan är gjuten av Arv'id
Biitis i Götehorg 1742 ooh den
är omgjuten av C. A' Norling i
Jönköping 18?0. Klocktornet är
ej ,leller heller gamrnalt, det är
nä*ligutt uppfört år 1819' Själva
hyrrkan är däremot mYdket gam"
mal,
I Falköpings T'idning av den 15
september var införd en artikel om
Kinneverls kyrka och dess restau-
rering. Eftersom jag utförde mål:
ningen vid restaureringen 1910,
vill jag rneddela följande:
Fastoratets dåvarande kyrkoher-
.1 . F,. Kjcllin, Viigodt Jo-hanssjn och Vet'ner ACarnsson. Ordförande ha under år'cn varitl Älfred Karlsren 1S01--1906, C. H. Kinnander de Boreil var de:n bestårnmande
Isoz-"rslt, Er'ik Ändcrsson 1914-- loch ]edan.c1e trraftcn i hommitt6n,
1916. Erik Gustafsson 1917' Reg'nar
sl:ötte . reståurelingen. När
Gustafseon 1918-1923' Valdemar Jo- lsom
John
1929-1932'
1524-1927,
bansson
lmålningsarbetet skulle utföras
Karlste<lt 1928, 1933--1046''trulius fputsade vi försiktigt bort kalkfärKarlsson 194?' Den nuvarandtl styrel- igen och vaclira väl bibeirållna mål*
sen, som fungerat sedan 194? består ningar framtr'ädde. I valvbågen
av ordf. Julius Karlsson, sekreterare
Gustaf Johansson, kassör Georg Jo- frarntill vid altarringen återfanns
hansgon, v. sekr. trtune F'redriksson' I{erden med larnrnet satrit apostv. ordf. Bertil Engdahl' instruktör larna.
Ture !-a.lk. Medlemsantalet har under
Vicl den tiden fanns ej några
åren varierat' Högst var det 1940
i
aliforneller hernbygdsföreningar,
men
har
med tr30 medlemrnar,
som. tillvaratogo bygdens rika och
mänhet håIlit sig kring 50-i0' Äntalet lossade skott var högst 1940 :
värdefulla låmninga.r" Vid arbetets
11.500, och 1950 ?.200.
gång visade det sig e.tt rappningen
Föreningen har kunnat uppviea fle'
som
var mycket dåiig. En murare från
sådana
skyltar,
framträdande
ra
jFalköping anskaffades målSrik Andersson, Karl A.ndersson'
Gustaf Johansson, Valdemar Johan's' lr,r,ngarna knacltades bort
oc)r
son, Älex Bohman, Olof Andersson,
i<yrkan
ni/rappades.
ihela
F
redriksRune
Kari och Gunnar Arp,
en
son, Gösta Lalsson bi. a.
,l Få vänstra långsiden fanns
[email protected]
glugg,
några
sorn
ru1!
öppnades,
L"IrlJr:auvir
Föreningen har gjort många UPP- :;r
ulru
:lrund
61Lr56r
märksammade prestationer vid täv- livårdeförernål stod ej att finna. InBl'
kretsar'
och
förilund
inom
linsar
*erövr"ades
år 1915 Skaraborgs ijnan gluggen murades igen inlade
a.
Skytteförbunds standar och år 1943 kyrkoherde Eorell en flaska inneerövrade föreningens femmanna- hållande en skriveise där han angrupp ViIske-Frökinds SkyttekYets teeknat sitt och kyrhvärdarnas
äruiiris för alltid. Vid Falköpittgs
på derrr, som
ökvilcsilles s. k. jub.-fältskjutningar narnn samt narrneil
trai föreningen alltid hållil sig väl utfört artreten vid resta.ureringen
frafirme.
och sist en önskan att kYrkan
Illand dem, som rned särskilt in- skulle .bevaras och få användas till
tresse verk:rl för för'eningea och ned- Guds ära uncler efterkommande
kan fr'äntst
.last ett gågllcrikl
- lantbr. arbetc,
Alflcd l(ellgren, slåi<ten.
"fn,nas
folkskollärale .I. P. I(jei16n' stins C'
Flot:y clen 1819 1951.
fSiilen.
V. Sjöstrantl (nurnera Åsunden) lantbtukere 'Valrlernar Johansson och nuvarancle orrltöran'.lerl Julius Karlsson'
iln som pä sjn ticl verl<atle nl)'cket
?0 år. tq
?0 år fyller den 24 mars förre folkskolläraren Ä.tel lFdtr.ssolt', I(lnnarp.
Född i Göteve kotn han efter avlagd
folkskoilärateexalllen och något kort
.förortlnande år 191-1 tiil lilnnevecl
som foikskoliärare och orgfl.ni.st. Denna tjänst uppehöil han till uppnådd
pensionsålder, då h:rn inköPie en
vitta i Kirrna4)s samhåIle. Förutom
tjänsten har han även livligt intles'
serat sig för kommunala och allmii:r'
na angätägenheter. Han är eåIunda
arl:rmot av Kinnevedg hornnrunalfullmåktige sedan dess tillkomst 1938'
v. ordf. i l(inneveds kom-nämnd, ordf.
i barnavårdsnåironden" iedamct &v
.
