Brief intervention - Psykologprogrammet

Report
Brief intervention
Ett sätt att vara psykolog på VC
Psykolog Erik Johnsson – VC Cityhälsan Söder
Psykolog Erica Skagius Ruiz – VC Cityhälsan Centrum
Psykologkandidat (t9) Johan Hansson-Malmlöf
Primary care behavioral health model
• Kirk Strosahl, Patricia Robinson mfl.
• Arbeta med korta interventioner och genom
konsultation av läkare, ssk etc.
 Alla patienter med beteenderelaterade problem
Varför ändra arbetssätt?
• Ca 30% av de som söker VC har psykisk ohälsa
• Cityhälsan S – 14 319 besök av unika pat 2012
• 4295 med psykisk ohälsa  16 st per dag!
- Diabetes, övervikt, skadligt beteende, smärta,
IBS, följsamhet till behandling (eg. läkemedel,
träning) etc.
Problem med klassisk psykologroll
• Låg tillgänglighet – stort behov
• Tidskrävande behandlingar
- Bara ett fåtal får psykologiskt baserad
behandling
• Psykologen blir isolerad
- Ingen tydlig kunskapsspridning
- Ingen integrering av psykologi i verksamheten
• Anpassad för specialistvård
Primärvård vs. Specialistvård
• Primärvården:
- Populationsinriktade insatser - lite vård till
många
 Långa och sporadiska kontakter
• Specialistvård
-Individinriktade insatser - mycket vård till få
 Intensiva kontakter
Dimension
Primärvårdspsykiatri
Specialistpsykiatri
Utgångspunkt för vård
Populationsbaserad
Klientbaserad
Primär “uppdragsgivare”
Vårdgivare (läkare, SSK, etc.), sedan
patient
Patient, sedan andra
Huvudsakliga mål
1.
1. Erbjuda intensiva insatser med
mål att bota, utreda och öka
funktion
2.
3.
4.
5.
Stödja vårdgivarens effektivitet
och därigenom öka påverkan
på många patienter
Stödja små förändringsstrategier hos många patienter
Motverka hälsorisker/
livsstilsproblem.
Sprida kunskap
Minska vårdkostnader
Struktur
Del av en bredd av
primärvårdsinsatser
Del av en specialiserad mottagnings
insatser
Huvudsaklig vårdgivare
Läkare
Behandlaren ex. psykologen
Huvudsaklig verksamhet
Konsultationer
Specialiserad psykolgisk behandling
och utredning
Tillgång till vård
Styrs av övriga vårdgivare: Samma
dag; Alla dagar
Styrs av resurser och remiss,
vanligtvis med väntetid
Vårdkostnad per individ
Låg
Mycket varierad, beroende av
patientens problematik
Hur ser det ut praktiskt
ORGANISATION!
Samlokalisering
- Främjar kommunikation & minskar stigmat att gå
till psykologen
Samarbete
- Samarbeta med läkaren kring patientens vård
Integration
- Det ska inte vara någon skillnad att gå till
psykologen eller ssk. Ingen speciell remitering och
arbetssättet bör likna deras.
- Undvika att bli hus-psykolog
Tjänster som kan erbjudas
1. Beteendekonsultation
Första besöket av en patient remitterats för en allmän utvärdering; fokus på diagnostik och funktionell
utvärdering, rekommendationer för behandling och bildar begränsade beteendeförändringsmål.
2. Uppföljning av beteendeintervention
Uppföljande besök av en patient för att stödja en beteendeförändring eller behandling inledd av läkare
eller övrig vårdpersonal på grundval av tidigare samråd
3. Bedömning
Besök utformad för att bestämma lämplig enhet för remitering utanför primärvården; vanligtvis ett
enda besök
4. Följsamhetsförbättring
Besök utformad för att hjälpa patienten följa medicinering initierat av läkare, fokus på utbildning,
adressering negativa föreställningar, eller strategier för att klara av bieffekter
5. Återfallsprevention
Besök utformad för att upprätthålla en stabil funktion i en patient som har svarat på tidigare
behandling; ofta med långa mellanrum.
6. Konsultation i specialiseradbehandling
Vara en del av en kondenserad specialiserade patientutbildningspaketet, vanligtvis reserverad för
psykiska tillstånd som paniksyndrom eller depression, kan även vara smärta, övervikt osv.
Tjänster som kan erbjudas forts.
7. (Information om samhällsresurser
Besök utformade för att utbilda patienten om tillgängliga samhällets resurser på ett visst område (dvs
stödgrupper för vårdgivare)), Kanske mer en kuratorsuppgift i Sverige.
8. Case management
Besök utformad för att stödja fungerande i en patient med ett kroniskt lidande, besök med långa intervaller. Ett
sätt att hålla funktionen mer konstant.
9. Beteendemedicin
Besök utformade för att hjälpa patienten att hantera en kronisk sjukdom eller att tolerera obekväma
medicinska procedurer, fokus kan även vara på livsstilsfrågor eller hälsoriskfaktorer bland patienter (dvs.,
rökavvänjning, viktminskning)
10. Gemensam konsultation
Besök med läkare och patient för att ta itu med en fråga som berör båda, lösa en konflikt mellan dem
exempelvis.
11. Kollegial konsultation
Konsultation av läkare eller övrig vårdpersonal för att diskutera frågor relaterade till patientvård. Kan ske i
korridoren eller fikarummet, kan givetvis vara mer formell.
12. Teambuilding
Konferens med en eller flera medlemmar av hälsovårdsteamet för att hantera relationer, stress på arbetet eller
vårdprocessen.
13. On demand-konsultation
Telefon eller ansikte mot ansikte kontakt med vårdgivaren, oftast "akut", fokusera på att åtgärda en omedelbar
patientvårdsfråga
Hur arbetar psykologen?
