Jens Ineland Fil dr och universitetslektor Umeå universitet

Report
Jens Ineland
Fil dr och universitetslektor
Umeå universitet
En stor andel av den totala
ohälsan i befolkningen finns hos
personer med
funktionsnedsättningar.
Gruppens ohälsa är vanligare än
den skulle behöva vara.
En stor del av ohälsan går att
påverka

Folkhälsomålet: att skapa förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
◦ Generellt sett har folkhälsan förbättrats – däremot har
relativa skillnader ökat mellan sociala grupper och mellan
män och kvinnor
◦ Personer med funktionsnedsättning är en socioekonomisk
svag grupp (ohälsofaktor i sig)

En stor del av samhällets samlade ohälsa finns
fortfarande hos personer med
funktionsnedsättning




Avsaknad av beslutskontroll påverkar hälsan
Tillgänglighet och delaktighet påverkar hälsan
Diskriminering påverkar hälsan (negativt)
Funktionshindrade överlag socioekonomiskt svaga
– en central faktor för hälsan, genom hela livet,
från barndom till ålderdom











Jämlikhet
Autonomi och känsla av kontroll
Socioekonomisk ställning
Tillgänglighet och delaktighet
Arbete och arbetsförhållanden
Utbildning och utbildningsnivå
Inkomsttrygghet
Kultur, fritid och fysisk aktivitet
Primärvård och barnhälsovård
Stimulerade hälsosamma levnadsvanor
Alkohol, narkotika och tobak

Ohälsan ca 10 gånger vanligare hos personer
med funktionsnedsättning, men 30 % av ohälsan
beror på faktorer möjliga att påverkar/åtgärda:
-
kort utbildning
brist på arbete
dålig ekonomi
övervikt
ångest
stress
diskriminering





Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (WHO)
Mer än frånvaro av sjukdom
Subjektiva känslor: vad du upplever, inte andras
definitioner
Funktionsnedsättning är inte detsamma som dålig
hälsa, om än en riskfaktor
Bättre och mer kostnadseffektivt att förebygga
hälsa än att ingripa i efterhand




Är i större utsträckning sjuk/aktivitetsersättning, och
långtidssjukskrivna
Har kortare utbildning (vagare anknytning till
arbetsmarknaden)
Har sämre ekonomisk trygghet, fler saknar
kontantmarginal, fler har varit i ekonomisk kris
Har i större utsträckning än befolkningen i övrigt:
◦ Huvudvärk, trötthet, sömnbesvär
◦ Ängslan, oro, ångest
◦ Nedsatt psykiskt välbefinnande






Utbildning : kort, vagt kopplat till arbetsmarknaden
Arbete : svårt nå, få och behålla arbete på
arbetsmarknaden
Social trygghet: exkluderande, stigmatiserande
stödformer
Socioekonomisk status : svag ekonomi, låg
disponibel inkomst, bidragsberoende – låg social
status
Relation till välfärdsstaten: oro, stress, hot mot
identiteten
Delaktighet och inflytande: överlag stora brister




Kost, fysisk aktivitet, tobak och alkohol påverkar i stor
utsträckning folkhälsan (och enskilda människors hälsa)
Men förändring av levnadsvanor förutsätter möjligheter att påverka
sina levnadsförhållanden – handlar om val av livsstil
Är det livsstilar folkhälsosatsningar bör skjuta in sig på?
I vilken utsträckning främjar eller motverkar olika offentliga
myndigheter (genom professioner) enskilda människors val av
livsstil?

Omsätta ideologiska begrepp som
delaktighet och självbestämmande i praktiken
◦ Centrala handikappolitiska mål och en förutsättning för att nå det
folkhälsopolitiska målet – dessutom viktiga bestämningsfaktorer

Varför är sådana idéer, visioner och mål svåra
att implementera?
◦ 1) Föreställningar om funktionshinder
◦ 2) Välfärdsmyndigheternas norm- och regelsystem
Kropp: i såväl medicinsk som social betydelse och mening
Struktur: funktionshinder en administrativ kategori , social kategorisering, klientifiering Identitet Kropp
Kultur
Kultur: dominerande idéer om t.ex. målgruppen, metoder, regler, förhållningssätt, etc. Struktur
Identitet: roller och själbilder, brukarroll och andra sociala roller och identiteter 


Behovet av sociala kategorier (individer blir
ärenden)
Lagar och regelverk - gränser för det
professionella arbete
Etablerade normer och värderingar; hur det bör
vara
◦ Lämpliga metoder, eftersträvansvärda mål
(formella/informella) Aktualiserar frågor om makt ->
normativ styrning av brukare
”Vindar”: visioner, ambitioner, målsättningar
”Strömmar”: rutiner, normer, värderingar, rädslor



Självbestämmande och delaktighet är viktiga förutsättningar
för hälsa. Vad är innebörden i begreppen? Hur ska de
implementeras?
Finns det en politisk vilja i kommunen att jobba med
folkhälsoarbete för personer med funktionshinder (dvs. att
inte enbart arbeta för att påverka eller förändra deras
levnadsvanor)?
Ungdomar med utvecklingsstörning är en särskilt ”drabbad”
grupp när det gäller rapporterad ohälsa. Vilka särskilda
insatser behövs för att fånga upp just dem och deras behov?
Vad behöver utvecklas för att komma tillrätta med deras höga
ohälsotal?

Ni kan alltid nå mig på:
◦ 070-345 2071
◦ [email protected]

similar documents