Tysk uttalslära

Report
Lektion 1-4
Kursinnehåll och kursfordringar:
Kompendium finns att ladda ner under Kurshemsidor
på Tyskans hemsida.
 Vad är fonetik?
 Vilket tyskt uttal skall man lära sig?
: dtv Atlas
r deutschen
ache 1983
Stilnivåer i tyskt talspråk:
 “Hochlautung”
 “Gemäßigte Hochlautung”
 “Alltagslautung”
 “Mundart”
Några fonetiska begrepp
 Fon
 Fonem
språket
 Morfem
 Allofon
 Minimala par
 Vokaler
 Konsonanter
Språkljud
Minsta betydelseskiljande enhet i
Minsta betydelsebärande enhet i språket
Fonemvariant
Ordpar som skiljer sig åt endast i fråga
om ett fonem:
bil; pil; läsa/lösa; lesen / lösen
I huvudsak klanger
I huvudsak buller
Fonetiska begrepp (forts.)
 Komplementär distribution (Ex: [
 Fri variation: [ ], [ ], [ ], [ ]
][ ], [ ][ ])
Ljudskriftstecken, vokaler
[
[
[
[
[
[
[
[
[
[
]
]
]
]
]
]
] viel
Zimmer
] Seele
Telefon
] Bär
Lerche
sv ä i ’färg’
] Hahn
sv a i rak
kommen
[
[
[
[
[
[
[
[
[
[
]
]
]
]
] Soße
[
Lokomotive [
] tun
dumm
] süß
schüchtern [

] lösen
löschen
] faul
] ein Ei
] heute; neu
] Lehre;
heute, Soße
bewirken
]
Lehrer
Ljudskriftstecken (forts.)
 För att markera betonad stavelse används en apostrof
/ett betoningstecken före stavelsen: [
]
 Bibetoning kan också markeras:
[
].
 I fortsättningen kommer vi dock vanligen inte att
markera bibetoning.
 En vokal är vanligen stavelsebildande. Skulle den inte
vara det, markeras detta antingen med tecknet
som
sätts under vokalen:
eller – när det är fråga om
andra komponenten i en diftong med en båge som
binder samman vokalerna: [ ].
Ljudskriftstecken, konsonanter:
Här överensstämmer de fonetiska tecknen i stor utsträckning med
skriftens vanliga bokstäver. Några specialtecken finns dock:









[ ] som i ich, mich, frech, Lerche, durch
[ ] som i schön; Schubert, frisch
[ ] som i Genie; Journalist
[ ] som i sehen, sich, Sache (tonande s)
[
] som i zu; zerstören; zahm
[
] som i Tschechisch
[p f] som i Pfeffer
[ ] som i Rache; auch; Loch
[ ] som i eng, singen
Stavelsebildande konsonanter
 För vokalerna gäller att de normalt är stavelsebildande
och att man markerar de fall när de undantagsvis inte
är det. På motsvarande sätt gäller för konsonanter att
de normalt inte är stavelsebildande och att man
markerar de fall där de är det. Man sätter då ett litet
lodrätt streck under tecknet:
[
][
].
Tyskans uttal.
Betoning och intonation
SATSACCENT / INTONATION
1. Tryckaccenten (”ljudstyrkan”)
 Eninformationssats: en betonad stavelse, vilken markeras
såväl genom tryckaccent (dvs tonstyrka) som genom
tonhöjd.
 Flerinformationssats: flera tryckstarka stavelser, av vilka
den viktigaste – vanligen den sista – har det starkaste
trycket och kallas för satsens tyngdpunkt.
Tyskans intonation (forts)
2. Musikalisk accent
Tre olika intonationstyper:
 terminal (avslutande),
 progredient (framåtpekande) och
 interrogativ (frågande) intonation.
