Storstad, småstad, framtidsstad?

Report
Reflektioner Framtidsdagen 2013
Insamlade reflektioner från seminarierna:
Storstad, småstad, framtidsstad?
Utbilda väl för framtidens näring
Fråga 1: I de flesta kommuner finns minst en ort som har
positiv befolkningstillväxt. Hur främjar vi
befolkningstillväxt där det växer?
Attraktiva miljöer för människor
Bygga/bo
Investera i människor; utbildning, kultur, fritid,
tillgång till service
Bygga bostäder - valmöjlighet
Lyssna på människorna!
Tillgänglighet/ kommunikationer
Attityder
Förbättra infrastruktur och kommunikationer.
Våga säga ja och lägga energin och tiden på det
egna (ej "alla andra har")
Hur kan man i övriga länet öka kontakterna
Borde bygga mer bostäder, i attraktiva miljöer. med Umeå.
Tänka nytt
Genom att skapa attraktiva livsmiljöer, genom blandad bebyggelse inom stadsdelar. Bygga
kultur
stad!
Bygg ihop "funktionalitet mellan stadsregionen
och kringliggande kommuner
Mångfald i idéer
se till att kvinnor vill stanna kvar - ska vara
attraktivt på fritiden
Kultur
Bygga mysiga bostäder i attraktiva miljöer
Bygga bostäder,
Goda kommunikationer, infrastruktur (inkl
bredband) och handel.
Attraktivitet kultur, sociala
mötesplatser,arbetstillfällen
Bygg bostäder.
Förmågan att skapa och stärka
attraktionskraften
Tillgänglighet till kulturutbud.
Skapa en fortsatt attraktiv boendemiljö inom
olika områden.
Våga prioritera och peka ut det man är
speciellt bra på i den orten.
Sälja sig själv som attraktiv ort
Vårda mysfaktorn.
Låt fastighetsägare stå för delar av
Satsa på det som är "mysigt" för den specifika investeringen då de är de som mest räknar hem
orten.
vinsterna.
viktigt med ett välkomnande klimat, mångfald
och olikheter är tillgångar, man skall känna sig
välkommen som "främling"
skapa attraktiva miljöer i orten för att gynna
fortsatt utveckling och befolkningstillväxt
Jämställdhet
Förtätning och attraktivt boende.
Fråga 2: Andra orter har en minskande och åldrande
befolkning. Hur främjar vi utveckling där befolkningen inte
växer?
Bygga/bo
Attraktiva miljöer
Arbete/företagande
Bostäder
Öka mysfaktorn.
Boendemiljöer
Jobba på den egna attraktiviteten och unikiteten
Attrahera personligheter med en stor egen motor
Uppmuntra utländska företagare som kan attraheras av
bygden
Skapa en tätortsprofil /
livssstilsboende
Göra det vackert,
Utveckla marknader -ex. turism/kultur/ "intelligenta"
näringar.
Attityder
Våga säga ja och lägga energin och tiden på det egna
(ej "alla andra har
Tänka nytt
Skapa företags hotell
Visa på fritidsmöjligheter.
Förbättra attraktiviteten, i första hand för
kvinnorna.
Möjlighet att försörja sig på orten eller inom
pendlingsavstånd. Räcker inte med enbart jobb.
Utvecklling av klultur- och fritidsverksamheter,
mötesplatser o likn.
Möjlighet att bo på den lilla orten och jobba med
kvalificerade arbetsuppgifter.
Attraktiviteten kommer att vara viktig även här.
Offentligt och privat tjänsteutbud.
- attraktiva mötesplatser, föreningsliv
rikt fritidsliv, kulturliv
Tillgången till sysselsättning
En nischad identitet.
kommunikationer, möjlighet till arbetspendling el
distansarbete
Forts nästa sida…
…forts från föregående sida
Service
Kommunikationer
Tillgång till service och infrastruktur. Skola, förskola, Kommunikationer, möjlighet till
hälso- och sjukvård, hemtjänst m.m.
arbetspendling el distansarbete
Övergripande
1. behåll vinsterna fr Vindkraftutvecklingen, förändra
lagstiftningen
Inflyttning
Marknadsföra oss till de reserver av arbetskraft
som finns i ex. miljonprogramsområden - få
dessa att flytta hit.
Möter efterfrågan på service i centralorten med
god tillgång på vård och skola.