A. L. F reiman.
kyrkorådet och
i
taxdringsnåmnclen
oiAt. i Brismene-Bör'stigs taxeringsnämnd, ledamot i byggnaclqlälnnden'
ombud för lantbruksnånuden m. rn'
Han har tlllvunnit olg atlmånt erkijlna:r<le för ein eparsamtiet med allmii.nna medel och sin orntanke om
skytteintre€rset var kyrkoherden
Sven Borell.
F'rån hör'jan hade föreningen 2 ta,-
för
velstäli, men nunera 3 stYcken och
livaktigheten inorn för'eningen äl
fl
PJ rr_
symrr
er!!
s'i'"t
bästa. Genom
llutlllrrursun
Ilkommunens
I
'>atieka viiscn
I rå.nsa vänner.
I!
I
har hau oka'ffat sig
.F -T
r<-t
t._,)/a
-/
I(inneveds kpka'-/ rt7ft
7 -.
I
'
i
t
skail n'u restaureras och ritn'ingatna tiil restaurationen har av
byggnadsstyrelsen med en de1
ändringar ,godikänts. Den senaste
restaurationen av Kinneveds kyr-,
ka utfördes år 191"0. alltså för 41
å,r sedan" Det är nu ;bl. a. på förslag att ,införa ny lbänikinredning
och ny predikstol samt al'tarrting.
De g'amla ,bä.nrkarna äro m'ålade i
vit4. med blå infäilnin'g å gavlarna"
Fredikstolen är av nyare datum
och har j,ust in'get märkligt. att
frarrnrisa. Tron'hirnlen, som troligen hängt över en äldre pred,ikstol, 1åg vid meddelarens hesök på
piats,e,n år 1928 på loftet av vedboden. Altarpry'dnaden utgöres av
ett törgyllt rkors, varöver här-rgen
en mantel. Få si,dorrla om kc.rrset
jsynes Moses med lagens ta.vlor
lsamt Aron ri sin prästerliga dräkt.
löver ingången tit salkristian häniger ett medteltida 'ktrusifix, vars
realistiska fnarnstälining av den
korsfilste rned ha,n;s bloddrypande
sår tyder på 1400, eller början av
1500-,talet" Det past,as att rnan
vid 1910 'års restauration u,pp'tåcirte att rkylkan ford,om varit försedd med rnåiningar å såvä1 iakvalv sorn väggar"
Kinneve kyrka är för övrigt e'n
,gammal mälklirg kyrka. Tornet är
docJ< ej äldre än sed,an 1819" Där
finnas ooks,å en del äl'dre gravste-
F7
7ffiijåatrjutdeinins
ö$itid lis
Inneveds kyrka
I
I söndags
1
når.
Den al,lra rnär,kligaste biand
dero är den ,å kyrkans södra sida
'befintliga, som bcsLår av tvcnnc
lstående s,tenkors mellan vil,ka liglger en avlån'g gravsten, alltså ett
Igravminne fnin tidig medcl'tid"
l. l
restaurering
kämda
ksmrnunatrmän"
de. Detta fordrar god vilja och
pliktkänsla hos dem som anförtrotts allmänna uppdrag. Dagens
utrnärkelse är stor och förpliktan-
de, och landshövdingen sade sig
vara glad åt att få utdela den till
dessa båda rnän. som i så rikt mått
uppfyllde de höga fordringar, som
måste ställas på en person, i det
allmännas tjänst. Få Kinaeveds
och kornmunens vägnar gra6ulerade landshövdingen medaljörerna
till
den höga utmärtr<elsen:
Efterhögmässans slut bjöds
l.lårnndernan
Erik
landshövdingen järnte den gamla
kommunens förtroendemän på ka,ffe i prästgården.
Gustafssdlr,
f,lass]4.
Sftindagerns högmässa
i
Kintte-
F
olkskollärare Äxel Nilsson,
veds'kyrka. formade sig till en sär- som varit folkskollärare och orgalandshövding nist åren 1911-41, har följande
r egfem högtid, då
Dornö utdelade Fatriotiska sällska- meritlista: Led" i Kinneveds kyr-
pets stora guldmedalj till två av koråd, v. ordf. i kommunalnii.rnnd
den gamla kinnevedskommunens och därefter ordf. i kommunalfrärn,sta kommunalmän, folkskollä-
raren Äxel Nllsson
Erik
nämnd och -stämma, fattigvårrlsstyrelse och barnavårdsnärmd,
oeh nämnde-
kassör i bostäliskassan och åtskilHögrnässan, som förrättades av iiga fonder, ledamot i pens.-styrelkyrkoherde Larsson, inleddes med
Widöens >Uppstånden är vår Her-
manneal
Gustavsson.
av Kinneveds
kyrkokör ,under ledning av ]<antor
Kjellströna. Efter predikan förrättade landshör'dingen medaljutdelningen.