Terminal intonation:
I en eninformationssats börjar man på en ”mellan
ton” (Vorlauf), går upp till den högsta tonen på
den betonade stavelsen (Schwerpunkt), varefter
tonen sjunker (Nachlauf). Som svensk skall man
tänka på att hålla så jämn ton som möjligt både i
Vorlauf och i Nachlauf:
Terminal intonatin (2)
 Detta används i:
 Påståendesatser (Aussagesätze:)
 Ich weiß es nicht. Ich kenne ihn. Ich habe es gesehen.
 Schon der Versuch ist strafbar.
Lägg märke till att om satsaccenten ligger på satsens sista stavelse stiger tonhöjden först
snabbt till en högsta- för att sedan sjunka till en lägstanivå på en och samma stavelse:
 Ich habe keine Zeit. Das ist klar. Ja.
 Uppmaningssatser (Aufforderungssätze:)
Komm schon! Vergiss deine Bücher nicht!
 Frågeordsfrågor (W-Fragen; Ergänzungsfragen:)
Wen meinst du? Wann kommt er? Wie heißen Sie?
 I (senare ledet av) dubbelfrågor:
(Machst du es, )oder machst du es nicht?
Interrogativ intonation:
 Börjar på ”mellanton”, sjunker på den betonade
stavelsen för att sedan stiga mot slutet. Detta kan
schematiskt visas så här:
Interrogativ intonation (2)
 JA-/nej-frågor (Entscheidungsfragen:
Kennst du ihn? Hast du es gesehen? Könntest du mir
helfen?
Ist das klar? Hast du es wirklich nicht gewusst?
 Frågeordsfrågor med betonat frågeord;
”förvånade frågor”:
Wann kommt er? Wie heißen Sie?
Progredient intonation:
 Tonen går upp på den betonade stavelsen för att sedan
ligga kvar eller stiga något mot slutet. Alternativt kan
tonen gå ned på den betonade stavelsen för att sedan
stiga; nästan som vid frågeintonation men inte med
fullt så kraftig stigning.
Progredient intonation (2)
 Detta används i:
Icke avslutade yttranden för att markera att
”fortsättning följer”:
Er sagte, dass er keine Zeit habe. (Progredient +
terminal)
Wir haben Butter, Brot, Milch und Wurst gekauft.
Flerinformationssats:
 Vid en flerinformationssats har vanligtvis den första betonade
stavelsen högsta tonen, varefter tonen gradvis sjunker för varje
betonad stavelse. Här sammanfaller alltså inte nödvändigtvis
satsens ”Schwerpunkt” med det högsta tonläget.
 Schematiskt ungefär så här:
Péter geht heute abend mit seiner Frau in die Oper.
Wír sind gestern abend alle zusammen in die Stadt gefahren.
Die Beratungen fanden unter Aússchluss der Öffentlichkeit statt.
Intonationstyper (repetition)
 Terminal
 Interrogativ
 Progredient
 Flerinformationssats
(terminal)
Intonationsövning:
Abendkurs im Volkshochschulverband.
Erika Rothe und Volker Linde lernen Englisch im Abendkurs.
Erika Rothe kommt etwas verspätet ins Klassenzimmer.
Erika Rothe: Guten Abend, entschuldigen Sie bitte, dass
ich zu spät komme, Frau Doktor Hagen.
Dr Hagen:
Bitte, Frau Rothe.
Intonationsövning (2)
Erika Rothe setzt sich auf ihren Platz neben Volker
Linde, dem sie freundlich zunickt. Der Unterricht
geht weiter.
Volker L:
(flüstert:) Tag, Erika, was ist denn
passiert? Hast du den Bus verpasst?
Erika R:
(flüstert:) Hm, das auch, später!
Intonationsövning (3)
Die erste Stunde des Unterrichts verläuft ohne weitere
Zwischenfälle.
Schließlich schlägt Frau Doktor Hagen eine Pause vor.
Dr Hagen: Übrigens Herr Linde, haben Sie die Zeitschriften
mit, von denen Sie letztes Mal sprachen?
Volker L:
Ach ja, die habe ich ganz vergessen.
Erika R:
Volker, deine Vergesslichkeit fängt an chronisch zu
werden. Wäre es nicht…
Intonationsövning (4)
Volker L: Ich bitte vielmals um Entschuldigung.