Behavioral health consultant
• Psykologen behöver anpassa sig till kontexten
– Öka funktionsnivå hos pat – inte bota
– Korta sessioner
– Korta ”behandlingstider” – inte psykoterapi
– Öppen tidbok, ”jour”, hög tillgänglighet ca 6 bokade
och 6 obokade tider
– Snabb feedback på ”remisser”
– Maximera tillgänglighet, optimalt skall alla
patienter med behov av förändringsarbete träffa
konsult i direkt anslutning till sitt besök på VC
– Samarbeta med övrig personal
– Sprida psykologisk kunskap
Psykolog-konsult vs. Psykolog-behandlare
Primärt mål
1. Stödja vårdgivares beslut
2. Bygga på vårdgivarens
interventioner
3. Lära vårdgivaren grundläggande
psykologiska interventioner
4. Lära patienten att hantera
problematiken (självhjälp)
5. Förbättra patient-läkarrelationen
6. Assistera i teambulding
Sessionstrukt.
1. Vanligtvis 1-3 sessioner
2. 15-30 min (vanligtvis)
1. Ge behandling för att
avhjälpa problem
2. Sammarbeta med läkare
men inte lika nära
3. Lära patienten
grundläggande sätt att
hantera problematiken
4. Hantera svårare
psykiatriska problem över
tid som primär vårdgivare.
1. Varierar beroende på
problem
2. 45 min eller mer
Psykolog-konsult vs. Psykolog-behandlare
Struktur på
Intervention
1. Informell, beror på vårdgivarens
bedömning och mål
2. Låg intensitet, tid till uppföljning
3. Relationen är inte primärt fokus
4. Gärna i samband med besök hos
vårdgivare
5. Sällan långtidsuppföjling
1. Formell baseras på
bedömning och planering
2. Intensivt och (ofta)
koncentrerad behandling
3. Viktigt med relation som
varar över tid
4. Ingen större koppling till
besök hos andra
vårdgivare
5. Ofta långtidsuppföljning
Interventionsmetod
1. Begränsad tid ”tillsammans”
2. Patientutbildning som grund för
behandling
3. Teknisk resurs för patienten
4. Tyngdpunkten ligger på att göra
saker ”hemma”
5. Kan ha med annan vårdgivare
1. Tiden tillsammans är
motorn i behandlingen
2. Patientutbildning är en del
3. Styra förändringsinsatser
för patienten
4. Länkar vad som sker i
rummet och hemma
5. Sällan andra vårdgivare
med
Psykolog-konsult vs. Psykolog-behandlare
Avslut/Uppfölj
ning
1. Ansvaret faller tillbaka på
vårdgivaren
2. Vårdgivaren tillhandahåller
återfallsprevention osv
1. Håller kvar kontakten vid
behov
2. Har kvar
återfallsprevention osv
Remissförfarande
1. Endast remiss från läkare…
1. Kan söka själv och bli
remiterad av andra
Information &
Journal
1. Muntlig rapport till vårdgivaren
2. Medicinsk journal
1. Separat psykiarijournal
(”inte” tillgänglig för alla)
Det normala flödet
1. Patienten söker till VC
2. Träffar läkare som ser ett behov av psykologisk kunskap
3. Läkaren knackar på hos konsulten eller ”remiss”
4. Kort samtal/konsultation med patienten:
- Plan för beteendeförändring
- Eventuell uppföljning bokas
4. Återkoppla samtalet (bedömning, intervention & plan)
till läkaren
5. Återbesök/uppföljning, problemlösning och förstärka
framsteg – varje besök är ett potentiellt avslut, tänka på
patientflödet
Kort samtal/Konsultation
• Introduktion (1-2 min)
• Funktionell analys, Kontextuell bedömning,
Screena för riskbeteenden (10-15 min)
• Psykoedukation (5 min)
• Plan för beteendeförändring (1-5 min)
• Återkoppling till läkare (2-5 min)
Funktionell analys, Kontextuell
bedömning, Screena för riskbeteenden
• Time – när började problemet?
• Trigger – Vilka situationer/händelser triggar
• Trajectory – Utveckling, bättre/sämre
• Hur hanteras problemet? Hur fungerar det?
• Hur påverkar problemet livet: Arbete, Relationer, Fritid
• Hur ser livet ut gällande Arbete, Relationer, Fritid
• Riskbeteende & hälsobeteende: Alkohol, Droger, Sex,
Läkemedel, Mat, Motion & Sömn
- Suicidrisk
• Vad söker du?
• Vad har du provat?
• Hur har det fungerat?
• Vad har det kostat dig?
 Är du villig att pröva något annat?
Lite exempel på
psykoedukation och
intervention!
Referenser
Om modellen
• Robinson, P. J., & Reiter, J. T. (2007). Behavioral consultation and primary
care: A guide to integrating services. New York: Springer Science +
Business Media, LLC.
Går att ladda hem PDF från biblioteket!
• Strosahl, K. D. (1996). Confessions of a behavior therapist in primary care:
The odyssey and the ecstasy, Cognitive and Behavioral Practice, 3, 1–98.
Bra intro till arbetssättet och konsultation!
Korta samtal
• Robinson, P., Gould, D., & Strosahl (2011). Real behavior change in primary
care: Improving patient outcomes and improving job satisfaction. Oakland,
CA: New Harbinger.
• Strosahl, K. D., Robinson, P. J., & Gustavsson, T. (2012). Brief interventions
for radical change: Principles and practice of focused acceptance and
commitment therapy. Oakland, CA: New Harbinger.
Kommer snart på svenska!

similar documents