Ladda hem - Civilekonomerna

Report
Välkommen!
Att läsa och förstå bokslut.
Presentation hos Civilekonomerna i
Göteborg den 13 maj 2014
Kjell Sandin
Grundläggande.
Vid all presentation av finansiell information ska
utgångpunkten alltid vara att presentera
Helheten före detaljerna.
Ge alltid först Din mottagare en översikt av vad
den finansiella informationen innehåller.
Beslutsfattande
Allt väsentligt beslutsfattande sker på ett urval
av information och aldrig all tänkbar.
Dränk därför aldrig Din mottagare i information!
Vad vill vi veta från en finansiell rapport?
En översiktlig redogörelse över:
•
•
•
•
•
•
•
•
Verksamhetens art och inriktning.
Företagets marknad och omvärld.
Företagets erbjudande – produkter och tjänster.
Konkurrenssituationen.
Företagets mål och visioner.
Vilka utmaningar företaget står inför.
Kommentarer till den period som redovisas.
Prognos över förväntat resultat.
Vilka finansiella frågor vill vi ha svar på?
1) Är företaget tillräckligt lönsamt?
Svaret måste sökas i förhållande till de resurser
rörelsen tar i anspråk.
• Mänskliga resurser - resultat per anställd
• Materiella resurser - avkastning på tillgångar
• Finansiella resurser - avkastning på eget kapital
Vilka finansiella frågor vill vi ha svar på?
2) Är företagets finansiella ställning tillräckligt stark?
Svaret måste sökas i förhållande till:
• Krav på kapitalisering dvs rimlig soliditet.
• Motståndskraft vid fall i efterfrågan.
• Reserver för nödvändiga omställningar vid
förändrade marknadsförutsättningar.
Vilka finansiella frågor vill vi ha svar på?
3) Har företaget ett tillräckligt kassaflöde?
Svaret måste sökas i förhållande till:
• Kravet på att kunna infria sina betalningsförpliktelser.
• Genomföra nödvändiga investeringar.
• Lämna utdelning till sina ägare.
En finansiell rapport ska i sammandrag
innehålla:
1. En översikt över utvecklingen i företaget och
väsentliga händelser. Förvaltningsberättelse och
VD-ord.
2. Resultaträkning, balansräkning, eget
kapitalräkning och kassaflödesanalys.
3. Redovisningsprinciper och kompletterande
information för att förstå innehållet i den
finansiella informationen
4. Noter och specifikationer till räkningarna
5. Revisionsberättelse.
Vilka krav ställs på en finansiell rapport?
Ett överordnat krav är att rapporten ska ge en
Rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning
och resultat!
Rapporten måste därför uppfylla krav på att
• vara systematiskt sammanställd och presenterad.
• vara så fullständig som möjligt.
• vara så jämförbar som möjligt mellan olika
företag .
• vara så aktuell som möjligt men även jämförbar
mellan olika år.
• bygga på någorlunda enhetliga principer för
t ex värdering av tillgångar och skulder.
Lagstiftaren har ingripit!
• Resursallokeringen i samhället bygger på att människor gör transaktioner
med varandra – gör byten av varor och tjänster.
• Ju bättre information aktörerna har desto rationellare beslut kan man
fatta.
• God information underlättar riskhantering och riskminimering.
• Ju bättre information ekonomins aktörer har desto effektivare
resursanvändning uppnås.
Slutsatsen blir att den finansiella information som företagen lämnar måste
uppfyll höga krav på tillförlitlighet och kvalitet.
Lagstiftningens formella struktur
Två ramlagar:
• Bokföringslagen och Årsredovisningslagen.
Kompletteras med särbestämmelser från
normgivande organ:
• Bokföringsnämnden och Rådet för finansiell
rapportering.
• IASB – International Accounting Standard Board
som svarar för IFRS.
Grundläggande i allt bokslutsarbete
• Utgångspunkten är att man ska upprätta en
balansräkning för att fastställa företaget egna
kapital.
• Denna uppgift består av ett avstämningsarbete och ett värderingsarbete.
• Till detta fogas ett periodiseringsarbete.
Två viktig frågor ska ställas
• Vad säger god redovisningssed om när intäkter och
kostnader anses ha uppkommit.
Frågan tar sikte på det periodiseringsarbete som ska
utföras.
• Vad säger rättvisande bild om vilka värden som
företagets tillgångar, skulder och övriga förpliktelser
ska redovisas till.
Frågan tar sikte på det värderingsarbete som ska utföras.