I sitt tal till
medaljörerna
framhöil han betydelsen av enskilda ,personers insatser för landets
och kommunens bestånd och förbättring. Vårt sarr*häile bygger på
gaml,a traditioner, och det gäller
inte endast att siå vakt om dessa
och'förvalta våra gamla styrelseformer utan också att verka för en
förbättring och ett frarnåtskridan-
avl
har nu granskat$
som l,iil
rilksantjlkvarieämhetet,
l,av
lrcnneveai
byggnadsstyreisen finner sig böra
lgöra vi,ssa ,PåPekanden. KYrkan
lifr,åga har 'vid tidigare 'företagen
reparationsaribeten rutsatts för
myoket olämPl,iga ingrePP, rheter
l
det därlid. Genom n'u föreslagna
åtgärder finns det m,öjligheter att
,återställa iater,iören i ett skick'
som låter dess arkitektoniska och
, lanti'kvariska värden kornrna till sin
rätt. rSär3kilt understr/ker rilksönskv'ärdheten
lantikvarieåim'betet
'
två
re Krist)>, utförd
6/q /qtL
lF.r
if,iestaurerin'gen av Kinneveds
Ilr kyrha.
till
| ,Förslaget
rkymka
Landshövsling flormö guldmnedaljerade
trrolkskollärare .dxel Nllsson,
I(ånneved.
'I"andsantikvanien har föreslagit,
at,t ;korets golv ooh långhusets sto-
l
ra gång dkall täokas rned kal{rsten. ,Denna åtgärd förordas även
arv riksantikvarieäm,betet" -- EnIigt fö'rslaget skulle den nu i sak'ristian befintliga garnla järnbeslagna rkyrtkrporten insättas i kf'r'kans torningång. I sarmrban'd där-
.lgolv tbevarats murrester som visar ,med skulle'portöppningen ibyg,gas
, ltrium,ibågens ursprungliga,bredd.
om från rundrbågig till rak och
lOm rnöjligt bör denna återctällets. ,ibred'den öi<as. Äm,betet gåi rned
lltOrstag till triu,mf'bågens nya forrn på att järndönen flyttas ti.i torI'bör under alla omstän'digheter un- net men ställer sig tveksam rnot
lderställ'as hyggnads-styrelsen ooh att porten i sam,band här,med breddas. Det rbör undersiilkas, o.rn ej
lambetet.
rdörren kan
inpassas
i
,befintlig
lportöppning. TilJ. sist frarn,hålles,
att ritnriagsföns]ag till ny attar- |
prydnad qned användande av befintl'iga originalskrulpturer från ett',
rnedeltida altarskåp rbör inges. It
I
N
'
,För konser:r'ator Olle l{ellstr,öm,
'Skara, har ut,färdats tillståndsbe-'
vis i och ,för',konservering av äJdre
.
,
I
ka.lrkmrålningar,'inredningsföremål
och inventarier
i
kyr"l<an.
I
len 17
juni 1950
Slutaf ps Sgmhällsförening,
dnordnal sin sedvanliga stqra
.; i
it
+."., -.;
Hernbvg
illhttttrtttttittttttttltlttltlililllllllttllllllllllllltllllllitttttttttttlittttlttltttttttttnlttt
'.
/.
:r'
:atrir)
-
1:''
vid IDROTTSPLATSEN med början
Midsommardagarna
'
I '
kl. 19.00'och miälommardagen kl. 15.00'
UPPTRÄDANDE av Skara Ama-
IIUSJK av {vdr ur Kgng! Skarä-
'
borgs P'ansarregementets,
Musikkår (20 man).
FöREDRAG av Intendent (lantls-
törklubb,
'-'lttiu""iaI
Ma,nnen som balansera,r'bord,
stolar och cyklar På hakan.
Illusionisten och buktalaren
Eenny Leyton med sin Pigga
rlo
-In$egäiil" Wallin,
Borås, såmt av folkskollärare
1
Vatter l)ahl6n, Hökerum.
tuv Fa,lbYgtlens
UFry,I$.NU$q
"'iiefiiöy!äåliue$'Foiktldiisiäc; -
Ska,ra.
okändas
ööiurära
"och-"
kiintla
iitätanäd'tlööfia
Alexander.
':
ilii:
1
'r'i"l
kring niitlsqm;.narstången svqraj..Ealbyg"dens
E',o-q
Program:
,
-_-
!fiidsornrnar.afton: Kl. .19.00 Musik av, Falbygdens,Irembygdsgil-1e..K1.,20t00
Car;Ufag,Av'Iiotkskolårare Valter Dah16n. Ki. 20.15 Uppirädailde'av tolkdanÅliiget. xr. zr.oo Folklekar. Kl.' 22.00 ntusigli$e1,"9:i1.t15!",1t1"".1
Be'nny'teyton. Kt, 22.30 F olklekar tiil festens slut.
Mldsdmdu,idagen: Ki. 14.45 Kungl. Skaraborgs Pansarregerhentes Musiktråi mdrscherar tr. samhället till festlilatsen. KI. ff.aO:gatsniigSåhförande
Kl. 16.30 KonsertKI. 16.00 Föredrag av Intendent Ligegärcl Walliir, Borås.