Es tut mir wirklich leid, Frau Doktor
Hagen, das nächste Mal bringe ich sie
bestimmt mit.
Alle verlassen das Klassenzimmer, nur die Lehrerin
und Erika Rothe bleiben zurück.
Intonationsövning (5)
Erika R:
Verzeihung Frau Doktor Hagen, dürfte ich Sie für
einen Moment stören?
Dr Hagen:
Ja, bitte.
Erika R:
Ich möchte heute etwas früher nach Hause gehen,
weil meine Mutter sich nicht wohl fühlt und hohes
Fieber hat. Ginge das?
Dr Hagen:
Aber selbstverständlich, Frau Rothe.
Intonationsövning (6)
Erika R:
Vielen Dank, auf Wiedersehen, Frau Doktor Hagen.
Dr Hagen:
Auf Wiedersehen.
Erika Rothe nimmt ihre Bücher, geht hinaus, und zieht sich an.
Volker L:
Erika, gehst du jetzt schon nach Hause? Was ist
denn los? Wir wollten doch heute abend noch
Kaffee trinken gehen.
Intonationsövning (7)
Erika R:
Tut mir leid, Volker, heute geht es wirklich nicht,
nimm es mir bitte nicht übel. Aber meiner Mutter
geht es gar nicht gut, sie ist fürchterlich erkältet.
Du musst verstehen, dass ich sofort nach Haus will.
Volker L:
Schade, aber klar, das sehe ich ein. Bestelle deiner
Mutter einen schönen Gruss und gute Besserung,
Ich rufe dich morgen an.
Intonationsövning (8)
Erika R:
Tschüss, Volker, jetzt ist es aber höchste Zeit,
sonst verpasse ich wieder den Bus.
Volker L:
Tschüss, Erika, bis morgen.
II. Ordaccent:
 För att kunna intonera en sats rätt måste man naturligtvis
också känna till betoningsförhållandena i de ord som ingår.
Här finns stora likheter med svenskan men också viktiga
skillnader som man bör känna till.
 I normalfallet har tyska ord endast en betonad stavelse.
 Ett tyskt ord har normalt betoningen på första stavelsen:
Junge, Knabe; haben; wissen; arbeiten; Abenteuer
I fonetisk skrift markeras huvudtrycket med / /: [
]
Ordaccent (2)
 I sammansättningar förekommer bitryck:
Dummheit; Weisheit; Strohhalm
I fonetisk skrift kan bitrycket markeras med [ ]:
[
]
Ofta markerar man dock inte bitrycket särskilt.
 I vissa specialfall förekommer i tyskan mer eller mindre lika
starkt tryck på två stavelser i samma ord, särskilt vid
sammansatta adjektiv som har substantiv som förled:
Riesengroß, stockfinster, steinalt, mútterséelenalléin
men även i ytterligare några fall, exempelvis:
 unerhört;
sammansättningar med
 aller: allerhand, allerdings, allerlei och med
 irgend: irgendeiner, irgendeinmal, irgendetwas

Ordaccent (3)
 Svårigheter för svenskar:
 Främmande ord.

Ord som följer huvudregeln (betoning på första stavelsen):
eigentlich, öffentlich, wesentlich, malerisch, Elend,
Araber, , Billard, Dämon, Eskimo, Fakir, Karneval, Kompass,
Korridor, Märtyrer, Moped, Okzident, Orient, Ozean, predigen,
Rokoko, Statue, Sultan, Syntax, Triangel, Turban

Mot huvudregeln:
Hermelín, Holúnder, schmarótzen, Wachólder, lebéndig, Büró,
Chamäleon, Charákter, Humór, Insékt, Instínkt, Kakáo,
Komödie, Tragödie, Paradíes, Salát, spezífisch, Synagóge, Zenít.
Ordaccent (4)
 Ord på –ik :

Dessa har vanligen betoningen på näst sista stavelsen:
Grammatik, Arsenik, Botanik, Phonetik, Grammatik,
Logik, Lyrik, Metrik, Pädagogik, Panik, Problematik,
Romantik, Symbolik, Statistik, Stilistik, Taktik, Tragik,
Technik, Atlantik, Pazifik.