2. skapa fonden för återställning där gruvinvesteringar och
Tillgång till service och infrastruktur. andra råvaruuttag skett
Se över hur vi kan attrahera fler kvinnor att
flytta hit.
service
Planera för goda kommunikationer
till och från en större ort.
Ska vi göra det?
- viktigt med ett välkomnande klimat, mångfald
och olikheter är tillgångar, man skall känna sig
välkommen som "främling"
3. nya servicelösningar kommersiell och offentlig
Infrastruktur, kollektivtrafik, billigt
att köra trafik
Kan / vågar vi ta debatten?
Skapa service så att det blir attraktivt att bo där.
4. hela infrastruktur och
kommunikation
- är det givet att lägga ned ambulanser utifrån
perspektivet att det skapar en negativ bild av orten,
folk vågar inte flytta dit eller etablera sig där när
servicen blir undermålig. Blir en dyr form av negativ
marknadsföring
Infrastrukturen
bra skolor
Hitta nya lösningar för de som väljer att bo kvar
Tydliga kontrakt med kommunen om hur man ser på
utvecklingen, att man investerar i orten och får utveckling.
Kan man hantera utveckling och vill man ha utveckling och
väljer att satsa på det bör det prioriteras.
Skapa starka
pendlingsstråk/kommunikationer.
På länsnivå - investera i hela länet (alltifrån bifalla projekt till
lokalisering)
Närheten till arbete och service.
Lägga ner...???
Fråga 3: Ett framtidsscenario är att om 25 år finns inte ålderspuckeln,
det är en jämn fördelning mellan åldrar. I vissa kommuner är
befolkningen hälften så stor som idag. Hur möter vi det?
Samverkan
Större kommuner?
Kommunsammanslagningar??? Öka
samverkan mellan kommunerna, dela på
tjänster, stärka Region Västerbotten
Ökat samarbete, ökat samverkan mellan
kommunerna.
Kommunövergripande samarbeten.
Kommunövergripande lösningar
(kommunsammanslagning)
Ökat samarbete, eventuellt sammanslagning,
mellan kommuner.
Ökat samarbete om den operativa
verksamheten.
Samarbete mellan kommuner om
nyckelbefattningar och sällanuppgifter.
Genom en ökad funktionell samverkan
kommuner emellan.
Planering
Förändring av regelverk
Omställning
Utveckla fritids boendet men Gör det
Möjlighet för att även fritids
Tomma fastigheter måste köpas upp av någon typ av
kommunens ges möjlighet till att ta del kooperativ för att trevliga miljöer skall kunna bildas (utan att
av skatteuderlaget från ägarna.
äldre fastigheter skall förfula miljön).
3. utjämningssystem bör ta större
hänsyn till en sådan minskning Mer kvinnor i fertil ålder. Satsa på möjligheter att kunna få
geografisk kompensation
livspusslet att fungera.
Behövs samma regelverk/politiska
Man måste se över i god tid system för stora och små kommuner
hur skall använda lokaler och eller kan vi hitta former som passar
Arbeta smartare - smartare teknik - när ska vårdinsatser in -bli
omvandla dem.
alla.
bättre på förebyggande hälsa (vikten av social hälsa)
Jobba med strategisk
planering för offentliga
resurser.
Strategisk planering bl.a.
Genom att regionalisera
gymnasieskolan.
jobba med omställning av näringsliv och offentlig sektor.
Fokusera på service i central orten.
Samverkan och visa på jobbmöjligheter
IKT-lösningar inom vård och utbildning.
Markägarna de viktigaste aktörerna - om de inte är
intresserade sker ingen utveckling.
Ta till vara nya svenskar
2. livslångt lärande, satsningar på barnomsorg,
forskningsspridning leder till högre attrativitet
1. frilagda kostnader
4. inflyttningsfrångan ffa kvinnor lika viktigt här
Förmågan att skapa en rörlighet på bostadsmarknaden är en
viktig faktor.
Livskvalitet/attityder
Livskvalitet,
"mysighetsfaktorn".
Bättre välkomnande "open
minded"
Fråga 4:I Västerbotten finns det 60 skolor med färre än 60 elever.
När ska skolan läggas ner? Finns det några alternativ?
Skäl för nedläggning
Alternativ undervisning
När den pedagogiska verksamheten inte kan uppvisa
resultat.
