rakel 20140512

Report
RAKEL
Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer
och ErsättningsmodelLer
den 14 maj 2014
Agenda den 14 maj 2014
1. Redovisning till Socialstyrelsen – Marcus Edenström
2. Västsvenska viktlistor inför 2015 – Marcus Edenström
3. ACG – Martin Fredriksson
4. Anteckningar från föregående möte
5. Information från nationella grupper
6. Aktuellt om Registreringsregler – struken underpunkt!
7. Aktuellt om Ersättningsmodeller
8. Aktuellt om Prestationsredovisning
9. Aktuella Terminologifrågor
10. Övriga frågor
RAKEL 14 maj 2014
Redovisning till Socialstyrelsen
- Nytt regelverk för redovisning
- Redovisning av diagnos på
inskrivningsbesök
RAKEL 14 maj 2014
Västsvenska viktlistor inför 2015
- Planering av arbetet
- Uppdrag att utreda möjligheten
att utöka viktlistan för öppenvård,
inklusive konsekvensbeskrivning
totalt och per sjukhus
RAKEL 14 maj 2014
ACG
RAKEL 14 maj 2014
Synpunkter på
minnesanteckningar från
föregående möte?
RAKEL 14 maj 2014
Övriga frågor ?
1. xx
2. Xx
3. Xx
RAKEL 14 maj 2014
Information från nationella grupper
•
•
•
•
•
Leif rapporterar
Controllernätverket
ACG-nätverk
Vårdvalsnätverk
Ersättningsmodeller Vårdval
(undergrupp till Vårdvalsnätverket)
RAKEL 14 maj 2014
Registreringsregler
 Besökstyp J – avrapportering och
reflektion
 Nya regionala koder VG Primärvård
RAKEL 14 maj 2014
Besökstyp J
•
Socialstyrelsen kräver från 2015 redovisning av
akuta besök som sker på specialistmottagning
Befintlig klartext: ”Akut- och jourmottagningsbesök”
Ny beskrivning enligt beslut 17 april: ” Besök med
eller utan vårdbegäran, på akut/jourmottagning och
specialistmottagning som har en egen
direktintagning av patienter. Besök och eventuell
tidbokning sker samma dag.”
Reflektion över ärendehanteringen..
RAKEL 14 maj 2014
Aktuellt om ersättningsmodeller…
• Värdebaserad ersättning / Vårdepisodsersättning
(nationellt projekt)
• VG Primärvård 2015
• Tandvård
• Övrigt
RAKEL 14 maj 2014
Värdebaserade
ersättningsmodeller
(vårdepisodsersättning)
Kortkort repetition samt nytt sedan sist
RAKEL 14 maj 2014
Nationell samverkan för värdebaserad
ersättning och uppföljning i hälso- och
sjukvården
Nationell samverkan för utveckling av
värdebaserade beskrivnings- och ersättningssystem
•
Idag 8 diagnosområden, 150 projektdeltagare,
17 specialistföreningar, 3 patientföreningar, 8
kvalitetsregister
•
Benchmarking nuläge
– Hur bedrivs vården idag och vilka skillnader
finns mellan landsting och vårdgivare i termer
av hälsoutfall och resursåtgång?
•
Värdebaserade beskrivningssystem
– Hur kan tillgänglig data användas och utvecklas
för att på bästa sätt för att följa värde i vården?
– Komplement till befintliga nationella
beskrivningssystem
•
Värdebaserade ersättningssystem
– Hur kan ersättningssystemen möjliggöra
innovation och stimulera till värdeskapande?
Landsting
• Stockholm
• Västra Götaland
• Skåne
• Östergötland
• Uppsala
• Dalarna
• Jämtland
Andra samverkansparter
• Socialdepartementet
• Läkaresällskapet
• Nationella specialistföreningar
• Patientföreningar
• Kvalitetsregister
• SKL
• Socialstyrelsens DRG-grupp
• IVBAR
• Karolinska Institutet
• mfl.