Betoning på sista stavelsen har dock:
Fabrik, Physik, Katholik, Kritik, Mathematik, Mosaik,
Musik, Politik, Republik, Rubrik
Ordaccent (5)
 Vissa sammansatta substantiv har betoningen på senare ledet:
Jahrhúndert, Jahrtáusend, Oberlándesgericht, Gründónnerstag,
Karfréitag, Vierteljáhr, Schneewíttchen, Muttergóttes,
Altwéibersommer, Dreigróschenoper;
 Sammansatta geografiska namn har ofta tonvikt på senare ledet.
Exempel:
Westfalen, Schönbrunn, Heilbronn, Paderborn, Osnabrück;
Südáfrika, Südamérika m fl.
Däremot Nordrhein-Westfalen med betoning på både nord- och fa
( - - - - -)
 Även sammansatta adjektiv kan ha tonvikt på annan stavelse än den
första. Här finns en del kontrastivt viktiga ord som man lätt betonar
fel som svensk :
alljährlich, allmächtig, allwíssend, allmählich, abschéulich,
barmhérzig, wahrschéinlich, wahrháftig, willkómmen, vortréfflich,
vorzüglich
Ordaccent (6)
 Sammansättningar på un- har vanligen betoningen på förstavelsen:
unangenehm, undankbar, unfreundlich, ungewiss, unausstéhlich,
unvollendet, unzuverlässig
men: unabséhbar, unerbíttlich,
och bl a: unglaublich; únmenschlich eller unménschlich
 Bokstavsord har normalt betoningen på sista stavelsen:
SPD, CDU, LKW, EU etc
 I vissa fall kan det finnas ord som ser likadana ut men har olika
betoning beroende på betydelse. Mest kända är de sammansatta
verben:
umfahren – umfahren; umgehen – umgehen; übersetzen –
übersetzen;
men det finns andra exempel:
Ábteilung (avdelningen=avdelandet)/ Abteilung (avdelningen)
Kónsum (konsumentförening)/ Konsúm (konsumtion)
Enskilda ljud: vokaler
 Allmänna synpunkter:
 De tyska vokalerna uttalas allmänt mera distinkt i betonad ställning.
 De tyska vokalerna får inte som i svenskan diftongeras eller ges ett
konsonantiskt efterslag. På svenska tenderar vi till exempel att förse ett
i och y med ett kort j-efterslag (vi  vij). Vid långt o och u förekommer
också ofta en konsonantisk komponent efter vokalen, vilket inte får ske
i tyskan.
 kraftigare rundning än i svenskan. Man skulle kunna säga att en
svensk läpprunding ser ut ungefär så här:
 Vid en tysk rundning är läpparna ”rörformigt” framskjutna. Munnen
skall vara så rund som möjligt:
Enskilda ljud: vokaler (2)
 Rundande vokaler i tyskan drar också med sig rundning av
angränsande konsonanter. Man påbörjar rundningen innan man
börjar uttala stavelsen. I ordet Kuh uttalas alltså redan k-ljudet
med läpprundning. I det svenska ordet ko rundar man läpparna
efter det man uttalat k.
 Skillnaden mellan betonad och obetonad vokal är betydligt
större än i svenskan.
 En kort vokal i betonad stavelse medför i svenskan förlängning
av efterföljande konsonant. Detta är inte fallet i tyskan.
Jfr: Hasen - hassen; Füße - Flüsse
 Främmande ord kan ha ett annat uttal på tyska: Enzyklopädie,
Enthusiasmus m fl.
Svårigheter med enskilda
vokalljud
(i huvudsak efter Korlén/Malmberg: Tysk fonetik):
 tyskt [ ] och [ ] är mera rundade och (mungiporna närmas
kraftigt och spänt till varandra).
 svenskt långt u [ʉ̟: ] som i hus och kort u [ ] som i hund saknas i
tyskan.