Utnyttja den digitala tekniken istället för fysiska byggnader.
Planering
Jobba med strategisk planering för
offentliga resurser - skapa långsiktiga
löften.
Behöver alltid alla skolor/kommuner ha
samma regelverk/förutsättningar.
Kvalité
Ny teknik - utmana skolverkets syn på internetbaserad skola.
Att lägga ner en byskola innebär ett vägval även för tätorten
i en kommun, är det för långa avstånd till skolan riskerar
Öht är en utveckling av att samnyttja
man en ännu längre utflyttning. Finns dock exempel på
Gör skolan till ett nav och mötesplats, ta in byns föreningar, t ex pro, lokaler och fastigheter på ett mer
motsatsen, byn kan stärkas och samlas kring motståndet
studieförbundens cirklar; en sorts utveckling av lärcentraidén men med flexibelt sätt en metod för att utveckla
mot en nedläggning
en grundskola som bas.
samhällen.
2. Byskolan har en bra kvalité och har även en roll i
glesbygdsutvecklingen.
Våga ta ställning sätt en gräns, tex inte under sex elever per
klass.
Behöver tänka på barnen - bättre om man lägger ner.
det finns två linjer:
1. Kommuner skall leverera utbildning till barnen i
kommunen, utbildningskvaliteten är viktigast
Barn behöver barn
Beror också på det geografiska avståndet, inte bara
elevantalet, ex Ammarnäs och Saxnäs.
Går inte att generalisera. Det finns en gräns.
Man bör våga prata mer om det pedagogiska värdet när en
skola börjar nå "smärtgränsen" vad gäller antalet elever.
När den pedagogiska verksamheten blir lidande blir det
svårt att motivera en fortsatt drift.
Barns behov
Se på andra modeller för hur verksamheter ska bedrivas tex för skola
för låg & mellanstadie. Låt klasser få undervisning via nätet och ha
lokala handledare.
Våga tänka nytt - digitalt lärande,
Trevligt att bo.
Behåll en mötesplats i byn istället!
Alternativ till att platsens invånare får vara med att investera i skolan.
Man avstår från någon resa eller så och investerar tid och energi i
barnens skola.
Distansutbildning på grundskolenivå måste bli laglig.
använd e-education men skolan är en social mötesplats
Utveckling av streamad undervisning och undervisning via länk o s v.
Vindelns kommun håller på med ett sånt utvecklingsarbete just nu.
Alternativ kan exempelvis vara nya tekniska lösningar som överbryggar
avståndet.
Se på andra modeller för hur verksamheter ska bedrivas tex för skola
för låg & mellanstadie.
Virtuella klassrum
Internat
Samverkan
Regionalisera gymnasieskolan
för möjlighet för specialisering?
Regionalisera gymnasieskolan
Samverkan mellan orter digital undervisning!
Samarbete mellan kommuner
om skolor som ligger i
gränslandet mellan
kommunerna.
Fråga 1: Välutbildad betyder många års studier. Utbildad väl
handlar istället om matchning mellan den kompetens som behövs
och den kompetens som finns. Vad behöver vi för att utbilda väl?
Dialog/samverkan
Kunskapsunderlag
Dialog mellan utbildningsplanerare och näringsliv
på orten.
Analys
Livslångt lärande
Kunskaper
Utbilda mer de som också finns i arbete.
Alla barn ska ha behörighet till gymnasiet.
Branschvisa mötesplatser.
Ökad kunskap om arbetslivets krav
Näringslivet behöver ta ett större ansvar när det Alla ska ha möjlighet att gå från gymnasiet till
gäller att arbeta med det livslånga lärandet.
högskoleutbildningar.
Behövs samverkan mellan många olika
utbildningsaktörer.
Kartlägga kompetens,
Det informella lärandet behöver få plats och nya Skapa vilja till lärande hos eleverna, barn med
platser.
kunskapstörst - Bra lärare med andra ord.
Dialog mellan utbildning och arbetsmarknad, för Träföretag - studie att utbildning inte matchar
att utbilda mot efterfrågan.
behov av kompetens.
Samtidigt behöver vi ha en uppfattning och en
plan för att fånga framtidsyrkena.
Utvecklad samordning
svårt att kunna se vilka kompetensbehov som
finns i ramtiden
Folkbildningen behöver hitta en ny form, få en ny Fokus på att skapa individer som är
roll.
förändringsbenägna och villiga till att utvecklas.