Organisationsstruktur nationell nivå
Styrgrupp – nationell samverkan
•
Socialdepartementet
•
Senior representant från respektive deltagande landsting och SKL
•
Representant från Karolinska Institutet
•
Representant från IVBAR
1- Utvecklingsgrupp
Höft/knä (SLL)
3- Utvecklingsgrupp
Förlossning (SLL)
5- Utvecklingsgrupp
Stroke (Skåne)
7- Utvecklingsgrupp
Osteoporos (Östergötland)
2- Utvecklingsgrupp
Rygg (SLL)
4- Utvecklingsgrupp
Fetmakirurgi (VGR)
6- Utvecklingsgrupp
Diabetes (Jämtland, Dalarna)
8- Utvecklingsgrupp
Bröstcancer (Uppsala)
9- Implementering
10- FK/SCB
11- Övergång i förvaltning
12- Vårdområdesanalys
Funktionella landstingsöverskridande nätverksgrupper
Juridik
& Informationssäkerhet
Kommunikation
Vårdinformatik
Lokala landstingsprojektgrupper
Ersättningssystem
Övrig forskning
Programkontor
Regional projektorganisation
Ann Söderström, HSA
Barbro Fridén, SU
Marie Röllgårdh, HSA
VGR Styrgrupp
VGR Projektledning
Anneth Lundahl
Sara Åsman
Medicinsk rådgivning
Ulf Angerås
Marcus Edenstöm
Per Sjöli
Se nedan VGR
representant per
diagnosområde
Vårddata
Höft/knä
Förlossning
Diabetes
Osteoporos
Rygg
Fetmakirurgi
Stroke
Bröstcancer
Astrid Brauer
Kajsa-Mia Holgers
Beställare
Johan Ström
Samtliga diagnosområden
Höft/knä
Höft/knä
Höft/knä
Rygg
Förlossning
Referens
-grupper
Ledningsrepresentant
Ulf Svensson, PV
Henrik Malchau, SU
Göran Garellick, SU
Ola Rolfson, SU
Rune Hedlund, SU
Lars Ladfors, SU
Fetma
Diabetes
Diabetes
Stroke
Osteoporos
Bröstcancer
VGR är drivande region, Hans Lönroth, SU
Detlef Hess, SÄS
Karin Looström Muth, Kungälv
Christina Wikman-Lundbom, Kungälv
Dan Mellström, SU
Roger Olofsson, SU
Statusuppdatering per delprojekt
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Höft- och knäartosplastik
Ryggkirurgi version 2
Förlossning
Obesitaskirurgi
Stroke
Diabetes
Osteoporos
Bröstcancer
Implementering
FK/SCB
Övergång i förvaltning
Vårdområdesanalys
Utvecklingsgruppens uppdrag
Patientpopulation
Relevanta hälsoutfall
Vårdprocess
Vårdaktivitet
Vilka aktiviteter ingår?
Tidsomfattning
Komplikation
Vilka PUOH omfattas av garantin?
Färgkodnin
g Ej beställd
Beställning gjord. Data ej
levererad
Status datauttag
Data levererad till SCB
Data levererad till IVBAR
Höft & Knä
Rygg
Förlossning Obesitas
Stroke
Diabetes
Osteoporos Bröstcancer
Vårdadministrativa data
Dalarna
Jämtland
Skåne
Stockholm
Uppsala
Västra Götaland
Östergötland
Kvalitetsregister
Kvalitetsregister 1
NA
Kvalitetsregister 2
Övriga register
NA
Socialstyrelsen
NA
Statistiska centralbyrån
NA
Försäkringskassan
NA
NA
NA
NA
Red flags databasuttag
Stockholm
• Ingen tidplan än för datauttag
Obesitas kvalitetsregister • På väg till SCB
(SoReg)
SCB
• Data förväntad om ca 2-4 veckor
Försäkringskassan
• Nyckel skickad för stroke och diabetes
• Data förväntad innan semestrarna (ej rygg)
Socialstyrelsen
• Nyckel skickad för stroke & diabetes
• Data förväntad innan semestrarna
Återkoppling progress osteoporos 2014
•
Initial kartläggning klar:
•
•
•
•
•
Kartläggnings-PM
Preliminära nyckeltal
Preliminär definition av vårdepisoden
Kartläggning av vårdkedjan
Data:
• Arbete med att säkra BMD-data från Lund, Linköping, Sahlgrenska
och Falun. Alla klara förutom SU
• Databeställningar och kommunikation med Socialstyrelsen och SCB
(framförallt med avseende på mottagande av BMD-data i gamla format)
• Dokumentation för BMD-data
• Preliminära definitioner av databehov för implementering
•
Utvecklingsgruppen:
• Utökning av utvecklingsgruppen med en medlem, Lisa Keisu-Lennerlöf
från patientföreningen för osteoporotiker
• Ett utvecklingsgruppsmöte (nästa spikat 20:e maj)
Implementeringsarbete startat i flera landsting –
arbetet som helhet något försenat
Status Delprojekt 9
• Arbete påbörjat i 4 av 7 landsting
Övergripande tidsplan för driftsättning av uppföljningssystem
2013
2014
2015
- Något längre ledtider än planerat
• Arbete med koordinering mot
nationella initiativ påbörjat
Delprojekt 1-8
Information och förankring
Juridik och
informationssäkerhet
Juridik och
informationssäkerhet
Informationsförsörjning
Informationsförsörjning
Förutsättningar
ersättningssystem
Rapporteringsanvisningar
Analysmjukvara
- Bra progress i de landsting som
startat implementeringsarbete
Analysmjukvara
- Kan komma att påverka tidslinje för
de landsting som är först ut
• Pågående arbete med att ta fram och
beskriva lösning på juridik och
informationssäkerhet
Arbete som helhet något försenat
• Kommer att påverkas av uppdaterad
tidsplan för delprojekt 1-8
• Rekrytering av informatiker (färdig)
och systemarkitekt för att kunna driva
arbetet snabbare från hösten
• Uppdaterad tidsplan presenteras
på nästa SG-möte
Backup
För närvarande jobbar vi med ett antal frågor av
strategisk betydelse för implementeringen
•
Definiera totalt
informationsbehov i drift
•
Säkerställa att de
uppföljnings-system SVEUS
tar fram går att implementera
•
Arbete tillsammans
med delprojekt 1-8
Implementeringsarbete
med landsting
Detaljera juridiska och
tekniska möjligheter för att
hämta information från
kvalitetsregister
Implementeringsarbete
med kvalitetsregister
•
Kartlägga informationskällor och ta fram förslag på implementering för varje landsting
•
Utveckla syn på hur, och i vilket tidsperspektiv, vi kan använda den nationella
tjänsteplattformen
•
Förhålla oss till nationella initiativ som NPDi, grunddatatjänster, hälsoärende, mm
Delprojekt 11 - Vad är SVEUS idag?
• Värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem under utveckling
och
• En unik plattform som samlar de aktörer som är involverade i vård och
behandling av SVEUS diagnosgrupper
-
Hur kan detta förvaltas och vidareutvecklas på bästa sätt?
Styrgrupp – na onell samverkan
•
Socialdepartementet
•
Senior representant från respek ve deltagande lands ng och SKL
•
Representant från Karolinska Ins tutet
•
Representant från IVBAR
Programkontor
1- VES-utvecklingsgrupp
Hö /knä (SLL)
3- VES-utvecklingsgrupp
Förlossning (SLL)
5- VES-utvecklingsgrupp
Stroke (Skåne)
Osteoporos (Östergötland)
2- VES-utvecklingsgrupp
Rygg (SLL)
4- VES-utvecklingsgrupp
Fetmakirurgi (VGR)
6- VES-utvecklingsgrupp
Diabetes (Jämtland, Dalarna)
7- VES-utvecklingsgrupp
8- VES-utvecklingsgrupp
Bröstcancer (Uppsala)
9- Implementering
10- FK/SCB
11- Vårdområdesanalys
12- Övergång förvaltning
Lokala lands ngsprojektgrupper
Funk onella lands ngsöverskridande nätverksgrupper
Juridik
& Informa onssäkerhet
Kommunika on
Vårdinforma k
Ersä ningssystem
Övrig forskning
•
>150 projektdeltagare (svårt att räkna exakt)
7 landsting
17 specialistföreningar
8 kvalitetsregister
3 patientföreningar
?
Projektgruppens preliminära förslag
Behov av koordinering och samverkan för att
nå samhällsmål
•
•
Samhällsmål
Att skapa en patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så mycket hälsa som
möjligt
Att skapa en stimulerande och trivsam arbetsmiljö för de som arbetar i vården
Nödvändig förflyttning
•
Vården organiserad utifrån medicinska
discipliner, vårdnivåer och huvudmän
•
Vården i ökad omfattning organiserad utifrån
patientgrupper med snarlika behov
•
Uppföljning fokuserad på produktion och
ekonomi
•
Uppföljning fokuserar på hälsoutfall och
effektivitet
•
Ersättning baserad på aktiviteter
•
Ersättning premierar värde vilket underlättar
och stimulerar innovation och utveckling av
effektivitet
Behov av samverkan kring utveckling och förvaltning
Status delprojekt 11
•
•
Nyckelpersoner identifierade och möten inbokade
Möten genomförda med
–
–
–
–
•
Göran Stiernstedt, nationell samordnare för ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården
Åke Nilsson, Staffan Winter, Bodil Klintberg, nationella programmet för datainsamling mm.
Sören Olofsson och Rickard Broddvall, nationell samordnare för E-hälsa
Anders Anell, professor i hälsoekonomi
Alla var väldigt positiva och såg intressanta kopplingar till sina egna verksamheter/arbeten och
flera hade även intressant input till delprojekt 11. Anders Anell hade intressant input på hur
SVEUS kan delas upp och beskrivas i förvaltningsfas.
Organisation
Socialstyrelsen
Avdelning
Enhetschef
Person
Mona Heurgren
Göran Stiernstedt, nationell samordnade för ökat
resursutnyttjande i hälso- och sjukvården
Sören Olofsson
Socialdepartementet
Statssekreteraren
Lena Furmark
SKL
Nationella programmet för
datainsamling (NPDi)
Åke Nilsson, Programansvarig
SKL
Vård och omsorg
Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg; Åsa
Himmelsköld (chef för hälso- och sjukvård), Olle Olsson
(Agnetas kollega)
SKL
Inera
Johan Assarsson, VD; ev Sophie Zetterström
SKL
SKL
SKL
Nationell styrgrupp
kvalitetsregister
Lunds universitet
NSK
Mats Bojestig
Bodil Klintberg
Karin Kristenson, nytillträdd chef för kansliet
Socialdepartementet
Socialdepartementet
Kvalitetsregister
??