 Svenskan har ett främre kort a [ ] och ett bakre långt [
],
medan tyskt standarduttal har ett enda a-ljud med en kvalitet
mellan de svenska a-ljuden.
 Långt i [i:] får ej som på svenska uttalas med ett j-efterslag, ej
heller som s.k. Viby-i (vilket närmar sig ett tonande s [z]).
 Långt e [ :] får ej diftongeras. (Varken som [
[
] eller [
])
] eller som
Enskilda vokalljud (2)
 Det tyska ä-ljudet [ :] är inte fullt så öppet som det svenska. Det har
också samma klang före r som i andra ställningar (samma ä-ljud i Bär
som i Bäder)
 Kort ä-ljud [ ] får ej bli så öppet som på sina håll i Sverige, dvs ej [ ]
(jfr sv hjärta, färg med tyska Herz)
 Läpprundningen för tyskt y [y], [Y] är en annan än för det svenska. Inte
heller här får något j-efterslag förekomma.
 Kort tyskt y [Y] är öppnare än det svenska, men med samma starka
rundning (labialisering) som det långa.
 Tyskt långt ö-ljud [ ] har en starkare runding än svenskt ö, jfr y.
Enskilda vokalljud (3)
 Det halvöppna tyska korta ö-et [ ]får inte bli för mörkt (som i
vissa svenskars uttal av tröst som trust) och inte heller så öppet
och mörkt framför r som i svenskt dörr.
 Tyskt kort u-ljud [ ] påminner om svenskt kort o i bonde, hosta
men tyskt dumm, hundert har även tydligare rundning än det
svenska. Dessutom är det något öppnare.
 [o:] liknar rikssvenskt å i gå måla men den tyska vokalen är
något mera sluten och spänd; får ej bli [ ]
Det får inte diftongeras till gåe [
], måela; eller geå, meåla
[
]etc.
 Ty kort o [ ] är klart öppnare än [
kvalitet som långt o.
]. Det får inte ha samma
Enskilda vokalljud (4)
 Kort och långt a har i tyskan i stort sett samma klang. På
svenska skiljer sig långt a ([ ]) i hata mycket från kort a i
hattar. Det första ljudet är för mörkt för att användas på
tyska medan det senare är något för ljust. Tyskt a, långt
som kort, ligger däremellan.
 Diftonger: sista diftongkomponenten får inte bli
konsonantisk.
Jämför det svenska "aj" med tyskans Ei!
När det gäller diftongen au skall man också se upp med den
första delen av diftongen som inte skall vara för ljus. Det
skall snarare vara det svenska långa a-ljudets kvalitet än det
kortas.
Förkortade vokaler
 I vissa fall används något som man kan kalla för
förkortade vokaler. Det är vokaler som uttalas utan
längd men som har samma kvalitet som den långa
vokalen. Detta har vi i svenska till exempel i ordet
bageri eller i lokomotiv och professor.
 I tyskan gäller det förmodligen i ännu fler fall än i
svenskan. De viktigaste är:
 Er, der, wer (i obetonad ställning)
 i-ljudet i det lilla ordet vielleicht [
]
 I öppen stavelse i många främmande ord. Ex: Telefon,
Lokomotive, Professor (jfr svenskan!)
Konsonanter:
1. Auslautverhärtung (= slutljudsskärpning)
b, d, g  [p] [t] [k]:
 i slutet av ord eller stavelse
 i slutljudande konsonantgrupp
und uttalas [nt], att gibt uttalas [ipt] att Wand
heter [vant] osv
Exempel:
 Tag
 grob biegsam Begräbnis Magd
 Gibst Advokat Subjekt Zug Abteil
Auslautverhärtung (2):
 Undantag:
 B, d, g kvarstår före l, n eller r om denna hör till





stammen:
Übler (av übel-er);
Wagner (av Wagen-er)
Handlung (av Handel-ung av handeln)
Däremot med Auslautverhärtung: üblich, handlich,
Wagnis
Eftersom l respektive n där inte hör till stammen.
r-ljudet
(1) Vilket r-ljud skall användas i tyskan?
