ppt Barnet i vårdnadsprocessen

Report
Barnet i rättsprocessen
Rådmannen Agneta Karlsson
1
Grundläggande principer
• Fyra grundprinciper i konventionen; att varje barn, utan undantag,
har rätt att få del av sina rättigheter; att barnets bästa ska
beaktas vid alla beslut som berör barn; att inte bara deras
överlevnad utan också utveckling ska säkerställas till det yttersta
av samhällets förmåga, samt att deras åsikter ska få komma fram
och visas respekt.
• Artikel 2 -
Barn har fullt och lika människovärde
• Artikel 3 –
Barnets bästa ska komma i främsta rummet
• Artikel 6 –
Barnets rätt till överlevnad och utveckling
• Artikel 12 – Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande
till barnets ålder och mognad.
2
HAPARANDA TINGSRÄTT
Artikel 3
• Artikel 3:1 - Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av
offentliga eller privata social välfärdsinstitutioner, domstolar,
administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets
bästa komma i främsta rummet.
• Artikel 3:2 – Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet
sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd,
med hänsyn till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer
dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt
ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga
lagstiftnings- och administrativa åtgärder.
• Artikel 3:3 – Konventionsstaterna skall säkerställa att
institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller
skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter, fastställda
normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och
lämplighet samt behörig tillsyn.
3
HAPARANDA TINGSRÄTT
Artikel 12
• Artikel 12:1 – Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är
i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla
frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas
betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
• Artikel 12:2 – För detta ändamål skall barnet särskilt beredas
möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller
ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den
nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och
administrativa förfaranden som rör barnet.
4
HAPARANDA TINGSRÄTT
Artikel 9
• Artikel 9:1 - Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte
skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga
myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet
med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett
sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant
beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, tex vid övergrepp mot
eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna
lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets
vistelseort.
• Artikel 9:3 – Konventionsstaterna skall respektera rätten för det
barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att
regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt
kontakt med båda föräldrarna, utom då det strider mot barnets
bästa.
5
HAPARANDA TINGSRÄTT
Innerst inne var man rädd
• ”Innerst inne var man rädd” - Barn och föräldrars röster om att ha
umgänge tillsammans med kontaktperson; Rädda Barnen och
Socialstyrelsen, Inger Ekbom och Åsa Landberg
• Gått igenom 56 domar där domstol dömt till umgänge med närvaro
av kontaktperson – berör 79 barn i åldrarna 1 – 15 år (medianålder
7 år).
• Barnen syns inte i domarna. Detaljer redovisas om föräldrarna och
deras personliga förhållanden men det motsvaras inte när det
gäller barnen. Ingen bild av barnets inställning till umgänge.
Domarna redogör för hur föräldrarna ser på varandra men lite om
hur de uppfattar barnet eller hur barnet uppfattar sina föräldrar.
• Där barnets inställning är tydlig blir det ofta oklart varför
domstolen inte tar hänsyn till den.
6
HAPARANDA TINGSRÄTT
Hur kommer barnets röst fram i
vårdnadsprocessen?
• Många inblandade – alla måste ta ansvar för att sätta barnet i
fokus.
• Barnets behov
• Barnets rätt till insyn
• Barnets egen vilja
• Barnets rätt till skydd
• Hur kommer detta fram i den sociala utredningen? – Socialstyrelsen
”Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten”
• Tidsperspektivet
7
HAPARANDA TINGSRÄTT
Hur kommer barnets röst fram i
vårdnadsprocessen?
• I domstolen är det föräldrarna som hörs och syns.
• Hur är det hos socialförvaltningen? Vem hörs? Vem syns? Barnet?
• Hur ska vi undvika att föräldrarna blir barnets talesperson?
• Hur ska vi ändra fokus?
8
HAPARANDA TINGSRÄTT
Kan vi arbeta på ett annat sätt?
• Konflikt och försoning - referensmaterial och pp-bilder från Britt
Björneke (Södertörns tingsrätt) och Linn Pantzare (Nacka tingsrätt)
samt från Ylva Myhrberg (Norrtälje tingsrätt)
• Film på Youtube - Konflikt og Forsoning Tronheim tingerett ; 4
delar om ca 5 – 10 min styck
• Södertörns tingsrätt
• Nacka tingsrätt
• Norrtälje tingsrätt
• Hört om likartat arbetssätt i Gällivare tingsrätt
9
HAPARANDA TINGSRÄTT
”Barnkammare” – Norrtälje tingsrätt
• Mjukt möblerat rum
• Inga datorer, lagböcker, telefoner
• Symboler för barnen – nallar, barnböcker – ändra fokus, känna att
barnet är närvarande!