Institutet för ekonomisk forskning
Anders Anell, adj professor
VG Primärvård
Översyn inför 2015
Kort repetition + Nytt sedan sist
RAKEL 14 maj 2014
Samlingsprojekt – 9 delprojekt
1. Bemanning och kompetens
2. Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård, mest
sjuka äldre och grupper med sammansatta behov
3. Åtagande om psykisk ohälsa/sjukdom
4. Åtagande om hälsofrämjande och förebyggande
insatser
5. Åtagande kvällar, helger inkl. akuta besök
6. Ekonomi, ersättningsmodell och kostnadsansvar
7. Uppföljning och medicinsk revision
8. Utveckla åtagande utöver basåtagande?
9. IS/IT
RAKEL 14 maj 2014
Delprojekt 6
Ekonomi, ersättningsmodell och
kostnadsansvar
RAKEL 14 maj 2014
Förändringar
 Viktlista för ålder och kön - uppdaterad version
 Viktlista för ACG - ny version baserad på regionala
kostnadsdata
(Pv-diagnoser, Pv-kostnader exkl läkemedel exkl BVC (exkl ACG 5200))
 Förändringar i beräkning av täckningsgrad
- Beräkningen rensas så att den endast inkluderar vårdkontakter med
läkare, sjuksköterska, undersköterska, beteendevetare, fotvårdare
och ”övrig vårdgivare” – i både täljare och nämnare
- Hembesök viktas upp ytterligare (x5)
- Journalförd telefonkontakt med läkare inom VG Pv vägs in med vikt
0,3

Ny målrelaterad indikator psykologbesök
RAKEL 14 maj 2014
Förtydliganden
 Finansiering av vård av anhöriginvandrare som ännu inte
har fått personnummer
 Extern provtagning (inom primärvårdens kompetens) för
listade invånare ingår i vårdcentralernas uppdrag
 Det bör tydliggöras att vårdcentralerna inte har
kostnadsansvar för transport av avlidna
 Det behöver tydliggöras vad uppdraget att representera
VG Pv-kollektivet i regionala grupper innebär
 Kostnadsansvar bör ligga där kompetensen finns –
förtydliganden kan behöva göras när vårdcentralerna
förväntas förskriva sådant som de inte själva kan följa upp
RAKEL 14 maj 2014
Tandvård
RAKEL 14 maj 2014
Aktivitetsplan
Nulägesbeskrivning
WS 1
Uppstart
WS 2
Nulägekarta
SWOT
RAKEL 14 maj 2014
WS 3
Nulägekarta
SWOT
Prioritering av
förbättringsmöjligheter
WS 4
Prioritering &
fördelning av
fördj. områden
Lösningsförslag
WS 5
Genomgång
lösningsförslag & omvärld
Enighet kring resultat till
slutrapport
Organisation och områdesstruktur
för tandvård VGR administrerar
VGR
TVE
Särskilt
tandvårdsstöd
SocioAllmän- Specialistekonomi &
tandvård tandvård N och FStandvård tandvård landsbygd
RAKEL 14 maj 2014
Asyl och
Flyktingenheten
Asylsökande/
Gömda
HSNK
Allmän- Specialisttandvård tandvård
Uppsökande
verksamhe
t (N)
Övrigt
uppdrag
Finansiering av tandvård VGR administrerar
Ägar- &
personal
utskott
Regionfullmäktige
De 12
nämnderna
Hälso- &
sjukvårdsnämnderna
kansli
Folktandvården
Sahlgrenska
Akademin
*SkaS, NU, SÄS
Statliga
bidrag
RAKEL 14 maj 2014
Hälso- &
sjukvårds
utskottet
Tandvårds
-enheten
Privata tandläkare
Rekommendation till vidareutveckling Allmäntandvård
 Vidareutveckling av en ersättningsmodell som bygger på
kapitation
 Sammanhållen och samordnade ersättningsprinciper från
HSU och HSN
 Se över basersättningsnivå för grupperna 3-19 år
respektive 20-24 år
 Utveckla enhetlig beräkningsmodell för socioekonomiskt
tillägg, vilken innebär ökad socioekonomisk differentiering
RAKEL 14 maj 2014
Rekommendation till vidareutveckling Specialisttandvård
 Öka andelen prestationsersättning (i någon form) inom
specialisttandvården i några vårdområden:
 Pedodonti
 AFL: käkkirurgi, sjukhustandvård och bettfysiologi
 Bettfysiologi (utökat uppdrag)
 Ta vara på erfarenhet och kunskap från sjukhusens
öppenvård
 Överväga samma ersättningsmodell för motsvarande
uppdrag riktat till Folktandvården respektive till sjukhusen
 Överväga DRG som bas för ersättning
 Överväga möjlighet till vårdepisodersättning
RAKEL 14 maj 2014
Rekommendation till vidareutveckling övrigt
 Kostnad för operationsresurser, anestesi, radiologi och
laboratoriemedicin bör ingå i ersättningen för de
prestationer där sådana insatser är nödvändiga –
förutsätter viss växling mellan beställning av specialisttandvård och sjukhusvård.
 Registrering och datafångst av insatser inom specialisttandvården behöver utvecklas. Ägaren och beställaren
förespråkar en lösning där utföraren förmedlar data vilket
utgör underlag för beräkning av ersättning.