';ir.ir.. ' xr. rz.oo uppträdande av folkdanslaget- -ri.'i?.30' Xdnsertmusit'
Kl, 18.30' Balansfenomenet carl-Gustav .(Barnförestä11ning). Kl. 19-00i
uppträdande av Skaraamatörerna. Kl. 19.30 Folklekar och folkdansupputining.' Kr. 21.00 Balansfenomenet Carl-Gustav. Kl. 21.30 !'blklekar.
:Kt. 2Z.SO Uppträdande av Skaraamalblgr+.ai Aefefter'foll<Iökar titl' festöns
slut.
FFOF,Toryr,BO!Ä.
SKJI'TBÄNA -
: C4OIII.ÄDTOMBOLA - F,TLKE-CIIOTTY-TOMBOLÄ
- BILKAST]YING - SERVERING
PISTOLSKJUTNING
*'E*'
Högtalareanläggning.
till
Falbygdens största hembygdsfest.
18.59
Avg. Åsarp ......;.......
IVlldsommarafton avgär rorJanoe
4 '' Einnärp I .,. j."r i.':,-.'. : '19.10
,' ', BUSSTURER,:
.. '.. 19.14
Slutarp
19.40
Avg. Falköpings C
I 1 r rFiälköpirrgs busstatibh I X
...... 2.0.q0
dvg. Trädet
Åsarp
19.53
Luttra .;......,....
'....'.20.40
.... 20.51
Kinnarp
.20.04
Ank. Slutarp....
, '20.54
Ank. 'SIutarP ." .
Av$. Stutarp
.....01.00
...'.' 00.15
Avg. SlutarP
Kinnarp
,....01.11
Luttra
Åsarp.
...... 01.28
""" 00'26
Busstation
X
F
aliröpings
Ank. Trädet
......01.38
.Ank.' r'rilköpings i ...... 00'39
avg. Trådet
......18.48
IräIkommen
Mirlsomma,rtlagen pa,ssa,r ord. truss- och tågförbintlelser.
'I.DNING,.
lC.
N:r 52. ,I-iirilagän'äer,r: 9lEiai
.\
.
lJä ser v,
-
T9-SS
pa sf6rpastdratet;
Böretlg och Klnneved'vl{ behålla nuvarando ordnlngårna. 'Frökind som pa3torat
med kyrkoher.de och kommlnletsr bättre 4n ltommittotqr.$g'åi.
..
'' 1.r,
'..;,1, , -:,, :;,,:i:tii.1,.,.
'
Postorotsindeinino
sso kkunY
r".
nige. hor qogt.,sill ord. om
-n(i*.*i.te
'
.hur. Kyr:k-Svdr:igrås gronsei'
bör gå. Försorirling,:rrno ocfei
Kyrttv[rden Nlla
'
postoroton .hot .i i :gol ön- ..
Danloleson tör6"
nu inlo hunnitrsög.r sitt.
trEcler BöIstlg:
opintonen I .pCq.
FolköplhgS. ;Tldnrrrg'öm.'i
toritsfrågdnl
.. nor I denng. gQh;nagro Jöl-.
Let öis te beicinde oiiikl'qr' låt': fepre-:.
rraUa påstoiatåU i
senlontöi frön olii<ci ,d61or,,,,
ograt'oih,t' aklck !
ov Folbygden ko;irmo till
CuastJsnstitvbi
och r' ,tontakten
tols för'oit'fropTg;go si4 I
mellan präit äch
syn pö.'för:slogets konse-,',
föroaniltng'rikulkvenior för. dbrolik r pqslo-i"l
.le blt lldando pö.
,
1
.
att Börsttgs pas-'
toref
3913ns6t3,
med'Klnnovöd..
Kinneveds reokfion mot förslogef till kyrkligt siorskifte.vor in:
stinktivt avvörionde. Redqn,nå(;on vecko'efter det oti säkkun-'
niges betönkonde hode offontliggiorfq, uttolods sig bn;inig,
''
visitotionsstömmo kotegoriskt mot de rlyo storordningdilg.,
Kinnevecls och Börstigs postorot är fullstöndijt öVerehs om
ottdein|'uvit|ingåföreningmedvorondrot'::
':"'
-i!
'.1
vill, kan han alltid in- 1te omfatta meg, iin elva'säckrr"p.,. .,1
så omedcl'batt sLäll-l O.tr hiir ör'nu etb,pgi av,d"d&.f
ningrstagandc måsle \iala följden I kerna till att,Kjnneveds p-a.s[.opat;l
av känslotri*knnde. I(an Kinhe- lenigt värjdr oig iuot :föriilri{*.itUg l,
veds-borna på nägra dagar_ sak- | är- J<_yrksinnru.dq, !.ä,99 Xilpgyed,l
.Böfes'.o81..i611
ligb göra ktanb för sig förslågets I och Vårkumla
praktiska verkningar och honrse- l vittnen behov,-så kan vi 'hånVisa
lcverser?
| tili deh statlstik, som'föredrogd
Nu är clcL nästan omöjligt ati I vtitationen "för nllgon veckä ledan
dra qn giäns rnellan känslotänkan- |
- och bådp försani[ngeln? uignar;
d.e o.gh sal<ligt övervägande i eLt så- | att principen röndaglig g,udstjänst
dant samma.n,hang. Därför att:sal;: I i varje kyrka under':'alla'lou.i$ttin:
1..i ...;, i,
i
ligheten i sig själV kan vara..käns- I r! -rr _r -_ r-,-.,i r.-.r: , , ri.
