Den katolska och den ortodoxa kyrkan är de två ursprungliga

Report
Den katolska och den ortodoxa kyrkan är de två ursprungliga västliga och östliga grenarna av den kristna församling som
grundades i Jerusalem för snart 2000 år sedan. Den katolska utvecklades med sitt centrum i Rom, medan den ortodoxa
utgjordes av församlingarna i den östra delen av Romarriket.
Den viktigaste skillnaden mellan dem är att den romersk-katolska kyrkan betraktar biskopen av Rom (dvs påven) som
högste ledare för alla kristna, medan den ortodoxa kyrkan inte accepterar påvens överhöghet. Den har över huvud taget
ingen central makt utan består av självstyrande kyrkor som alla har samma trosuppfattning och gudstjänstordning men
leds av sina respektive biskopar.
Den romersk-katolska kyrkan betraktar biskopen av Rom, dvs påven, som högste ledare för alla världens kristna, vilket
innebär att alla romersk-katolska kyrkor i hela världen står under direkt ledning av påven. Den ortodoxa kyrkan
accepterar däremot inte påvens överhöghet. Den har över huvud taget ingen central makt utan består av en gemenskap
mellan självstyrande kyrkor i olika länder (grekisk-ortodoxa, rysk-ortodoxa, serbisk-ortodoxa, rumänsk-ortodoxa,
bulgarisk-ortodoxa m.fl.) som alla har samma trosuppfattning, gudstjänstordning och regelsystem men var och en leds
av sina respektive biskopar.
Läromässigt är det däremot ingen större skillnad (dogmen om Marias obefläckade avlelse som fastslogs av påven Pius IX
år 1854 accepteras dock inte av den ortodoxa kyrkan, liksom inte heller den katolska läran om skärselden eller
uppfattningen att Guds ande utgår även från Sonen), utan det är mest gudstjänstformen, olika rituella detaljer,
utsmyckningar, reglerna för prästerna (ortodoxa präster kan vara gifta, medan de romersk-katolska prästerna måste leva
i celibat) som skiljer sig.
Den protestantiska kyrkan ( se mer om Martin Luther nedan (M Luther var den som var drivande i att lutherskt
protestantiska kyrkan bildades) uppstod genom en utbrytning ur den katolska kyrkan på 1500-talet. I likhet med den
ortodoxa kyrkan accepterar den inte påven som högste ledare. Den består av mängder av fristående församlingar och
samfund (typ Pingströrelsen, Svenska Missionskyrkan, Svenska kyrkan etc) och har ingen gemensam central ledning,
utan varje samfund har sin egen högsta ledning.
Läromässigt är det däremot ingen större skillnad mellan de olika kristna kyrkorna (snarast handlar det om att man lägger
tonvikten på olika saker i bibelns budskap). Själva grunden - tron på att Jesus är Kristus (dvs Messias) och att var och en
som tror på honom får evigt liv - är densamma. Främst är det organisationen, gudstjänstformen, olika rituella detaljer,
utsmyckningar, reglerna för prästerna och medlemmarna etc etc som skiljer sig, dvs rent praktiska saker som inte har ett
dugg med den egentliga tron på Kristus att göra.
Martin Luther
Luther protesterade mot den katolska kyrkans förvanskningar av den bibliska läran,
religiösa missbruk, t.ex. avlatshandel (människor lurades att tro att de kunde köpa sig
fria från syndastraffen) och andra läror påhittade av människor: Påvens ofelbarhet,
skärselden, liksom Maria- och helgondyrkan, samt transubstantiationsläran (läran att
nattvardsbrödets substans förvandlas till Kristi kropp och nattvardsvinets substans
förvandlas till Kristi blod), m.m. Luther hävdade att påvedömet bara var en mänsklig
institution. Han lärde ut att det viktigaste i syndaförlåtelse är ånger, omvändelse och
tro.
Det blev en kätteriprocess mot Luther. Luthers teser hade fått stor spridning tack vare
den nya boktryckarkonsten. Påven som fått veta att Luther vunnit anhängare i
Tyskland skickade en skrivelse (en s.k. bulla) till Luther och hotade att bannlysa
honom om han inte tog tillbaka sina uttalanden. Luther vägrade underkasta sig och
brände demonstrativt den påvliga bullan på bål, blev bannlyst och fick gömma sig på
ett slott där han översatte Nya Testamentet till tyska.