RAKEL 14 maj 2014
Övrigt om ersättningsmodeller
RAKEL 14 maj 2014
Prestationsredovisning
Sjukhusvård
RAKEL 14 maj 2014
Uppdrag
Projektets uppgift har varit att färdigställa det uppdrag som 2012 riktades till
RAKEL (Arbetsgrupp för klassifikationer och ersättningsmodeller) och som
innebar att säkerställa en enhetlig och jämförbar prestationsredovisning.
Följande frågeställningar fanns kvar från projektet 2012:
• Överväga om ett annat IT-stöd för prestationsredovisning för att förenkla och
säkra prestationsredovisningen i Cognos Controller
• Komplettera med fler och eller avveckla besökstyper i
prestationsredovisningen samt färdigställa matrisen över besökstyper
• Utvärdera det nya beräkningssättet för sammanvägning av prestationer
• Se över och säkra beslutsordningen avseende registreringsregler och koder
RAKEL 14 maj 2014
Övervägande om ett annat IT-stöd för
prestationsredovisning för att förenkla
och säkra redovisningen i Cognos
Controller
RAKEL 14 maj 2014
Filöverföring - prestationsredovisning
SURF
RAKEL 14 maj 2014
VEGA
FREJA
Cognos Controller
Konsernredovisningssystem
Brister i nuvarande process för
prestationsrapportering
• Det saknas en tydlig bild över vad som ska rapporteras
och av vem.
• Kopplingen (sambandet) mellan prestationsredovisning
och ersättningsmodell komplicerar processen.
• Behovet av motpart vid rapportering av prestationer
känns onödig då informationen inte används frekvent.
RAKEL 14 maj 2014
Förslag till rapporteringsregel i Controller
Förslag till rapportering-/avstämningsregel
Grundregel 1 Rapportering Controller : Respektive sjukhus rapporterar den vård som producerats
inom den egna förvaltningen oavsett hur och av vem den ersätts. Nämnderna rapporterar den vård
som invånarna konsumerat oavsett vart den producerats och av vem den ersätts.
Grundregel 2 Avstämning överenskommelse/tilläggsbeställning : Avstämning av överenskommelser
och tilläggsbestälningar sker via fakturaunderlag i Freja där hänsyn tas till vem som ersätter vården.
RAKEL 14 maj 2014
Förslag till ny rapporteringsprocess
Produktionsperspektiv
Prestationsbudget sjukhus
en fiktiv motpart
Intäktsbudget sjukhus
motpart utifrån den som
ersätter vården
Inomregional
ÖK HSN
Tilläggsbeställningar
HSN
Produktion
sjukhus
Inomregional
ÖK HSU
Tilläggsbeställningar
HSU
Såld
utomregional
vård
Prestationsbudget sjukhus
Rapporteras av den som producerat vården (sjukhus). Rapportering sker med fiktiv motpart för
”produktion”. Produktionsutfall och prognos rapporteras på motsvarande sätt.
Intäktsbudget sjukhus
Rapporteras utifrån motpart där motparten utgår från den som ersätter vården. Underlag för
intäktsbudgeten hämtas från ÖK samt tilläggsbeställningar och utfallet regleras via Freja. Prognos för
intäkten rapporteras på motsvarande sätt.
RAKEL 14 maj 2014
Förslag till ny rapporteringsprocess
Konsumtionsperspektiv
Prestationsbudget HSN
en fiktiv motpart
Kostnadsbudget HSN
och HSU per motpart
utifrån den som
producerar vården
Inomregional
ÖK HSN
Tilläggsbeställningar
HSN
Konsumtion
HSN
Inomregional
ÖK HSU
Tilläggsbeställningar
HSU
Köpt vård
Prestationsbudget HSN
Rapporteras av den som konsumerar vården (nämnd) oavsett vem som ersätter den. Rapportering sker
med fiktiv motpart för ”konsumtion”. Konsumtionsutfall rapporteras på motsvarande sätt. Prognos lämnas
endast för köpt vård.
Kostnadsbudget HSN och HSU
Rapporteras utifrån motpart där motparten utgår från den som producerar vården. Underlag för
kostnadsbudgeten hämtas från ÖK samt tilläggsbeställningar och utfallet regleras via Freja. Prognos för
kostnaden rapporteras på motsvarande sätt.
RAKEL 14 maj 2014
Avrapportering 20/3 arbetsgrupp för IT-stöd
prestationsredovisning
Ovanstående bilder innebär följande:
• Prestationsbudgeten kommer inte att stämma överens med volymerna i
överenskommelsen mellan beställare och utförare, eftersom nämnden
föreslås budgetera all konsumtion oavsett vem som ersätter den. Ytterligare
en orsak är att överenskommelsen bygger på prissatta besök medan
prestationsbudgeten föreslås utgå från vissa besökstyper.