-liksom känsla'n kan
loberoendo
vara oakllg Jtröstens möJligheter
vilka man
til'l enskild själävår.d
i Kinneved tior kan-bli avsevört
beiskufna,'o:n de nya pastoi'a'tsordn'irgarna,blir stadfästa och gränsarp:,'Kinneverll Vårkumlä, nörstig
och Brism€ne, ,Två, präster skullel lo sin nuvaranile'; struktui;cjiinstgöra i pastorateti en J<yrko' : har .yi t I(lnnbvodlett, iiiiut:{
Iterde och en adjunkt,:!!-l{r;;även:' slå[;. sägeq "i'herr :,Ionaiisioot
Om någorr
vända.:
Ett
-v..'ö..:-.--.:.
skulle. be,tjä,na. ; Hälls'ta.dF;s;:roch;
N. Åsarps pasborat, . ,Adjun\ten9
tjänsthöriH:,- r'mrild
e'
skatrt
visit' in-
.
Lq_tti.a, :fgria.aliqg,i$lll,
liiss
fyra ondra och
.l[t.,'
komnrlnistcrt stöIlåi
dq
roten.) Dot.ör ;inte n,eninggn
pårdeffi
-
faiket
*
'
tradftiarrenp, 'tla's2
*Hatrtragårdu
en fylkeskuffig och em foomdeförlrg*pe!
de >samtidigau
representerande
- högern och so_
var sitt parti, far
;
I
;nen bondeförbundet! över 40-talet
llånsriksdagar bevistade häradsdo_
lT?." och var under senare år både
1
I
I
aroe-rspresident
ordförande.
och tingets
vice
OcVr, d,rirtiil socknens och hci_
I radets
allt d allo, uare si,g d,et
I
I tt.tubbor,
?yl:le att sui,nga ord.f örandeupprcitta legala hand,_
tI trzngu,r eller hdlla auhtioner!
Sti_
k_ert 7 d, 800 aukti,onår
fömcittad,e \tan. Med, å,ren bleu han kan-
ske nå,got e,u en sjciluhiirskare
och fyllceskunE, sonx med, fast
?vLem sciker hond, stgrile och
stcilld.e med, sdrw Frökind,sbor
oah kund,e göra dct i, kraft au
si,n emdnenta förm&ga utt led,a
oclt, ud,gl,ed,a, au si,na kunskaper
och dugli,ghet, ett praktiskt
swnt omd.öm,e och sist en td%its^
full, red,barhet i, alt, si,n uq,nd.el
och hand,el. Und,rw sm på, att
land.shöud,ing Fabian d,e Geer,
d.å, han en gång förestiittde Atfred Johanson lör sin eftertrddare Anel Ekman, liit d,et ske
med ord,en: >Hiir h,q,r du Länats
mest betrodd,e man!>
Det var en tung arbetsbörda.
att vila på häradsdoma_
som kom
rens bredaxlade, rakryggade och
trygga bondegestalt. Det hände
kanske att det hallagårdska stam-
I hrist på bättre går den här forrnen av jcndbruksutövning
för stg den också, rnenar riksdagspensionären och f. d" trantbrukaren Gustav llailagård., där han ansar Slutarpsf,astighetens
g'räsptraner.
>Ä4iit h[örtc
skåneskold.
bor i en gomrnol gård. . .> bekönner en
Kurr en Eård ha en siöl?
Och kon den ho mönskiigc relciioner?
Dör_Hollogörden i Slutorf ligger stodigt foronkrod
i cJen fefoste Folbygdsjorden, rymmer den eit stycke gårdsoch persr:nhistoria sö god som någon. Inte bclrc ået
ott den or
gorypo.l. För en generotion {oibygdsbor ör l."lcrilogården * el_
ler Hudened Hollcgörden, som Jen heter i löngderno *
mer
ön ett nomn, konske
ov
elt
begrepp"
Då
gördrronun
1ågot
riksdogsmon Gusiov. Jofonson
pö siri hcrivsekeld"og g;or.J*
gördsncmnet till sitt, innebor det sökert nögot
ou
Ä"k"rarr*t"n F;;;;,
le pA somhörigheren med den gomlo sloktgörden.
hörcdsdomore Alfred J.ohonson,
!ov gårclsnJ*n"t gtirn,,onJ*
L.-:J : el.^.._^l^.-_-t_..^.-t
trädets telningar, av vilka Gustav
fick hjälpa tilt med
skrivgöromålen. Men i all sin gärning var >Hailagården> en ytterst
ornsorgsfull förvaltare av de upp_
drag, som i riktig mängd gurru irå_
nom. Han satte sig noga in i de
ärenden, för vilkas avgörande han
som den ledande mannen ytterst
hade att ta ansvaret. Kort och
kärnfullt, utan choser och stora
åthävor, ibland nästan kärvt förde
han sin mening till torgs. Och näs_
tan undantagslöst såg han den gå
var. den första,
igenom
I
^Stå,r
så,
blir
>flalktgå,rd,m> som typ,
det för d.en ai,ssertiåån
gammaldags rnen ursrseiskt
f:"uk!
tEp au sjdlxstcind,i,ga
'hand,lingj.sttrafti,Ea,
klotca
och
oclt,
insikt:fu,ll,a komrnunalmrin oah
bugd,ehöztd.ingar,
u&rs slcara
åren!
kanske glesnat rned,
]
trtt
sonligl,
>>avfal!>>.