5 personliga egenskaper är också mycket viktigt
att bygga vidare på
Förmåga att leverera - att ta ansvar
Språkkunskaper viktigt / Muntlig framställan /
Socialt förändringsbenägna / förmåga att
samverka/samarbeta
Skapa kluster för utbildning , bransch råd med
tyngd.
SKOLAN MÅSTE UTVECKLAS TILL ATT VARA
ENTREPRENÖRIELL OCH EJ LIKRIKTANDE OCH
ENDAST FÖRVARANDE AV BARN.
Ökad dialog och samverkan mellan
utbildningsanordnare och avnämare:
Kompetensplattform Västerbotten!
utbilda entreprenörer, företagsamhet i skolan,
Samordna i länet kommunikation mellan näringslivet och
utbudssidan ( skolan)
Branschkännedom, mötesplatser och god
kommunikation mellan utb.anordnare och
näringsliv/branschrepr
1 Dialog med lokal arbetsgivare om vilka
kompetensbehov man har
Arbeta för högre genomströmning i gymnasiet.
2 Högutbildad är inte alltid attraktiv, man är
ganska nöjd men vill inte alltid växa SME
Forts nästa sida…
…forts från föregående sida
Skolsystemet
Yrkesvägledning
Ett system där vi kan gå in och ut ur en
utbildningsinriktning, efter egna preferenser.
Företag tidigt in i skolan och visa på vilka yrken
och företag som finns på orten.
Validering med kompetens bevis.
man måste fundera över utbildningssystemet,
det är inte alltid som en lång
universitetsutbildning svarar mot ett behov,
Snabba upp yrkesorientering/utbildningar för
ibland krävs korta "kurser" inr
nyanlända
Kan man ha flexibla utbildningspaket för
vidareutveckling av specialkompetens/för
fortbildning inom en bransch? Måste alla
utbildningar vara 2-årig?
Förstärka SYO-funktioner
En tydlig information (från syo) om vilka jobb
Behovet av komunal vuxenutbildning kvarstår, som finns på orten och vilka utbildningar som
för att anpassa sig till marknadens behov.
matchar mot dessa jobb.
Validering
Bör finnas kunskap och system för validering.
Utbildningar och erfarenheter skapat i andra
länder- viktigt att vi kan ta tillvara.
Övergripande
Hur få de som utbildas att stanna?
Vilken attityd har vi till de som vill stanna och
jobba i tillverkning, vård handel mm.
svårt att utbilda brett på en lokal marknad
3 Går inte att stå still måste förändra den välutbildade kan vara en motor till
förändring,eller hans eller hennes medföljande.
Måste finnas en arbetsmarknad för båda
Yrkeshögskolor m.fl.
SYV-behöver utbildas och kompetensutvecklas i
den egna ortens näringsliv.
4 skiftesförtag med underleverantör är viktig att
finna någon som tar över
Styra in gymnasieskolor mot specifika
efterfrågade yrkeskategorier.
matchningen måste förbättras, man måste
stimulera ungdomar att utbilda sig mot det
behov som finns
6 tillgång till nätverk är viktig
Det finns inbyggda stängda
vägar/återvändsgränder i dagens
utbildningssystem som har en inlåsningseffekt.
Kortare ställtid för Yh-utbildningar, de tar för
lång tid att genomföra och företagen kan inte
"lova" att de behöver just den kompetensen om
3-5 år.
Det finns behov av tydliga mål när offentliga
bidrag används. Viktigt att vi kanaliserar till
saker.
Fråga 2: En målsättning i Europa 2020 är högre andel
högutbildade. Hur attraherar vi högutbildade till mindre
respektive större arbetsmarknader?
Livsmiljöer
Attraktiva livsmiljöer.
Alternativa utbildningslösningar
Anställningsvillkor
En utveckling av lokala lärcentrum i ett
större antal tätorter ger fler chansen att
bli högutbildade.
Attraktiva anställningsvillkor.
Rekrytering
Männskor attraherar människor.
Övergripande
Större möjligheter att gå mellan
näringsliv/akademi
Det behövs"kritiska massor" i olika
miljöer för att skapa stimulans och
dynamik.
