Hur använder vi demokratin?

Report
Grundlagarna, partier, Riksdagen &
regeringen
• Styret av Sverige fastslås i landets grundlagar
• Grundlagarna slår fast att Sverige ska styras demokratiskt och
att landets medborgare har mänskliga fri- och rättigheter
• Grundlagarna är svåra att ändra – fungerar som skydd för
medborgarnas rättigheter och demokratin
• Inga lagar får stiftas i strid mot grundlagarna
• En författning bestämmer hur ett land ska styras och av vilka
• Sveriges författning utgörs av fyra grundlagar:
•
•
•
•
Regeringsformen (RF) (1974)
Successionsordningen (SO) (1810)
Tryckfrihetsförordningen (TF) (1949)
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) (1991)
• Bestämmer tronföljden i Sverige:
• Hur tronen inom Sveriges kungahus ska gå i arv
• Sverige en monarki, med en monark (kung eller drottning) som
statschef
• Fram till 1980: Manlig tronföljd
• Efter 1980: jämställd tronföljd – äldsta barnet blir ny statschef
• Kungen (och framtida drottningen) har ingen politisk makt
• Endast ceremoniell makt
• Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill avskaffa och
införa republik med president
• Kungahuset för populärt hos folket för att avskaffas
• Har rösträtt som inte används
• Ska inte ta politisk ställning
• Har ingen religionsfrihet
• Måste tillhöra
”den rena evangeliska läran”
– lutherska protestantismen
(kristendom)
• Garanterar yttrande- och tryckfriheten i Sverige
• TF gäller olika tryckta medier, såsom tidningar, böcker och
liknande
• YGL gäller radio och TV
• Båda grundlagarna förbjuder censur
• Ingen myndighet får i förhand granska vad som publiceras i
tidning, radio eller TV
• Den viktigaste grundlagen för styret av Sverige
• Bestämmer hur och vilka som ska få bestämma över landet
• Första paragrafen lyder:
”All offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på
fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom
ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal
självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna”
Diskutera:
Titta på orden i fet stil: Vilka av demokratins grundregler representerar
de?
• Fri- och rättigheterna fastslås i grundlagen Regeringsformen så
att de inte ska kunna ändras lätt, ifall framtida politiker vill
begränsa medborgares rättigheter
• Fri- och rättigheterna delas upp i två former:
•
•
•
•
•
•
Kan endast ändras genom ändring av grundlagen:
Religionsfrihet
Valhemlighet
Förbud mot att tvingas avslöja religions- och åsiktstillhörighet
Förbud mot åsiktsregistrering
Förbud mot tortyr
• Dessa rättigheter kan inskränkas/kränkas genom beslut i
Riksdagen
• Exempelvis: Yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet,
demonstrationsfrihet och föreningsfrihet
• ”Får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i
ett demokratiskt samhälle”
• Yttrande- och informationsfrihet får endast kränkas med hänsyn
till rikets säkerhet, den allmänna ordningen eller förebyggande
av brott
• På vilka sätt kan användandet av friheterna hota rikets
säkerhet, allmän ordning och leda till brott?
• ”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters
möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och
samfundsliv ska befrämjas.”
• Vad menas egentligen?
• Varför är det viktigt att befrämja minoriteters kulturella och
religiösa särdrag?
• Folkomröstningar (direkt demokrati)
• Regeringsformen ger oss rätt att delta i demokratin
• T.ex. genom att delta i val
• Andra söndagen i september vart fjärde år (2014, 2018,
2022 osv.) är det val till Riksdagen, landsting och
kommunfullmäktige
• ”Riksdagen är folkets främsta företrädare” (Regeringsformen)
• Alltså: Sveriges statsskick är representativt (indirekt demokrati)
• 349 ledamöter representerar folket och dess åsikter och
intressen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Riksdagsledamöterna tillhör olika partier
I nuvarande Riksdagen sitter företrädare för 8 partier
Vänsterpartiet (v)
Socialdemokraterna (s)
Miljöpartiet (mp)
Folkpartiet (fp)
Centerpartiet (c)
Moderaterna (m)
Kristdemokraterna (kd)
Sverigedemokraterna (sd)
• Företräder folket
• Bestämmer över regeringen och myndigheterna
• Utser statsminister
• Kontrollerar regering och statsförvaltningen
• Stiftar lagar
• Beslutar om statens
finanser (ekonomi)
•
•
•
•
•
•
•
Läs i Millennium, s. 27-47 och svara på följande frågor:
Vilka uppgifter har Riksdagen?
Vad är Riksdagens utskott och vad gör utskotten?
Hur går det till när en lag ska stiftas?
Vilka uppgifter har regeringen?
Vilka sätt kan en regering bildas på? Förklara skillnaderna!
Vad är kommunens uppgift i samhället?
• Skriv ned dina svar och var beredd att prata om dem under
kommande lektion!

similar documents