• ”Rummet ska skapa en miljö där man kommer bort från känslan att
det pågår en rättegång, en tvist som man ska vinna eller förlora.”
Ylva Myhrberg, familjerättsansvarig domare vid Norrtälje tingsrätt.
10
HAPARANDA TINGSRÄTT
Konflikt och försoning – vad är det?
• Ett projekt efter Trondheimsmodellen
• Samverkan mellan domstol och sakkunniga
• Processen måste få ta tid
• Föräldraansvar
• Barnperspektiv
• Konflikt og Forsoning Tronheim tingerett – film på YouTube
11
NACKA TINGSRÄTT
Konflikt och försoning under processen
• Medling
• Sakkunnig med barnperspektiv - familjerättsekreterare
• Från konfliktupptrappning till fokus på barnets behov
• Stöd till föräldrarna och barnet/barnen under proessen
• Varaktig samförståndslösning
12
NACKA TINGSRÄTT
Flödesschema
Tingsrätten (TR)
Alt. 1a
Stämningsansökan och
svaromål inkommer till
TR
Screening
Kontakt tas med
familjerätten
2. Parter och familjerätten
på sammanträde på TR
Familjerätten får uppdrag
Parterna når
samförståndslösning
Nytt sammanträde bokas
4a. Parterna
enas, dom
3. Parter och familjerätten
på sammanträde på TR
Familjerätten och parterna
redogör för vad som
förevarit
4b. TR begär in
utredning från
familjerätten
5. Huvudförhandling
Steg 2-3 kan upprepas en gång
Familjerätten tar
del av
registerutdrag
Alt. 1b
Familjerätten tar
kontakt med TR
Domare och familjerätten
har kontakt med
varandra
Socialtjänsten
familjerätten
13
Familjerätten utför sitt
uppdrag, t.ex. träffar
barnet, besöker barnet
i hemmen, har
enskilda samtal med
föräldrarna
6. Överenskommelse om
insats kan finnas
med i
dom/protokoll
Familjerätten gör
en utredning
•
Familjerätten och TR dokumenterar utifrån respektive ansvarsområde och enligt gällande lag
•
Överenskommelse om att ta emot
insats kan finnas med i domen/
protokollet eller efter att beslut om
insats har fattats
NACKA TINGSRÄTT
Screening
Lämpligt
Inte lämpligt
- Tidigare tvist
- Missbruk
- Tidigare aktuell i social-
- Våld
utredningar
- Flera byten av ombud
- Förhindrande av umgänge
- Psykiatrisk diagnos
- Barnet/-en och en förälder
behöver skydd
- Barnet dras in i konflikten
14
NACKA TINGSRÄTT
Sammanträde
• Ombuden en undanskymd roll
• Information om modellen
• Barnets behov i fokus
• Föräldraansvaret betonas
• Enskilda samtal med parterna
• Inventering av stödåtgärder
15
NACKA TINGSRÄTT
De olika aktörernas roller
• Domaren och familjerättssekreteraren har att agera i enlighet med
sina respektive regelverk (FB och RB <=> SoL).
• Viktigt att aktörerna respekterar varandras roller
• Domarens och familjerättssekreterarens olika roller bör tydliggöras
för parterna
• Viktigt att upprätthålla parternas förtroende för domstolen och
domstolens objektivitet
16
NACKA TINGSRÄTT
Domarens roll
• Leda förhandlingen
• Verka för att frågorna blir klarlagda (6 kap. 19 § FB jfr 42 kap.
6 och 8 §§ RB)
• Genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydligheter och
ofullständigheter i parternas framställningar, s.k. materiell
processledning (42 kap. 8 § 2 st. RB)
• Verka för en samförståndslösning
• Ta ställning till parternas (interimistiska) yrkanden och meddela
ev. beslut
• Planera målets fortsatta handläggning
17
NACKA TINGSRÄTT
Familjerättssekreterarens roll
• Saknas formellt stöd för denna roll i RB och FB
• Ska bidra med expertis rörande barnets bästa, hur barnet påverkas
i konflikter av detta slag etc. (jfr bestämmelserna om sakkunnig i
40 kap. RB)
• Ska bidra till att samförståndslösningar kan uppnås, t.ex. genom
att klarlägga de insatser som socialtjänsten kan bidra med i det
enskilda fallet
18
NACKA TINGSRÄTT
Konflikt och försoning
Metodens styrka är:
Familjerättssekreteraren håller barnet i fokus och stärker
barnperspektivet.
Att gå från konfliktupptrappning till ett gemensamt fokus på hur
barnet ska få sina behov tillgodosedda.
Samverkan sker mellan tingsrätt och kommunernas familjerättssektioner.
19
HAPARANDA TINGSRÄTT

similar documents