(2) Vokaliserat r
 R uttalas som ett egentligt konsonantiskt r-ljud, dvs
som [r] (=rullande tungspets-r) eller [R] (rullande
bakre r) (alternativt [] (frikativt bakre r; kanske det
vanligaste tyska r-ljudet):
 före vokal (reich, richtig, beruhen, erreichen)
 i konsonantförbindelse efter kort vokal (hart, warte,
Märtyrer, Herz, Berlin)
R-ljudet (2)
 I andra ställningar används vokaliserat r, dvs []
(stavelsebildande) eller [] (icke stavelsebildande):
 efter lång vokal (Bär, hier, mehr)
 i förstavelserna her- er- ver- zer- (herkommen,
erreichen, verstehen, zerreißen)
 i avledningsändelsen –er även i böjda former (-ers, -ern
etc.): ein Lehrer, mit zwei Lehrern; ein Studierender
 Övning: markera vokaliserat r:
 Hart, schwarz, Arbeit, bereit, reiten, streiten, sehr, mehr,
dir,
 verarbeiten, verstehen, erörtern
R-ljudet (3)
 I vardagligt tal i tyskan kan r vokaliseras i större eller
mindre utsträckning även efter kort vokal, exempelvis
i ordet Mark. Vokalen kan då komma att förlängas
något. Det är därför mycket bättre att ibland vokalisera
ett r för mycket än att inte vokalisera r där det måste
vokaliseras. Uttalet av der Mann eller Ohr eller
erwähnen med konsonantiskt r låter antingen
övertydligt eller mycket otyskt.
Neueinsatz
 Neueinsatz är en gränsmarkering före vokal, som innebär
att vokalen inte förs samman med föregående stavelse. I
nordtyskt uttal används ett tydligt glottisslag, ett
Knacklaut, normalt före varje vokal som står
 i början av ett ord eller en orddel, t ex:
 Prefix + ord på vokal:
 verarbeiten beurteilen erobern Beängstigt
 Sammansättningar där senare ledet börjar på vokal:
 Taschenuhr steinalt Schlagader Arbeitsamt
 I löpande text före vokal

In einer ähnlichen Arbeit…
Neueinsatz (2)
 I större eller mindre utsträckning markeras den också i
andra fall där två vokaler står efter varandra: Beate Theater
 Även om man inte använder Knacklaut måste vokalgränsen
markeras. Jfr svenskt "teater" med tyskt ”Theater”, svenskt
”bearbeta” med tyskt ”bearbeiten”.
 Termen Neueinsatz endast används om denna sorts
gränsmarkering före vokal.
 Neueinsatz förekommer ej i:
 Heraus, hinein; vorauf, voraus; darin, warum, worauf; allein
vollends,
 wiederum einander, Obacht; det heter alltså även:
[
] (beobachten)
Frikativor: Ach- och ich-ljud
 Ch uttalas [x] (ach) efter bakre vokaler, [k] före bakre
vokaler (Chaos) och [] i övriga fall, dvs:
 efter främre vokaler
 ich; sich; schüchtern; frech; möchte; mächtig
 före främre vokaler (uttal som k före bakre)
 China; chinesisch
 i dimunitivändelsen -chen
 Mädchen; Häuschen;
 i ändelsen -ig (se punkt 1)
 rosig; prächtig
 Dock: Königreich [knkrai]
 efter konsonant (n, l, r):
 durch, Kelch, welcher, Fenchel
Frikativor: []
 [ ] förekommer vid:
 Sch
 s före p och t i början av ord (eller morfem)
(Undantag vissa främmande ord)
 Markera [ ]:
 Wespe, Sport, starten, Stelle, Stand, meistens, Rast,
sprechen, Rasch, Rauch, Schach, schonen, stottern,
bestens, besprechen, bestehen, beanstanden,
beängstigen.