Orternas attraktivitet genom värdskap. Visa på behov - uppmuntra att studera! Lön
Parrekrytering
Hänger ihop med att vi måste
tillhandahålla attraktiva livsmiljöer både lärlingssystem där man kan jobba deltid 5 mera karriärmöjlighter inom t ex
i stad och på landsbygd.
och plugg
hälso-och sjukvård
Fortbildning/utbildning för redan
anställda - höja utbildningsgrad och
Attraktiva livsmiljöer
specilistkunnande - ex. badmästare,
Utvecklingsmöjligheter och samverkan,
Parrekrytering och möjligheter till
utmaningar, öppen attityd till nya
kvalificerade arbetsuppgifter på distans. inspel, stimulans ger nyfikenhet.
Attityder till högre utbildning och
möjligheter för arbetsgivare att pröva
högutbildad arbetskraft.
bredd, spets och höjd!
Livsmiljöer mysiga boenden friluftsliv
och stärk fritids utbudet i mindre
attraktiva orter.
Partnerförmedling, "speed-dating".
Sysselsättningsstruktur.
Medföljandes arbete - skapar en
problematik på mindre orter.
Vård och omsorg - garantera jobb,
4 lärcentra spelar en stor roll för egen
utbildning men universiteten måste
erbjuda distansutbildningar
5 "sändar---mottagare" för att överföra
Genom attraktiva och intressanta jobb i kunskap. digital kommunikation är vikigt
attraktiva miljöer.
här
Bra attraktiva livsmiljöer som attraherar
personer som vill flytta dit med hög
utbildning eller utveckla sin utbildning
på plats.
ett välkomnande förhållningssätt til
nyinflyttare
Rekrytera de som tidigare bott på orten, Visa upp de egna,
ökat samarbete mellan universitet och Samverkan kring specialisttjänster kan
företag, mini kluster
krävas för små orter/kommuner.
Bastjänster i kommunerna - svårt att
studenter som får praktik under
rekrytera framöver (saknas utbildningar
studietider
i närgeografin) ex. miljöhandläggare.
3 måste kunna erbjuda andra hälften en 1. högutbildade och smart specialisering
attrativ arbetsmarknad och där behövs ffa för företag som vill växa även kommunövergripande
underleveranterer följer då med
arbetsmarknad
(svansen)
2 många små kommuner måste
samverka om strategisk
personalrekrytering
Fråga 3: Framtidens näring kan utvecklas ur innovation och
nytänkande. Vilka strukturer behöver förändras för att främja
innovation och nytänkande?
Attityder
Öppenhet, tolerans, mångfald (öppna samhällen)
Öppen attityd.
En ide är att släppa fram barn med speciella behov och inte
försöka göra om barn. Låta de vara sig själva.
Se bara på församlingen här på konferensen. En homogen skara
med liknande utbildning, vi jobbar med samma frågor, liknande
åldrar och inte särskilt mångkulturellt. Vi umgås med de som är
lika och riskerar att missa viktig info och bekräftar varandra. Vi
behöver göra mer galna grejer som ger mer input.
Det krävs att man inom de flesta branscher vågar ta in
disputerade personer samt personer med högre utbildning.
Det måste bli tillåtet att både våga lyckas och misslyckas.
Utbildning
Kapital
Utbildningssystemet i Sverige? Mer entreprenörskap i
grundskolan.
Fungerande innovationssystem, med tillgång till kapital behövs
Utveckla utbildningssystemet så att det främjar nytänkande och
entreprenörskap.
Utbildningssystemet behöver förändras, tänka nytt!
Lära att lära!
Näringslivsveckor på skolan!
Utbilda i hur man startar företag i Sverige bland alla nyanlända.
ökad mångfald, större öppenhet, nyfikenhet och kreativitet ska
Uppmuntra / stötta "vildhjärnor"
premieras redan i skolan
Bekräfta de som lyckas, uppmuntra de som misslyckas att ta nya
tag
skolan,- lärare omvärldskännedom
Lyssna till de yngre
Förändringsbenägenhet
1. Entreprenörskap tidigt i skolan, anpassad mot företagens
behov och bättre samverkan. Även på högskolenivå.
Ta tillvara oliktänkande, "the gay factor".
Hur tas nytänkande emot? Attityder.
Skrota jantelagen. Jobba för en attitydförändring hos människor
som bor i vår region.