Värdering av tillgångar
• Tillgångar indelas i anläggningstillgångar och
omsättningstillgångar.
Anläggningstillgångar är tillgångar som är
avsedda att stadigvarande innehas eller brukas i
rörelsen. Omsättningstillgångar är alla andra
tillgångar.
Anskaffningsvärde eller verkligt värde?
• Utgångspunkten är att en anläggningstillgång
ska tas upp till anskaffningsvärdet i företagets
balansräkning.
• På materiella och immateriella
anläggningstillgångar ska årligen systematiska
avskrivningar göras över tillgångens
nyttjandeperiod.
Undantag
Årlig avskrivning behöver inte göras om det är
uppenbart att tillgången är tillräckligt avskriven.
Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte
av systematisk utan minst en gång årligen ska en
nedskrivningsprövning ske kallas även impairment test.
Vid en bestående värdnedgång ska en tillgång skrivas
ned till sitt verkliga värde. Nedskrivningsbeloppet kan
emellertid senare reverseras, återföras.
Verkligt värde
• En anläggningstillgång kan i stället för att
värderas till anskaffningsvärde minus av- och
nedskrivningar värderas till verkligt värde.
• Verkligt värde får enligt IFRS 13 tillämpas på
Förvaltningsfastigheter.
• Får även tillämpas på finansiella instrument,
med vissa undantag, enligt ÅrL 4:14 a.
Värdeförändringar
• Alla avskrivningar och nedskrivningar på
tillgångar och skulder ska alltid redovisas i
företagets resultaträkning.
• Eventuella uppskrivningar får däremot inte
redovisas i resultatet – undantag gäller för
återförda nedskrivningar.
Fällor och fel i rapporteringen
Dessvärre måste man konstatera att efterlevnaden av lagstiftning och normgivning
snarare tycks försvagas än förstärkas.
Företagsledningarnas jakt på kortsiktiga resultat,
kortsiktiga belöningssystem och växande
komplexitet har försvagat incitamenten för att
”göra rätt” i sin rapportering.
Till detta kan läggas….
…….revisorernas försvagade ställning.
Revisionsbyrårena får alltermer karaktären av
konsultorganisationer och FAR har förlorat sin
ställning av normgivande organ.
Revisionen får mer en funktion av att konrollera att
företagen uppfyller de formella kraven än att de
finansiella rapporterna ger rätt bild av resultat och
ställning.
Lägg noga märke till….
• Aktivering av kostnader för F&U.
• Nedskrivningar på goodwill.
• Värdering av materiella anläggningstillgångar
till verkligt värde.
Titta också särskilt på…..
….. det operativa kassaflödet.
Kassaflöden från den löpande verksamheten
- Utflöde av medel för ersättningsinvesteringar
= Operativt kassaflöde
Bostadsrättsföreningar
SKANDALÖST AGERANDE AV DE STORA
BYGGENTREPRENÖRERNA.
Vad handlar saken om?
Under vintern och våren har Svenska
Dagbladet publicerat en artikelserie
som belyst frågan om hur
bostadsrättsföreningar med nyuppförda fastigheter skriver av på sina
byggnader baserat på den ekonomiska
plan som byggentreprenören har
upprättat.
Tidningen har starkt kritiserat
entreprenadföretagen för att vilseleda
bostadsrättsköparna med kalkyler som
skjuter de tyngsta
underhållskostnaderna på framtiden.
Detta sker genom att man i den ekonomiska
planen lägger in s.k. progressiva avskrivningar.
Vad är nu detta?
”Anläggningstillgångar med begränsad
nyttjandeperiod skall skrivas av systematiskt
över denna period.”
Årsredovisningslagen 4:4.
Med systematisk avskrivning menar lagstiftaren
att avskrivning ska ske i den takt som tillgångens
ekonomiska fördelar för brukas.
Progressiva avskrivningar…
…. innebär att byggnadernas anskaffningsutgift
fördelas över tiden så att man gör växande
avskrivningar i stället för linjära avskrivningar.
På detta sätt kan månadsavgifterna hållas låga
under de första 25 åren för att sedan brant öka.
Priset på byggnaden som entreprenören säljer till
bostadsrättsföreningen kan därmed hållas högt.
Ett exempel från Solna
% av
År
S:a avskr
ansk värde
1-5
1 465 644
0,47%
6-10
1 961 363
0,64%
10-15
2 614 261
0,85%
16-20
3 465 517
1,12%
21-25
4 593 960
1,49%
Delsumma
14 100 745
4,57%
26-50
57 855 679
18,74%
Delsumma
71 956 424
23,30%
51-75
236 832 576
76,70%
TO TAL
308 789 000
100,00%
Ansvariga
Giriga byggentreprenörer.