[z] och [s]
 s uttalas [z] före vokal:
 i början av ord
 enkeltecknat inuti ord
 efter m, n, l och r
 i suffixen -sam och -sal
 Efter tonlös konsonant kan [z] inte uttalas med
stämbandston,
 Es: Das sind so Sachen, …
 [das
znt zo zaxn]
[f] / [v]
 • Skriftens v uttalas normalt [f]:
 Verein; voll; Vater; verstehen
 Untantag: vissa lånord, exv: Vase, Villa, Version
Affrikator
 Konsonanter bestående av två komponenter, klusil +
frikativa med ungefär samma artikulationsställe:
 I tyskan finns: [pf], [ts], i lånord [d] och
[t] och regionalt även [kx].
 För affrikatan [ts] finns olika stavningar:
 z: Zeit; Zucker
 tz: sitzen; Gesetz
 t före icke stavelsebildande i (dvs i stavelsen –tion):

Nation, Fraktion, Delegation, Operation (i fonetisk skrift:
[natsion] etc.)
Stavelsebildande konsonanter:
Vi har tidigare sagt att konsonanter vanligen inte är
stavelsebildande, medan vokaler är det. I tyskan gäller
dock att obetonat e i många fall blir så svagtonigt att
det helt faller bort så att stavelsen i stället bildas kring
kvarvarande konsonant. Detta gäller vid
konsonanterna:
 n, m, l
Stavelsebildande konsonanter (2)
Obetonat en, em, el blir stavelsebildande konsonant
([n], [m], [l]) enligt följande:
 Obetonat en blir [n]
 efter klusilerna [p t k b d ]
 efter frikativor och affrikator [f v s z   
x pf ts t d] utom i
dimunitivändelsen chen. (Observera alltså att e-et alltid
uttalas i dimunitivändelsen –chen [n].
 (dvs inte efter vokal, inte efter nasal, inte heller efter [l]
eller efter r-ljud)
Stavelsebildande konsonanter (3)
 Obetonat el blir [l]
 efter klusilerna [p t k b d ]
 efter nasalerna [m n ]
 efter frikativor och affrikator [f v s z   
x pf ts t d ]
 (dvs inte efter vokal, inte heller efter r-ljud)
Stavelsebildande konsonanter (4)
 Obetonat em blir [m]
 •efter frikativor och affrikator: [f v s z  
 x pf ts t d ]
 (dvs inte efter vokal, inte efter klusiler eller nasaler, inte
heller efter [l] eller efter r-ljud)
Stavelsebildande konsonanter (5)
 Övning: Markera stavelsebildande konsonanter:
Leben
Igel
haben
Sitzen
Beängstigend
reichlich
Atem
hartem
lesen
esel
befürworten
Frieren
rechnen
weißem
holen
eiskalt
singen
kommen
unwissend
warten
Sammanfattande övning på
konsonanter:
 Berlin (AP) Vor dem Berliner Landgericht müssen sich
seit Dienstag zwei ehemalige DDR-Grenzer
verantworten, die 1961 ein Auto mit Flüchtlingen an
der Berliner Mauer beschossen haben sollen. Die
Anklage wirft den heute 57 und 62 Jahre alten
Männern versuchten Totschlag vor.
Sammanfattande övning (forts.)
Ein Grenzer soll mit einer Maschinenpistole zunächst
aus einer Entfernung von 40 Metern und später von
fünf bis acht Metern sein gesamtes Magazin mit 20
Schuss auf den Wagen abgefeuert haben, mit dem die
Flüchtlinge die Grenze durchbrechen wollten.
Sammanfattande övning (forts.)
 Dabei habe er direkt auf die Fahrgastzelle gezielt, hieß
es in der Anklage. Der andere Grenzposten soll mit
seiner Pistole geschossen haben. Beide hätten den Tod
der Wageninsassen billigend in Kauf genommen. Die
Flüchtlinge erreichten unverletzt das Gebiet von
Berlin-West.
Sammanfattande övning (forts.)
 Das gepanzerte Fahrzeug hatte drei Einschüsse. Die
beiden Angeklagten bestritten vor Gericht den
Versuch des Totschlags. Sie hätten vielmehr gezielt so
geschossen, dass niemand verletzt werde.

similar documents