Här hittar du Ulf Kronmans presentation från seminariet!

Report
Den nya publikationsekonomin
– bibliometri, open access och publikationshantering
Ulf Kronman
Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor
Kungliga biblioteket
Karlstads universitet, 2013-10-22
Programmet OpenAccess.se
• Samordnar utvecklingen mot
open access i Sverige
• Samverkar med Vetenskapsrådet
och andra forskningsfinansiärer
• Kungliga biblioteket koordinerar
–
–
–
–
Projektmedel
Expert- och arbetsgrupper
Konferenser, möten & föredrag
Webbplats och blogg
Seminariets delar
• Bibliometri
– Vad är det och hur används det?
• Open Access
– Vad menas och hur åstadkommer vi det?
• Publikationsekonomi
– Varför har publikationerna blivit så viktiga?
• Publikationshantering
– Hur vårdar du dina tillgångar i
publikationsekonomin?
• Diskussion
Bibliometri för utvärdering av forskning
– publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått
Bibliometri = statistiska analyser av publikationer
• Produktion – publikationer
– Hur många, per år, per forskare, per krona?
• Genomslag – citeringar
– Blir publikationerna lästa och gör intryck i
forskarsamfundet?
• Samverkan – nätverk
– Samförfattande, ämnesrelationer och
citeringsrelationer
• Dynamik
– Hur förändras ovanstående indikatorer över tiden?
Datakällor för bibliometri
• Thomson Reuters Web of Science (ISI)
– 12 000 tidskriftstitlar
• Elsevier Scopus
– 18 000 tidskriftstitlar och konferensserier
• Google Scholar
– Samlar in "allt på nätet"
– Även doktorsavhandlingar, böcker och rapporter
• Egen publikationsdatabas (DiVA)
– Bättre täckning – fler typer av dokument
– Verifierade data – koppling forskare och institution
– Inga citeringsdata – ingen världsdata
Olika forskningsfälts synlighet i Web of Science
Web of Science's täckning i Norge
Tidskriftsartiklar
100%
90%
80%
Konferenstryck
Rapporter
70%
60%
Böcker
50%
40%
30%
20%
10%
gi
na
le
ko
no
Ö
m
vr
i
ig
Ps
sa
yk
m
ol
hä
og
lls
i
ve
te
ns
ka
p
Hu
m
an
io
ra
to
lo
k
ni
Na
tio
do
n
Bi
o
Te
k
O
fa
&
in
M
ed
ic
lo
gi
M
at
em
at
ik
rm
ak
o
lo
gi
sik
Fy
n
ici
m
ed
Bi
o
Ke
m
i
0%
Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH)
Citeringsbaserad bibliometri
Bygger på antagandet att en citering speglar en
publikations genomslag i forskningssamfundet
Citerande/refererande
Citerande/refererande
B
C
Citerad
Referens
Referens
Citering
A
Citering
Citeringar – ojämnt fördelade
http://www.syque.com/quality_tools/toolbook/Variation/measuring_spread.htm
Citeringar i relation till publikationstyp och ålder
Average citations related to age and document type
45
40
35
30
25
20
Review articles
Original articles
15
10
5
0
Citeringar i relation till ämne och ålder
Fältnormerad citeringsgrad
• Publiceringsår
– Fler citeringar ju fler år sedan publicering
• Dokumenttyp
– Översiktsartiklar får 2,5 gånger fler citeringar än
originalartiklar
• Forskningsfält
– Cellbiologi 10 gånger fler citeringar än matematik
• Normering jämför lika med lika
– Samma år, dokumenttyp och forskningsfält
– Normerat världsmedelvärde = 1
– Mer än 1 => större genomslag än världsgenomsnittet
Missbrukade bibliometriska indikatorer
• Citeringar (C)
– Citeringar kan inte jämföras mellan olika
forskningsfält
• Thomson Reuters Journal Impact Factor (JIF)
– Genomsnittlig citeringsgrad för en tidskrift
– Är inte tillämplig på tidskriftens artiklar
• h-index: h antal publikationer citerade minst h
gånger
– Ej justerad för forskningsfält, karriärlängd,
samförfattande
Visualiseringar av bibliometriska relationer
Mäter bibliometri forskningskvalitet?