Tillåtande attityder för att utveckla nya och annorlunda idéer.
bryta stereotypa mönster, attraktivare näringsliv,
begränsande strukutrer,
2. Företagen måste vilja växa
Forts nästa sida…
…forts från föregående sida
Kultur
Mötesplatser/kopplingar
Övergripande
Kultur.
Forskningsstrukturen i länet måste föras närmare näringslivet.
ökad inflyttning,
Skapa miljöer för att stimulera tanken.
Mötesplatser
innovationsbegreppet förnyas - inkludera ex sociala
innovationer,
En hållning till att erbjuda möjligheter att testa nya ideer.
Tillåta och skapa mötesplatser för korskopplingar.
socialförsäkringssystem som tillåter att man kan vara
föräldraledig och entreprenör,
Stärk kulturlivet på alla plan.
Bredda smala monopsonmarknader till att låta arbetstagaren
kunna byta jobb.
3. ut med stödsystem för innovationer i hela regionen
Släpp fram det kreativa i barnen att alla barn kan utvecklas ur
sin verklighet
Skapa kreativa mötesplatser
Vi undrar vart är närings livet var är invandrarna.
Skapa mötesplatser där olika kompetenser kan möttas.
Tankesmedjor, forum, arenor, mötesplatser.
Det saknas bra arbetssätt att välja "bra" idéer och innovationer.
Det saknas inte idéer.
Mötesplatser för näringslivet,
Företagen in i skolan!
koppling mellan forskning och näringsliv behöver stärkas
premiera rörlighet mellan olika arbetsmarknadss
Fråga 4: Urbanisering, demografiska förändringar och förändring
mot ett tjänste- och kunskapssamhälle är tydliga omvärldstrender.
Vilka fördelar har vi relativt omvärlden?
IKT
Kompetens
Tillgångar
Vi lever mellan laptops och mountaintops.
Europas sista vildmark - koppla upp och koppla
av på toppen av xxx berget
Trygghet i regionen - en styrka (vi litar på
varandra)
Tre universitet
Värden som frisk luft, vatten, orörda
naturmiljöer
Bredband/IT-infrastruktur (god uppkoppling)
Stabilt samhälle med social trygghet.
många kompetenta kvinnor, hög
utbildningsnivå.
Vi bör hellre sälja gruvteknik istället för att gräva
själv. Gäller alla branscher kopplat till
naturresurser.
Bra it-infrastruktur.
Relativt sätt har Västerbotten en god
jämställdhet vilket ökar attraktiviteten.
En relativt väl utbildad befokning.
Stark stadsutveckling i länet. Umeå starkt
ledande i länet. Det är positivt.
Fantastiskt bredbandsnät. Har en oerhörd
potential som inte nyttjas till fullo
världens kanske bäst utbyggda
bredbandssystem.
Utvecklat distanslösningar
Natur, friluftsliv och Kultur i kombination med
bredband.
uppkopplade
väl utbyggd digital infrastruktur
Sociala strukturer
Tekniskt kunniga
urbaniseringen stark även i de mindre tätorterna
i länet.
Naturresurser som kan exploateras på ett
långsiktigt hållbart sätt.
Relativt högutbildade.
Kyla
Universitetsmiljöer
Gleshet
Lång vinter
Samisk kultur
Infrastruktur
Variant Process-IT
Diversifierat näringsliv
ren luft, gott om plats, billiga bostäder
det finns möjligheter till ett rikt kulturliv även
utanför Umeå
Forts nästa sida…
…forts från föregående sida
Tacklar utmaningar
Nätverk
Attityder
Västerbotten har en positiv inställning generellt till nya
Vi möter utmaningar tidigare än andra områden - vi utvecklar Starka nätverk, vi känner (till) varandra (näringsliv - offentlig människor, till flyktingar och ensamkommande barn och
en kunskap vi kan sälja vidare
sektor - universitet)
unga.
V måste nyttja vårt försprång när det gäller de demografiska
förändringarna. Vi ligger 15-25 år före andra delar av världen.
Hittar vi lösningar för att hantera den åldrande befolkningen Långt framme i samverkan och samarbete. Nya strukturer
kan vi sälja dessa.
skapas genom detta.
Bra kommunal samverkan.
Vi är i Västerbotten vi är attraktiva ur ett perspektiv som gör
att vi behöver synliggöra oss själva.
det finns en välkomnande attityd med lägre trösklar
ett mentalt klimat som är bättre

similar documents