• Prestationsbudgeten kommer att göras per sjukhus med fiktiv motpart
”produktion” och per nämnd med fiktiv motpart ”konsumtion”. Redovisning av
utfall kommer att ske på samma sätt medan prognostisering av köpt vård
görs per nämnd och inomregional vård per utförare.
• Det behöver eventuellt skapas fler avstämningsrapporter i Freja.
• Intäkts- och kostnadsbudget kommer som tidigare att stämma överens med
överenskommelserna då de utgår från vem som producerar respektive
ersätter vården.
RAKEL 14 maj 2014
Grundregel 2 Avstämning överenskommelse/tilläggsbeställning : Avstämning av överenskommelser
och tilläggsbestälningar sker via fakturaunderlag i Freja där hänsyn tas till vem som ersätter vården.
FREJA
Fakturering
sjukhusvård
Från FREJA till CONTROLLER
 Bedömd produktion som registreras i Freja går via fil till Controller
där det bedömda fördelas till respektive nämnd och förses med fiktiv
motpart för ”produktion” respektive ”konsumtion”.
Från VEGA till CONTROLLER
 Konsumtion identifieras utifrån patientens nämndtillhörighet och
förses med fiktiv motpart ”konsumtion”. Patienter som saknar
nämndtillhörighet fördelas till respektive nämnd.
 Produktion identifieras utifrån vårdgivare och förses med fiktiv
motpart ”produktion”.
 Öppenvård till Controller filtreras med hjälp av besökstyp.
Följande ska gå med till Controller: F, E, EF, J, D, G, H, M, TB,
P (gäller sjukhusvård).
 Särskild filtrering för överföring av Primärvård, Privat vård,
Köpt vård, Habilitering och hälsa behöver specificeras.
CONTROLLER
Koncernredovisningssystem

VEGA
Vårddata
Grundregel 1 Rapportering Controller : Respektive sjukhus rapporterar den vård som producerats
inom den egna förvaltningen oavsett hur och av vem den ersätts. Nämnderna rapporterar den vård
som invånarna konsumerat oavsett vart den producerats och av vem den ersätts.
RAKEL 14 maj 2014
Utvärdering förändring av
sammanvägda prestationer
RAKEL 14 maj 2014
Analys av förändringen
Vid analys av sjukhusens produktionsförändring framkommer att det
förändrade sättet att beräkna sammanvägda prestationer innebär
såväl ökningar som minskningar för de enskilda sjukhusen.
En av orsakerna till detta är att beräkningsgrunden för psykiatrisk
slutenvård förändrats från vårdtillfälle till vårddagar. De sjukhus som
har en minskning av antalet poäng, då produktionsförändringen
jämförs mellan det nya och gamla sättet, har haft en minskning av
antalet vårddygn och en ökning av antalet vårdtillfällen, dvs
medelvårdtiden har minskat. För sjukhus där utvecklingen varit tvärt
om, dvs där medelvårdtiden ökat, syns en ökning av antalet poäng
vid motsvarande jämförelse. Frågan är om det är bra att en strävan
efter korta vårdtider slår negativt vid sammanvägning av prestationer
för psykiatrin.
RAKEL 14 maj 2014
Forts. analys av förändringen
Hur det förändrade beräkningssättet påverkar den somatiska
öppenvården är kopplat till om ökning/minskning skett av besök som
sammanvägs utifrån drg-poäng eller besök som sammanvägs utifrån
antal besök dividerat med en fastställd nämnare.
I tidigare beräkningssätt sammanvägdes all öppenvård med en och
samma fastställda nämnare (20,63). För sjukhus där ökningen skett av
besök med en drg-vikt som överstiger 0,048 (1/20,63) tjänar på den nya
sammanvägningen, eftersom ökningen innebär fler poäng vid det nya
än det gamla beräkningssättet. Detta är en rimlig förändring då ett mer
differentierat sätt att mäta prestationer bör påverkar olika mycket utifrån
vilken typ av prestationer som har utförts, olika tyngd på besök ska ge
olika utdelning.
RAKEL 14 maj 2014
Forts. analys av förändringen
Förändringen att beräkna sammanvägda prestationer påverkar även
öppenvårdspsykiatrin där tidigare fastställd nämnare differentierats
mellan läkare och övriga vårdgivare. En minskning av antal
läkarbesök inom psykiatrin slår hårdare med det nya sättet att mäta
än det gamla, en ökning påverkar poängen positivt i motsatt riktning.
Detta gäller även för besök hos övriga vårdgivare inom barn- och
ungdomspsykiatrin medans motsatta förhållandet råder för besök hos
övriga vårdgivare inom vuxenpsykiatrin.
Generellt känns det fel att sätta olika vikt beroende på
vårdgivarekategori då det är den sammantagna produktionen
(output) som ska beräknas.