I
iI{G. lq tr 9. Lörilagen
24 $anuari 1"953
Gen
ffivggnstionen
i Kin,narp böriade
p& ellvqr försf på 194}-lelef',
Kinnarp och Slutarp håller
på
lar, cir just irtgen uurdagsf öreteelsa. Logan Vinterny i l{in-
1
!
narp motsnarar em,ellertid med,
sino, 108 medlemmar en tiondedel ar hela l{tnncueds befolkn'inyl , lastslå,r näm,ndeman, Gustctfsson, som uurit l,edantot, au
logestyrelsen tinda sedan 1971.
Logen, som bildades 1908, har
naturligtvis varit av den allra
största betydelse fö4" den id6ella
fritidsvelksamhetcn i Slrrtarp och
I(inr:arp. Sedan 1929 har Vintcrny
egna lokaliteter
enda samlings- f. ö. och här
lokalen i Kinnarp
- till nytanordrrzrs sammankomster
ta och förströelse, här gymnastiserar godtemplarungdom och annan idrottsungdom, och här ,har
andra organisationer möjlighet att;
få hyra sig tak över huvudet; En,l
tillbyggnad av lokalen skulle'vara,
mer än önskvärd,*men--anno-..1953'
är' det en sak att vilja bygga, en
annan att kunna.
NTO-Iogen bedriver ocksä en
omfattande studieverksamhet, och,
I
I're tr{innarpstror, som hjälpt till att påsl<ynda samhiillsutvec',1<fing:
en. 1rr. v. är det sl<ytteförenihgsortlf. Jrtlius I{arlsson, sol<reterareir i Sa.rnhällsftireningen, herr liobert lliirnsl<og, samt nämndb. . ___.Jn ,nncn-Frilr G.ffilafsSon i II&$SI&.
I
r
I Kinneved
och i vorie foll i de södrcr sockenöndoinb
lycl<te mon nog, ott nör AB Vöstro Centrolbonon beslöt {örlöggcr en jörnvögsstotion till uikonten ov Mönorps mosse, så vor
dei beslutet ett reiöli misshugg. Men Syd-Kinneved gov.sig inle, {örrörr öven det fick sin jörnvögssioiion. De försto Öriiondencr vcrr scrmhöllel hondi.opo: i ujuecklingäläär]dTE
I
ett bibliotek med omkring
t6rJroi t"a
tillhör
o'ch för oti
vor nömliqen kronolönsnronsbostölle.
den. Delia
j*'i*":--$JJ+=*rY:
5
,. .-- .--**::::'J:J]-"å..5:-r;:
forcero
onsökpö
nybyggorno
måste
dess
mork
kommo in
sam
unde för,, ett
n
år se'n se tillbaka
oclr helst under eflerkriqsiren-- hor emelcler l?40-tolei
lcrtid byqqnolionen vorit så mycket livligcrre, och Kinnorp rök+-t=-:-*nor snort likcr mångo medborggre som sysletsgmhq]Lel Jll1qrp.
Sa;nhällsföreningen fun-
tlerar pä att orilna
--*'g
1
inuesteringar göras
,
lcklrlnts.
Att göra samhiiltet till
blJgga den senare, m,åste em,el-
lerticl nycr,
| örcta gct.
ern-
samhet.
nings- och poppersborr
Dei var ett guldådrigt järnvägsllrgge, som vid sekeisl<iftet skar,l
rygden mellatr Falköping och Ulri- j
400
ol
band hjälper till att lösa många
fritidsproblem.
Äldst
Kinnarn-förenin- ar anbland
arna
ngen,
r nerr
, som
t
'clrrmn. Äga.r'na såg dct l<ansl<e
nte så, ty bolaget sluterde 'i kon'
Ccntralort i Ilrriil<ind.
iLu's, men för de hv järnvägen beliinnarp var obebyggd flackiirda sockuarna var det i många mrllr
irrrrnn JarrryaåLrr
iiir.nrräoon
lrnm fill
r,rrr(rrr
Ir({rr\,
all err inclr.rstriell och kommersiell I)en för'st.n byggnationcn
ägde
rum
rlomstringstid, sorn började. Räc-. år 1906, men
ännu
efter
nägot
iir
ian av >framåt> samhällen mellan' fanns
där intc mei äii statior.rshus
:irlkiillinii och Ulricchamn hör till
och cLL piir harrtlclsfrrstighctcr'. Sa
r,rn t.rirI btnc l:jggets välst'åndsf r;rrk'
en
trcusam boplats lör d,ess med,borgare brukar uarje Samhcills-
jord,e oclcså, Kinnarps Samniir tlen i september 1932 började sin uerlcsqm,-
g
Itdllsf örcnin,g,
het.