Inkompetent Boverk.
Skrämda revisorer.
Redovisningsskandaler
• Skandia, förtida intäktsföring
• HQ Bank, förluster i tradingportföljen
• Stora Enso, mörkade förluster på företagsköp
• Vattenfall, värdelöst företagsköp Nuon Energy
Utvecklingen på redovisningsområdet
• Reglerna för de börsnoterade företagens rapportering utformas i växande
grad av internationella normgivande organ.
• USA och Europa strävar mot ett alltmer likartat regelverk för de noterade
bolagens informationsgivning.
• Omfattningen av den information som börsnoterade företag ska
offentliggöra växer påtagligt.
• Företagens kostnader för insamling, bearbetning, granskning och
presentation av den finansiella information som ska lämnas i de rapporter
som företagen offentliggör har ökat.
• I Sverige strävar regeringen efter att förenkla redovisningsregler för de
mindre och medelstora företagen. Hittills har emellertid de förenklingar
som genomförts varit begränsade.
Nytt för i år
För räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014
eller senare har Stockholmsbörsen lindrat
kraven på innehållet i den finansiella
informationen som lämnas i kvartal 1 och kvartal
3 rapporterna.
Dessa rapporter behöver inte lämnas enligt IAS
34 men inget hindrar företagen att tillämpa
denna regel i IFRS.
Nytt för i år
Bolagen är fria att lämna fullständiga
kvartalsrapporter även för kvartal 1 och 3.
Halvårsrapporten och bokslutskommunikén ska
emellertid upprättas med full tillämpning av IAS
34 Delårsrapportering.
Om företagen tillämpar den förenklade
rapportformen ska den benämnas
Kvartalsredogörelse.
Skillnad mot kvartalsrapport
• Moderbolaget behöver inte redovisas.
• Räkningarna kan redovisas i sammandrag.
• De beskrivande delen kan vara mindre
omfattande.
Börsen har gett ut en Vägledning
Vägledning för upprättande av delårsredogörelse
Bakgrund och syfte
1. NASDAQ OMX Stockholm har beslutat att avskaffa de nuvarande kraven på att
upprätta kvartalsrapporter i enlighet med IAS 34, Delårsrapportering. Syftet med
ändringen är att minska den administrativa bördan för koncerner och att
uppmuntra långsiktighet i investeringar. Istället för kvartalsrapporter ska
delårsredogörelser i enlighet med denna vägledning avges. Det finns emellertid
inget som hindrar koncerner att även fortsättningsvis publicera kvartalsrapporter i
enlighet med IAS 34.
En halvårsrapport och bokslutskommuniké enligt IAS 34 kommer även
fortsättningsvis
Ett exempel
Jan-mar
2014
Jan-mar
2013
33 434
27 380
Rörelseresultat (EBITA)
2 707
-1 572
Rörelseresultat (EBIT)
2 631
-1 674
Nettoresultat
2 073
-1 634
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr
0,28
-0,22
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr
0,28
-0,22
8,1%
-5,7%
Information om intäkter och resultat (KSEK)
Totala intäkter
Rörelsemarginal EBITA
Ett exempel forts
2014-03-31
2013-12-31
3 452
3 248
Totala immateriella anläggningstillgångar
44 117
44 193
Totala omsättningstillgångar
47 096
46 076
Totalt eget kapital
73 603
71 531
1 188
1 296
Totala icke räntebärande skulder
19 777
20 655
Netto rörelsekapital
16 632
13 044
Soliditet
77,9%
76,5%
Information om finansiell ställning (KSEK)
Totala materiella anläggningstillgångar
Totala räntebärande skulder
Ett exempel
Information om eget kapital (KSEK)
Eget kapital 2014-01-10
Nettoresultat för kvartal 1 2014
Eget kapital 2014-03-31
71 531
2 073
73 603
Ett exempel
Jan-mar
2014
Jan-mar
2013
Kassaflöde från löpande verksamheten
Förändring av rörelsekapital
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Förändring av likvida medel
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid periodens slut
426
-1 592
-460
-64
-1 690
12 376
10 687
-2 361
5 543
-26
-183
2 973
10 124
13 097
Kassaflöde från löpande verksamheten per aktie
0,06 kr -
0,32 kr
Information om kassaflöden (KSEK)

similar documents