RAKEL 14 maj 2014
Sammanställning över sjukhusens procentuella produktionsförändring mellan
2013 och 2012 med det nya och gamla beräkningssättet, se tabell nedan:
Analys - effekten
av förändring
sammanvägda
prestationer
Sjukhus
AL
FS
KS
NU
SkaS
SU
SÄS
% förändring % förändring
2013-2012
2013-2012
nytt sätt att gammalt sätt
beräkna
att beräkna
3,2
0,9
0,7
0,5
-0,3
-2,6
-0,4
1,4
-1,7
-0,3
-1,4
-1,3
2,6
0,1
Om produktionsförändringen mellan 2013 och 2012 sammanvägs enligt det nya beräkningssättet
blir skillnaden vid jämförelse med det gamla beräkningssättet enligt tabellen nedan.
Typ av vård
Somatisk slutenvård
Med rehab
Psykiatrisk slutenvård
Somatisk öppenvård
Psykiatrisk öppenvård
TOTALT
Förändring av medelvårdtid psykiatri (dagar)
RAKEL 14 maj 2014
KS
NU
SkaS
SU
SÄS
0
0
305
1
64
370
0
0
-1 009
-326
10
-1 325
0
0
-703
-289
-53
-1 045
0
35
-124
-488
57
-519
0
57
410
334
-128
673
1,7
-2,1
-1,6
-0,3
1,1
Förslag till ny sammanvägning av prestationer
• Återgå till användandet av antalet vårdtillfälle vid sammanvägning av
prestationer inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Detta gäller inte rättspsykiatri
samt barn- och ungdomspsykiatri där förslaget är att fortsätta använda
vårddygn vid viktningen.
• För medicinsk rehabilitering (MVO 551) och barnrehabilitering (MVO 251)
föreslås att DRG-vikt används istället för vårddygn vid sammanvägningen.
Detta är möjligt då data levereras direkt från Vega till Cognos Controller och
beroende till ersättningsmodell inte längre finns.
• Använda samma vikt för somatiska besök oavsett vårdgivarkategori. Detta
gäller inte för dagkirurgi och dagmedicin där förslaget är att fortsätta använda
DRG-vikten.
• Använda samma vikt för psykiatriska besök oavsett vårdgivarkategori.
• En särskild viktning för ytterfall.
RAKEL 14 maj 2014
Förslag till ny sammanvägning av prestationer
Förslaget till den ny beräkning innebär att prestationer omräknas till DRG-poäng med
nedanstående faktor:
- 1,87 ggr antalet sjukhusvårdtillfällen inom vuxenpsykiatrisk slutenvård
- 0,20 ggr antalet vårddagar inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård
- 0,07 ggr antalet vårddagar inom rättspsykiatrisk slutenvård
- 0,06 ggr antalet besök inom somatisk öppenvård (exkl dagkirurgi och dagmedicin)
- 0,05 ggr antalet besök inom vuxenpsykiatrisk öppenvård (inklusive rättspsykiatri)
- 0,10 ggr antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård
•
Ytterfallen kompenseras med följande faktor* per sjukhus:
- 2,92 ggr antalet ytterfall för SU
- 1,94 ggr antalet ytterfall för KS
- 1,54 ggr antalet ytterfall för NU
- 2,28 ggr antalet ytterfall för SÄS
- 2,24 ggr antalet ytterfall för AL
- 1,73 ggr antalet ytterfall för SkaS
•*Faktorerna för ytterfall kommer att uppdateras inför 2015
RAKEL 14 maj 2014
Ny beslutsprocess för
registreringsregler och koder
RAKEL 14 maj 2014
BIRA-matris för beslutsprocess inför nya samt förändrade Bilaga 1
eller förtydligande av befintliga regionala registreringsregler
och koder.
BIRA-matris av beslutsprocessen avseende regionala registreringsregler och koder
Processteg
Steg 1: Förslag till ny
registreringsrutin från
förvaltning/regional grupp
eller nya beslut/riktlinjer på
nationell nivå
Steg 2: Beredning av ärendet i
Klass-reg
Steg 3: Framtagande av
Beslutsunderlag i Klass-reg
Steg 4: Beslut i RAKEL om ny
registreringsrutin inom VGR
Ordförande i RAKEL
Hälso- och sjukvårdsdirektören
Regiondirektören
Roll B
(Beslutar)
Roll I
(Informeras)
ELVIS, SURF, RO, VEGA,
VVU, FVT, KPP, Sektorsråd
Roll R
(Rådfrågas)
ELVIS, SURF, RO, VEGA,
VVU, FVT, KPP, Sektorsråd
Roll A
(Ansvarar
för arbetet)
Ordförande i respektive
Sjukhusförvaltnings
indataråd eller motsvarande
Tid
dag 1
RAKEL 14 maj 2014
Ordförande i Klass-reg
Ordförande i respektive
Sjukhusförvaltnings indataråd
eller motsvarande
Ordförande i respektive
Sjukhusförvaltnings indataråd
eller motsvarande
Ordförande i respektive
förvaltningsgrupp och RAKEL
ledamöter
Ordförande i Klass-reg
Ordförande i RAKEL