– en kritisk granskning
Ett fåtal högciterade artiklar skapar medelvärdet
Korrelation mellan antal artiklar och brusnivå
Confidence interval in relation to analysed number of publications
2.5
95% confidence interval
2
1.5
1
0.5
y = 2.06x-0.41
R² = 0.96
0
1
10
100
Number of analysed publications (full count)
1000
10000
Hur bör man använda bibliometri?
• Som statistiskt underlag till sakkunniga
– Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda
organisationen
• Bibliometri fungerar bäst på makronivå
– En statistisk genväg till kvalitetsbedömning
Peer review
Bibliometri
Länder
Lärosäten
Grupper
Individer
1
10
100
1000
Publikationer per år
10000
100000
Mäter bibliometri forskningskvalitet?
Ja, om:
Forskningen publicerar
sig i internationella
tidskrifter
Impact (citeringar) =
kvalitet
Nej, om:
Forskningen genererar
böcker, rapporter, patent,
debattartiklar och
praktiska resultat
Citeringar betyder något
annat än impact
Forskningen är
"konventionell"
Datamaterialet är stort
(> 500 publikationer)
Forskningen är ung, smal
och paradigmbrytande
Datamaterialet är litet
(< 50 publikationer)
Ej diagnostiskt: Bibliometri mäter inte frånvaro av kvalitet
Fördelning av forskningsmedel
med bibliometri
Forskningspolitiska propositionen 2008
• 10% av lärosätenas basanslag
konkurrensutsattes
– 5% baserat på externa projektanslag
– 5% baserat på publikationer och citeringar
• Produktion gånger genomslag
– Publikationer gånger citeringar
– Antal publikationer och citeringar justeras
för olikheter i forskningsfälten
• All statistik baserad på Thomson Reuters
databas
Web of Science + SwePub = sant?
Web of Science's täckning i Norge
100%
90%
80%
SwePub-data
70%
60%
50%
Web of Science-data
40%
30%
20%
10%
gi
na
le
ko
no
Ö
m
vr
i
ig
Ps
sa
yk
m
ol
hä
og
lls
i
ve
te
ns
ka
p
Hu
m
an
io
ra
to
lo
k
ni
Na
tio
do
n
Bi
o
Te
k
O
fa
&
in
M
ed
ic
lo
gi
M
at
em
at
ik
rm
ak
o
lo
gi
sik
Fy
n
ici
m
ed
Bi
o
Ke
m
i
0%
VRs arbete med publiceringsindikatorn 2009
• VR tog fram ny modell – "SEK per pek"
– Föreslog utvidgning av dataunderlaget
med SwePub
• Vetenskapsrådet styrelse
rekommenderade regeringen att vänta
med implementering
• Regeringen uppdrog åt VR att räkna
enligt forskningspropositionens modell
– Samma modell för budgetåren 2010-2013
Forskningspolitiska propositionen 2012
• Ny modell för fördelning av medel till
lärosätena
– Baserad på sakkunniggranskning
– VR levererar modell till årsskiftet 2014/2015
• KB får uppdrag att utveckla SwePub för
statistik tillsammans med VR
– Blir SwePub en del av den nya
fördelningsmodellen?