I första hand ville föreriihgen
ha samhällets belysningsfr.åga ord-
nad, berättar
snickaremästaren
Robert Btirnskog, sekreterarör, i
förcningcn sedan fjorton år. Samrii llnl
hrl
nnlr"Å r.i++ nt+
rr+r.^y,lrn
|
-*Ivv
ote-e!!-JrffiEe1
lysningsnät lned samrnanlågt ett
30:tal ljuspunkter. Nätet trar einel- ll
lertid i viss mån fått läggas om'l
till följcl av den nya sträckning,
iorn Falköpings--Uh'icehamnsvägcn har frttl. gcnom gamhällct.
Blrtnrl 1'ör'cningcns frntntidsfttn.
givct.skilligt,. t llijrstir hiLncl iit' itct
|
niimncr hr I3r:r'rtsirog vis:lcriugar
lla
nyitlrläggninBat
inclustlie
vis clc
|
t'
sa
lrlane 1rå att altot'drtrl r'n lelil)rr., sot)t hrr r vct'kitt clrltt.t.
l(innar P, Viilrlrrts för dc:
],Y.r"
(ltntrtnt. r'ut !.rilorts,:ii.rdilrhc- |
Lr:tt i, L'ri)ltitttls ltttmnttt'tt lt(tt galna i samhöIlet ha; blivit PerI
-[r,;i't*il;llli,,n
v[r' till
llrivirt fiirctag, l:ct'iittttt'
.rärnttrli:matrtrcn or:lt l<omtllttlirl--- vir
.rn l.ri)r'.iitrr
.tätrrnrlr;oldför'atrclctt Ilr'i'lt
Gtr'sl ttI s-
'rotl i IIirssln, I(itrttcvcds l<ornttttttt
iccknrltlc a.kticl' f ör l-0.000 l<r' i
.'örctalJet mot att cn järnviigr;striIiitttttLrp J'itt t sin su'rnlt'iil'Ic'l'it1u
,ion skullc förläggas till lIasslrL,
sliilltrittrl'ttltt:tlirlctrc, bcltist,
rntitrgcn Östergår'dcn ellcl Viistr't liottt ntuttctt s t:cnl rulslcolor ii'r
gårdeu. Nlir bollgsstämniit sl<ulic
rl ntt. r, suttLltiillct,, d'it attert
belti
irållns, Lttsåg kommtlnen on repr'o'
princiltbeslu,tade ål'
Ir'rök'ntds
.;entant till alt bevalia Kinneveds
tlcrtdorttslt,cnr, tdrde lcornnw att
intressen. Detine fordrade emcllcr'bli lörla11t. Ilent rleogrcr,t'isht iir
Lirl lcse- och uppehållsersättning,
Iiirtttt:o'p också, tlctt entla certtral'
lch under siidaua omständiglteler
sorrt l;tttt l;ttntttttt' 'tlrdgu t
ot't,
lyckte förtroendemiinnetr det vlLt'
F röl;itttl.
f in affiir att antaga ctt erbjuclirndc
l'r'ii.n clor diivtr':rnclc NlcinarpsherLltvecl<lir"rgen hitr emcllcrtid me:'cn, sr)m crll.jiicl sig irtt g|rrtis oclt tcr iör' mrttr.'r' iiirt dc tr'å I(inltc'
It'anco resl& Ilcl' till I'ilLlmstrlr'[ sont vcr.'ls-srtllriiIIt-na triit'll'tltt'tl vtrt'atldkornnrrtrra
I
tnltts;tnl tt.
i lL.
blcu, cttt tt:å stationcr bY1111des
dals den' sottt hcrÅe
Iiinneuetl
i,
- bolag s stiitn nta o clt'
cslulcl,ts ptr,
på,
Ilasslct. Inner,n itirntlels en,
b
"t:iigsbrtlaget gi'cl;
ttL<:d,
på' tttt
I)cttr i clrrltLcl
nrclr
irr11
: pir
I
l
manentade och eleganta På sistone,
I
men deras ändamålsenlighet som
l;illirållsptats för småttingarna kan
iinclå mecl starka sl<äl ifr'ågasättas.
slLrn-
\/ar tiontlc I{innevetlsbo
rncrl i N'IO-logen.
En N'l'O-loge, sotn h,qr om'
kring ti<t prr>cutt au sockertbor'
,,,',,,.,,},i :.,.]
!:;rr:ir::i:i,ril,ir :l
ili!lil::irr:,:i:::r:rl
iiu!ti:l:,:,t:i,i:ii,::
iirll:iii:ii:iliiii
rit,li,i
I(innarp är ett >ungt> samlriille, och tlcrt trrrvirrlsahliga byggnationcn lrar iigt rurn ruitler I940-tu,let. Ilu:rct lriir på bilden ser intc så,
över sig ganrrnalt rrtr'nler ilet är faktiskt tlet iilclsta i s&urhiiuet.