< 4 månader
Matris för besökstyper i
prestationsredovisningen
RAKEL 14 maj 2014
VEGA- Elviskod
koder Besökstyp
”Öga mot öga”
ja/nej
Prestationsersatt ja/nej
Underlag för
produktivitetsmätning (ingår i Obligatoriskt
sammanvägda registrera i Elvis
prest) ja/nej
ja/nej
Ersätts i
slutenvård
ja/nej
Lagras i Vega
ja/nej
Ingår i
prestationsredovisning
(controller)
Ingår i KPP/ÖV
Ingår i
Ingår i
redovisning till Ingår i väntetids- produktionsplan
Socialstyrelsen
uppföljning
ering
B
F
Första besök
ja
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja
B
E
Efterföljande besök
ja
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja
B
EF
Efterföljande besök första kontakt
ja
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja
B
J
Akut/jourbesök
ja
ja/nej 1)
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja
B
D
Förstabehandling, operation
ja
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja
B
G
Förstabehandling , inte operation
ja
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja
EL
Mellanliggande provtagning
ja
nej
nej
ja
nej
nej
nej
nej
nej
nej
ja
B
V
Vaccination
ja
nej
nej
ja
nej
ja
nej
nej
ja
nej
ja
B
H
Hembesök
ja
ja/nej 3)
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
nej
ja
B
M
Förstautredning
ja
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja/nej 4)
ja
B
I
Inskrivningsbesök
ja
nej
nej
ja
ja
ja
nej
nej
ja
nej
ja
K
Konsultation under pågående slutenvårdstillfälle
ja
nej
nej
nej
ja
nej
nej
nej
nej
nej
ja
B
Behandling under pågående slutenvårdstillfälle
ja
nej
nej
nej
ja
nej
nej
nej
nej
nej
ja
A
TB
Telefonkontakt som ersätter ett besök
nej
ja
ja
ja
nej
ja
ja
nej
ja
nej
ja
A
TÖ
Telefonkontakt, övrig (som inte ersätter ett besök)
nej
nej
nej
nej
nej
ja
nej
nej
nej
nej
ja
BR
Brev
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
ja
Z
Studier/forskning
ja
nej
nej
ja
nej
ja
nej
nej
ja
nej
ja
X
Delprestation
ja
nej
ja/nej 2)
ja/nej 2)
nej
nej
nej
nej
nej
nej
ja
Y
Intyg
nej
nej
nej
ja
nej
ja
nej
nej
nej
nej
ja
U
Uteblivna besök
nej
nej
nej
ja
nej
nej
nej
nej
nej
nej
ja
P
Preoperativt besök (SU)
ja
Ja
Ja
Ja
nej
Ja
Ja
Ja
ja
nej
ja
Ö
Övrigt
ja/nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
ja
B
I
B
1) Akutbesök som sker på akutmottagningarna ersätts via riktat uppdrag medan akutbesök som sker på annan mottagning ersätts via prestationsersättning.
2) Om delprestation ej blir obligatoriskt att registrera måste besöksformen (T, GT,) användas för att fördela större tyngd åt dessa besök än exempelvis ett enskilt besök.
3) På vissa sjukhus ersätts Avancerad vård i hemmet som ett riktat uppdrag
4) Ja inom vuxenpsykiatrin och BUP samt scopier, nej för övriga
RAKEL 14 maj 2014
Prestationsredovisning
Primärvård
RAKEL 14 maj 2014
Primärvårdens prestationsredovisning idag






Läkarbesök allmänläkarvård
Sjuksköterskebesök allmänläkarvård
Läkarbesök MVC/BVC
Övriga besök MVC/BVC
Sjukgymnastbesök
Övriga besök inom primärvård
 Läkarbesök i specialiserad vård inom
primärvårdsorganisationen
 Övriga besök i specialiserad vård inom
primärvårdsorganisationen
Ingen viktning mellan olika prestationer
RAKEL 14 maj 2014
Förslag justerad prestationsredovisning
VG Pv
 Besök läkare
 Besök ssk
 Besök beteendevetare
 Besök övriga vårdgivare
 Telefonkontakt läkare
Vårdval Rehab
 Besök fysioterapeut/sjukgymnast
 Besök arbetsterapeut
 Besök övriga vårdgivare
RAKEL 14 maj 2014
Förslag justerad prestationsredovisning
Beställd primärvård
 Besök läkare
 Besök ssk
 Besök beteendevetare
 Besök övriga vårdgivare
 Telefonkontakt läkare
Övrig specialiserad vård (BUM och gyn)
 Besök läkare
 Besök övriga yrkeskategorier
Samma vikt för samtliga besök – telefon 0,3
RAKEL 14 maj 2014
Övrigt
Hälsovård
Digitala kontakter
Provtagning
RAKEL 14 maj 2014
Aktuella terminologifrågor ?
RAKEL 14 maj 2014
Övriga frågor ?
1. Utbildning klassifikation
2. ….
3. …
RAKEL 14 maj 2014
Kommande möten 2014
Torsdagen den 18 september, klockan 13-16
Torsdagen den 20 november, klockan 13-16
RAKEL 14 maj 2014

similar documents