Senare översatte han resten av Bibeln. Grundtankarna vid översättandet var att
Bibeln skulle översättas så att vanligt folk kunde förstå och att man skulle grunda
översättningen på originaltexten. Luthers översättning fick en stor betydelse för alla
bibelöversättningar fram till vår tid.
Mer om skillnader mellan protestantism och katolicism..
Kyrkans traditioner eller Guds ord?
För protestanter är Bibeln den högsta auktoriteten.
Den katolska trosläran grundar sig på både Bibeln och kyrkans tradition. För katolikerna står ofta
katolska kyrkan och dess traditioner över Bibeln.
Det finns stora skillnader inom protestantismen. Inom romersk-katolska kyrkan finns det också
variationer, men den är mer enhetlig eftersom alla romersk-katolska kyrkor står under ledning av påven
i Rom.
Katolska kyrkan lär ut att endast katolska kyrkan är den ”riktiga” kyrkan, som kan erbjuda ”fullhet” åt en
kristen. Detta därför att katolska kyrkan har sju sakrament. Protestantiska kyrkor har vanligen två
sakrament och detta är orsaken till att de av katolska kyrkan inte anses vara ”riktiga” kyrkor.
För katoliker har sakramenten en central ställning och den prästerliga auktoriteten är en viktig princip i
katolska kyrkan. Katoliker anser att prästerskapet förmedlar Guds nåd genom sakramenten.
Protestanter pekar på att Jesu död har öppnat vägen för varje troende att nalkas Gud direkt. Varje
troende tar emot nåden genom tro:
Påven
Katolska kyrkan hävdar att biskopen i Rom (dvs påven) är Petrus efterträdare och Kristi ställföreträdare
på jorden. Läran om påven är bland det viktigaste inom katolska kyrkan. Påven anses vara den ofelbare
uttolkaren av uppenbarelsen.
Protestanter lär ut att endast Gud är ofelbar och erkänner inte påvens överhöghet. Den katolska
uppfattningen att påven skulle vara ofelbar förkastas av protestanter som anser att alla människor är
syndare med fel och brister.
Goda gärningar
Enligt katolska kyrkans lära blir människan rättfärdiggjord genom dopet, tron samt andra gärningar.
Men Bibeln säger att vi är frälsta av nåd genom tro på Kristus. Jesus har fullbordat vår frälsning och vi
kan inte lägga någonting till detta offer.
Protestanter betonar att frälsning inte beror av mänskliga ansträngningar eller meriter utan allt bygger
på tron. Vi blir rättfärdiggjorda av tro. De goda gärningarna som Gud förberett åt oss är ett resultat av
Guds nåd som verkar i oss efter frälsningen.
Börjar vi bygga på gärningar gör vi om intet Jesu försoningsoffer. Om frälsning kunde vinnas genom
gärningar hade Kristus dött förgäves.
Osorterade anteckningar sidan 1
Guds nåd som verkar i oss efter frälsningen.
Börjar vi bygga på gärningar gör vi om intet Jesu försoningsoffer. Om frälsning kunde vinnas genom
gärningar hade Kristus dött förgäves.
Nattvard, bikt, helgon och det eviga livet
Katolska kyrkan lär ut att brödet och vinet vid nattvarden förvandlas till Kristi kropp och blod. De menar
att brödet och vinet upphör att existera och att Kristi kropp offras på nytt varje gång man firar nattvard.
Detta kallas transsubstantiation.
Men Bibeln lär ut att vi firar nattvard till minne av Jesus och att hans död var en död en gång för alla.
Kristus är för dem som tror andligt närvarande vid nattvarden.
Bibeln lär ut att vi endast skall tillbe Gud och att han skall ha all ära.
Katoliker ärar helgon och ber helgonen om förbön. Jesu mor Maria anses av katoliker vara det främsta
av alla helgon och de menar att Maria avlades utan synd (obefläckad avlelse). Därmed jämställs hon
med Gud.
Protestanter avvisar Mariakulten inom katolicismen.
Katoliker praktiserar bikt (en del av botens sakrament), vidare tror de på skärselden.
Katolska kyrkan lär ut att vi inte med säkerhet kan veta om vi kommer till himlen.