Bie,
Folbon
helg och' söcken
Ätskill.igo foleboskildringor hor under .de senoste veckorncr
kommit FT-tövlingen till hondo, och vi fortsötter i dog publira'innan ^', Jo- Ridrgg ör fOrifOrOnde'völkOmnO lill >FCrl-
bon i helg och söcken>, Folköpings Tidnings redoktion.
Dunder och Bralt
Ännu för ett rseketr sedan. förekom lönnkrogar lite här och
var, inte rninst var det fallet
under huSbehovsbränningens tid
rore ar löoD.
eller konrske
Vid den'na tid
- århundranågo| tirligare under
det
bodde vid gränsen me)lan l(inneved
och Åsarp, en sådan krögare vid namn Dund,er.
Den grind, .som fanns över
trandsvägen häi'kallades >Dundera le>. Str.ax intill bodde en
av han,s trägnaste kund,er, som
hette Bratt. Denne hacle dock
det lilJa fel'et att han alltför ofta inte hade pengar att betala
med.
tr]öre jul ern gång ville Bratt
köpa brä,nnvin på kredit, men
Dunder ville inte lämna honom
något förrän han betalt det han
var skyldig. Då blev Bratt arg
och lovade att skicka Dunder
en julagäst, som ;han länge
skul,le få minnas. Bratt ,ku,nde
nämligen trolla, och det var en
troltld,omsande han skickade på
Dunder. Det blev därför dåligt
m'ed julfriden hos Dunder när
på julafton brännvinskagga,rna
började rulla fram och till'barka
från den ema, väggen'till den
andra. Och m,öblerna hoppade
och dansade på sitt vis. En stor
skänk, som räckte nästan upp
till taket, kund'e i,nte delta med
de andra inventarierna i dansen, utan f,ick hoppa upp,och
ner så gott den krrnde mel,lan
golvet och taket. Då eländ,et inte slutade, gick Dunder efter
pastor Wernnerdahl i Äsarp,
även ,hLarn känd fö,r att kunna
trolla. Men det var den vita magien 'han utQvade, något som
han förmodligen lärt i Wittentrerg.
,tr
1.,
trna t,ta
Wennerciahl läste snart bort
trolleriet hos Dunider, men när
han hemkommen satt oih åt,
korn tragårdspigan inrusande
och berättade ,att alla kreatu-
ren i lagården stod ,på ,huvudet.
Wennerdahl, som förstöd att
det var Bratt som vili'e hämnas,
s,kyndade ner till la,gården och
ställde äyen här allt tillrätta.
(Dr J. Götlind, Uppsalh, som
på sin tid fick iäsa ovanståen.
de, undrade sedan om gubbarna verkl,igen hette så, då namn'en alltför mycket påminde om
nutidien. Men ,enligt de gamla
sagesmännen var namnen nog
så äkta.)
Brått hade .i'arit i Falköping
och sålt kvastar och andra träsaker, som han tillverkat oQh
dra,git på en kälke hela, vägen
till stan. . Han var ,n'u på hemväg med ern bekant frän hemtrakten i följe. Bägge'hade sorn
vanligt tittat djupt i gl,aset, och
karnraten började snart klaga
över 'att han kände sig trött.
>Sätt dej på släden>, uppmanade Bratt. Kamraten gjorde naturligt nog invänd;ningar, rnen
titrl .slut satte han sig dock på
släden. Äve,n
Bratt hoppade nu
upp sägande: uHopp, grålie!>
Och sen rbar det av mot hemmet i den hiskligaste tLT:
a.,
,
sr(e
tt
Från min barndom kring sckelskiftet, minns jag el'u gam.rnalt bygdeoriginai, som a{1mänt kallades Gubba-Gu-stav.
Han bodde ensam i en stuga ut-
med landsvägen.
Av
ha"ns kläd-
sel minns jag särshilt ett stort
långt s. k. förskinn, som räckte
ända ned på träskorna som han
gick i.
' Han, som så många andra
fattiga på den tiden, var nödsakad, att för sitt uppehäiie lita
till sina medmänniskors Ciymildhet och fick således siälv
hämta sitt" bröd ute i bygf,en.
tr'ör det ändamålet hade han en
stor påse, som han bar ör'er
axeln, och hade. hus:nödrarna
varit givmilda och många kakor och korvar hamnat i påsen
så kunde den vara ganska tung
att bära heil på kvällen. FIan
hade därtill tång väg att vandra, då han ju bodde i ena ändan
av socknen. I detta ärende kcrn
..;, . ,,. mitt
han i höstkväI1 till
föräldrahem. Min far yttrade då:
>ALt du är så sent ute i kväll,
Gustav, det iaf allt en bra stund
innan du-kommer upp till Fala>.
>>Jae>>. svarade Gustav med sin
sävliga r'öst, ;dä ble lite senvurt, ja har vört i Fröje, å dar
feck ja medd.a, dä va gött för dä
va arter, men ja feck ena så lita
ske, så dä drog ut på tia>.
Den rcpliken har aiCrig gått
ur mitt minne och tanken falier
osökt på uttr5 cket äta väliing
mä en sul>. Fast fullt sfi hoppIöst var det väl inte för GubbaGustav att lionsumera ärterna,
även om han >feck e Ita ske>
att äta med'
tr.
J.
)

similar documents