• VR får uppdrag att utveckla SweCRIS
– Nationellt forskningsinformationssystem
– Publikationsdata från SwePub blir del av
SweCRIS
Open Access
– nya krav och möjligheter för dina publikationer
Från kommunikation till tidskriftsmarknad
• Forskarnas kommunikation blev en
marknad
– Förlag och tryckerier behövdes för
paketering och spridning av publikationer
• Affärsmodell baserad på forskarnas behov
av uppmärksamhet och anseende
– Tidskrifternas renommé blev hårdvaluta
• Förlagen betalar varken författare,
redaktörer eller granskare
– Ändå marknadsmässiga
prenumerationspriser
Internet skapar nya förutsättningar
• Nätbaserad spridning av information
– Behovet av tryckerier och distribution
av papper försvinner
– Forskarna skapar pre-print arkiv för manus
• Förlagen flyttar den gamla
pappersmodellen till internet
– ”Big deals” – paket med tidskrifter – döljer
kostnadsökningar
Vetenskaplig publicering – prenumeration
Företag
Myndigheter
Forskare
(annan organisation)
$
Redaktör
Forskare
!
§
Överlåtelse av
upphovsrätten
Allmänhet
$
?
Tidskrift
Förlag
!
!
Publikation
$
!
Forskningsfinansiär
$
Granskare
Forskare
Projekt
!
Bibliotek
!
Forskare
$
$
Universitet
Vad innebär open access?
Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet
– Med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt
… free availability on the public internet, permitting any
users to read, download, copy, distribute, print, search, or
link to the full texts of these articles, crawl them for indexing,
pass them as data to software, or use them for any other
lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers
other than those inseparable from gaining access to the
internet itself. The only constraint on reproduction and
distribution, and the only role for copyright in this domain,
should be to give authors control over the integrity of their
work and the right to be properly acknowledged and cited.
Budapest Open Access Initiative 2001
Gratis och libre – grader av frihet i open access
• Gratis OA – tar bort ekonomiska hinder
– Fritt att läsa – men inget mer
• Libre OA – tar bort hinder för användning
– Gratis OA + ytterligare frihet för återanvändning
Creative Commons CC-BY licens gör det fritt att:
–
–
–
–
–
ladda ned och samla in för bearbetning
länka, kopiera och sprida vidare
indexera för sökning i databaser
göra textmining
skapa bearbetningar
Vetenskaplig publicering – open access
Företag
Myndigheter
Forskare
(annan organisation)
!
Redaktör
Forskare
!
!
Tidskrift
Förlag
!
Allmänhet
Granskare
Forskare
!
!
$
Publikation
$
!
Forskningsfinansiär
$
OA-krav
!
$
Projekt
Bibliotek
!
Forskare
$
$
Universitet
Två huvudvägar till open access
Gröna vägen
Gyllene vägen
Placera en kopia i ett öppet arkiv
– ämnesarkiv eller vid eget
lärosäte
Publicera i en tidskrift med
en open access-modell
Parallellpublicering
Producenten finaniserar
Parallellpublicering – den gröna vägen till OA
• Kopia av publikationen på annat ställe
än i tidskriften
• Fördelar
– Ändrar inte det traditionella systemet
– Relativt små extra kostnader
– Synliggör material som inte publicerats på annat sätt
• Nackdelar
–
–
–
–
–
Extra arbete för forskare och bibliotek
Embargo-tid mellan publicering och open access
Ej tidskriftens version av artikeln
Inte ekonomiskt hållbart för tidskrifterna på sikt
Artikeln sällan fri för återanvändning (”Libre OA”)
OA-tidskrift – den gyllene vägen till OA
• Artikeln fri att läsa på tidskriftens webbplats
• Fördelar
–
–
–
–
Den slutgiltiga artikeln som open access
Inget embargo
Artikeln fri för återanvändning (”Libre OA”)
Ekonomiskt hållbart för tidskrifterna/förlagen
• Nackdelar
– Kostsamt för universitet och forskningsfinansiärer
– Dubbla system under övergången
– Hur hantera publiceringsavgifter för icke-finansierad
forskning?