Politik och kultur
Luthers lära och reformationen, de olika oppositionsrörelserna mot katolska kyrkan, dess lära och makt
har påverkat allt och alla i Europa. De grundläggande värderingarna i hela vår kultur har färgats av
reformationen.
Katolikerna hindrades att ta del av Bibelns text (den mässades på latin av prästerna) men under
reformationen översattes Biblar till olika språk och folk kunde läsa Guds ord på sitt eget modersmål.
Bibeln som blev var mans egendom kom i centrum och påverkade hela samhällsutvecklingen:
Rättsystemet, lagstiftningen, ekonomin, undervisningen, seder och bruk, osv. Spridningen av Biblar och
annan religiös litteratur gick snabbt och banade även väg för spridningen av annan litteratur på olika
språk.
Luther hävdade doktrinen om alla troendes prästerskap.
Han hävdade att det inte fanns någon annan religiös auktoritet utom Bibeln. Guds ord behövde inte
förmedlas via en maktapparat. Rom hade hittills varit Europas politiska och religiösa centrum. Luthers
och övriga reformatorers tankegångar gav impulser och banade väg för demokratiska styrelseskick och
människor blev frigjorda från kyrkans och statens tyranni. Den katolska kyrkans makt försvagades.
Nationalstaterna trädde fram. Reformationen markerar övergången från medeltiden till nya tiden.
Kapitalismens utveckling i protestantiska länder.
Före reformationen
Fram till reformationen och brytningen med den katolska kyrkan trodde människor att de
inte hade inflytande över sin egen frälsning och därför var de var passiva. De förlitade sig
på det katolska prästerskapet som de ansåg var förmedlare mellan Gud och människorna.
Gud meddelade sig endast genom prästerna, trodde man.
Katolikerna hade inte möjligheten att läsa Guds ord, ibland var det rent av förbjudet. Guds
ord lästes endast av de invigda. Mässorna var på latin som de flesta inte förstod. De flesta
människor levde i andligt mörker och stor fattigdom. Den katolska kyrkan var en feodal
organisation med stor religiös, politisk och ekonomisk makt. Kyrkan hade monopol på
samhällets ekonomiska liv och den var omåttligt rik.
Reformationen - ett större ansvar
Så kom Luther med sitt enkla budskap som även vanligt folk kunde förstå och som därför
spreds snabbt. Folket uppmanades nu att själva läsa sin Bibeln och söka sig fram till Gud.
Detta gav dem ett större ansvar för sina liv. Biblar trycktes på olika språk och blev var mans
egendom. Lättbegriplig religiös litteratur spreds snabbt i de protestantiska länderna och
detta bidrog till att läskunnigheten och bildningen hos folket ökade.
Där protestantismen spreds uppfattade människor sig som lika inför Gud. Man betonade
varje människas personliga omdömesförmåga.
Denna tanke nådde även in på det världsliga livets område. När människor ville ha ett
större ansvar för sitt förhållande till Gud påverkade detta nya synsätt hela deras liv. De blev
mer självständiga och när de blev mer ansvarsfulla inför Gud inverkade detta också på
deras roll i samhället och på det ekonomiska området. Självklart välsignade Gud
protestanternas närmande till Gud, ekonomiskt etc. Därmed minskades katolikernas makt
på olika områden.
För de gudfruktiga protestanterna handlade det inte om penningbegär eller att leva i
överflöd. Det handlade om att man skulle vara arbetsam och ansvarsfull på livets alla
områden, man skulle förvalta sitt pund väl. Arbete, handel och produktion skulle
rationaliseras så att Guds gåvor inte förspilldes utan i stället förökades.
Nya lagar
Protestanterna krävde större personlig frihet och den katolska kyrkan försvagades som
religiös, politisk och ekonomisk maktfaktor. Begränsningar vad gäller handel försvann,
bankväsendet fick nya lagar (katolska kyrkan hade förbjudit ränta vid rena penninglån)
personliga initiativ uppmuntrades m.m. och detta banade väg för kapitalismen. En
successiv övergång från feodal till kapitalistisk ekonomi ägde rum.
Den katolska kyrkan hade en fientlig inställning till vinst, ränta och spekulation och såg inga
fördelar med ekonomisk frihet. Den feodala samhällsformen lade hinder i vägen för
ekonomisk expansion och den kapitalistiska utvecklingen dämpades på de platser där
katolicismen härskade.
Osorterade anteckningar sidan 2

similar documents