– Hybrid-OA – friköpta artiklar i prenumerationstidskrifter –
skapar dubbla kostnader
Stödet för open access ökar
• Svenska forskningsfinansiärer kräver open access
sedan 2010
– Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond,
Formas, Wallenbergstiftelsen, Forte (FAS),
Östersjöstiftelsen
• Svenska regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet
– "utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till
vetenskaplig information"
• EU-kommissionen
– all forskning i Horizon 2020 open access från år 2014
– uppmanar medlemsländerna att anta nationella OApolicyer
Några seriösa open access-förlag
• BioMed Central
– Numera del av SpringerOpen
• PLOS – Public Library of Science
– PLoS ONE – megajournal
– PLoS Medicine, Biology, Genetics…
• Nystartade och innovativa
– eLife – Wellcome Trust
– PeerJ – författarmedlemskap
Oseriösa open access-tidskrifter
• Författaravgifter skapar grund för en ny marknad
– Tidskrifter utan seriös peer review
– Bjuder in till publicering via spam-liknande e-post
– Lurar oerfarna forskare i behov av meritering
• Jeffrey Bealls lista med misstänkt skumma
tidskrifter och förlag
– scholarlyoa.com/publishers/
• Seriösa OA-förlag och tidskrifter
– OASPA.org – Open Access Scholarly Publishers
Association
– DOAJ.org – Directory of Open Access journals
Varför publikationsekonomi?
- en produktionsfaktor
- en kunskapsproducent
- kunskapsfabriker
CRIS
– Current Research Information System
SweCRIS
– Nationellt forskningsinformationssystem
- ett mått på prestation och
genomslag
Publikationerna blir viktiga tillgångar
för forskare och universitet
En framväxande publikationsekonomi
• Bibliometrin blir del av forskningsutvärderingar
– Underlag för statistik över produktion och genomslag
• Publikationsmått används för medelstilldelning
– Både centralt av regeringen och lokalt av
universitetsledningar och institutionsledningar
• Publikationsmått är en del av universitetsrankningar
– Används av studenter och forskare när de väljer
universitet
• Publikationernas antal, citeringsgrad och
”inramning” räknas – inte deras innehåll
Hur du hanterar
publikationsekonomin
Hur optimerar man sitt bibliometriska utfall?
• Skriv artiklar på engelska i internationella tidskrifter
• Kontrollera tidskriftens genomslag (Journal Impact
Factor)
• Samarbeta och sampublicera
• Referera till dina tidigare publikationer (själv-citera)
• Använd ett unikt och konsekvent författarnamn
• Ange tydliga organisationsanknytningar
• Gör dig unik med en identifierare från ORCID.org
Öka synlighet och genomslag för din forskning
• Publicera open access – fritt tillgängligt för alla
• Registrera publikationen i din organisations
publikationsdatabas
• Lägg din CV på nätet med publikationslista
– Med länkar till publikationerna
• Använd preprint-arkiv för snabbare spridning
• Blogga, twittra, facebooka, instagramma, …
• Delta i ”communitites”
– ResearchGate, Mendeley, …
• Publicera dina forskningsdata
Hur hanterar du krav på open access?
• Inkludera en publiceringsstrategi i projektplanen
– Vilka kanaler?
– Publiceringsavgifter?
– Förenliga med finansiärens krav?
• Läs kontraktet med forskningsfinansiären
• Läs avtalet med tidskriften/förlaget
– Försök få undantag om det inte stämmer med
finansiärens krav
Redskap för forskare och bibliotekarier
• DOAJ.org – Directory of
Open Access Journals
– Hitta OA-tidskrifter inom olika
ämnesområden
• SHERPA/ROMEO
– Villkor för parallellpublicering
• OASPA – OA Scholarly Publishers
Association
– Kontrollera vilka förlag som är seriösa
• Bealls lista
– Kontrollera vilka tidskrifter som kan vara
oseriösa
Tack för mig!
Frågor?
Diskussion!
Web:
openaccess.se
Blogg: openaccess.kb.se
E-mail: ulf.kronman [at] kb.se
Twitter: @UlfKronman

similar documents