Anna Sjögren, IFAU

Report
En god start
En rapport om att stötta barns utveckling
Camilo von Greiff, SNS
Anna Sjögren, IFAU, UCLS och SOFI
Ing-Marie Wieselgren, SKL
IFAU/UCLS konferens, City Conference Centre i Stockholm 25 oktober 2012.
Kan samhällets insatser för att stötta
barns utveckling förbättras?
Är tidigare upptäckt en väg?
2
Rapporten
Beskrivning av hur det går på sikt för de som vuxit upp
och gått i skolan i Sverige – med fokus på de
svagaste grupperna
Genomgång av kunskapsläget kring hur om hur man
stöder barns utveckling
Kartläggning av hur det ser ut i praktiken idag
3
Ett samlat grepp om stödet för barns
och ungdomars utveckling
• Svaga skolprestationer får negativa konsekvenser i livet
• Det görs mycket för att stötta barn
• Viktiga strukturer finns på plats – men det finns en stor
förbättringspotential
• Många barn och unga får vänta alltför länge
• Kunskapsläget om hur vi ska stötta barnen behöver förbättras, både
i det enskilda fallet och organisatoriskt!
• Det vi redan vet behöver nå ut till dem som jobbar med barn
4
Ett samlat grepp om stödet för barns
och ungdomars utveckling
• Ökat fokus på att förebygga och upptäcka inlärningssvårigheter
tidigt
• Stärka förskole- och skolmiljöer där många barn riskerar att få det
svårt att klara målen.
• Ökade möjligheter och krav på att kanalisera resurser och stöd till
enskilda barn
• Bygga en infrastruktur som möjliggör forskning, metodutveckling
och kunskapsspridning om hur man bäst stödjer barns utveckling.
• Verksamheter som arbetar med barn - skola, socialtjänst, hälsovård
- behöver gemensamma mål. Ett ska vara att barn behöver klara sig
bra i skolan.
5
1
.8
.6
.4
.2
0
andel med fullständigt gymnasium
Alla borde få lyckas i skolan
1970
1975
födelsekohort
1980
1985
Andelen som vid 23 års ålder har gått ut gymnasiet med fullständiga betyg enligt
utbildningsregistret. Källa: Data ur LOUISE, SCB. Egna beräkningar.
6
.8
kvot
.6
.6
.4
.4
.2
.2
1974
1976
1978
1980
födelsekohort
1982
1984
1974
första kvintil
andra kvintil
tredje kvintil
fjärde kvintil
femte kvintil
0
0
andel som gått ut gymnasiet
.8
1
1
Det är de svagaste eleverna som
hoppar av skolan
1976
1978
1980
födelsekohort
första/femte
1982
1984
första/tredje
tredje/femte
Andelen som vid 23 års ålder har gått ut gymnasiet med fullständiga betyg enligt
utbildningsregistret. Källa: Data ur LOUISE, SCB. Egna beräkningar.
7
1974
1976
1980
1978
födelsekohort
1982
1984
1974
första kvintil
andra kvintil
tredje kvintil
fjärde kvintil
femte kvintil
0
0
2
.01
4
.02
kvot
6
.03
8
.04
10
.05
De svagaste eleverna allt mer överrepresenterade
bland unga i aktivitetsersättning
1976
1980
1978
födelsekohort
första/femte
1982
1984
första/tredje
tredje/femte
Andelen som vid 23 års ålder har aktivitetsersättning från försäkringskassan. Källa: Data ur
LOUISE, SCB. Egna beräkningar.
8
1974
1976
1978
1980
födelsekohort
1982
1984
1974
första kvintil
andra kvintil
tredje kvintil
fjärde kvintil
femte kvintil
0
0
1
.02
2
.04
kvot
3
.06
4
.08
5
.1
De svagaste eleverna allt mer överrepresenterade
bland unga drabbade av psykisk ohälsa
1976
1978
1980
födelsekohort
första/femte
1982
1984
första/tredje
tredje/femte
Andelen som vid 23 års ålder har varit inskriven i slutenvården pga psykisk diagnos enl
Patientregistret. Källa: Data ur LOUISE, SCB, Socialstyrelsen. Egna beräkningar.
9
Att stötta barns utveckling – investera i
humankapital
• Förmågor, hälsa och sociala färdigheter är inte givna. Det går att
investera i och bygga upp barns kunskaper, färdigheter och hälsa –
humankapital.
• Färdigeter föder färdigheter - Goda och onda cirklar
• Lyckas vi stötta barn med svaga förutsättningar tidigt behöver
barnet inte få det svårt i skolan
• Universella satsningar eller riktat stöd?
• Att identifiera barn i riskzonen – förutsättning för att hjälpa, men
risk för stigmatisering eller att problemet förläggs hos barnet om vi
inte möter barnet och ger rätt stöd
10
Vad kan samhället göra? – Satsa på
alla barn
• Fungerande och högkvalitativ mödrahälsovård, barnhälsovård,
föräldrastöd, förskola och skola är grunden
• Växande forskningsstöd för att högkvalitativ förskola bidrar till att
utjämna livschanser. Skolor kan göra skillnad.
• Vad är kvalitet i förskola och skola
•
•
•
•
Resurser - Små klasser, duktiga engagerade, motiverade lärare
Skolans organisation - ledning
Incitament till lärande –Feedback, betyg, uppföljning och utvärdering
Underlätta övergångar – minska konsekvenser av misslyckanden
11
Vad kan samhället göra? Riktat stöd
• Barn är olika och det som fungerar bra för de flesta är
otillräckligt för en del
• Det finns forskningsstöd för att det går att lyfta miljöer, skolor
och enskilda elever med riktade satsningar
• Flera studier finner stöd för intensifierad förskola, skolgång – men
svårt veta vad i mixen som bidrar?
• Stödprogram för att förebygga psykisk ohälsa riktade mot barn,
föräldrar och lärare - vetenskapligt stöd?
• Specialpedagogiskt stöd – exkludera/inkludera
• Dyslexi, dyskalkyli, minnesträning mm
• Det behövs mer forskning kring hur vi bäst stöttar barn med behov.
Svensk forskning saknas!
12
Hur fungerar stödet idag?
• Skola, hälsovård socialtjänst, mfl - många verksamheter och
professioner jobbar med att stötta barn. Det saknas gemensamma
mål och samlad strategi. Tecken finns på att samverkan har brister.
Oklar ansvarsfördelning.
• Efterfrågan på riktlinjer, kunskapsunderlag och återkoppling, tex
MVC, BVC, förskolan och skolan.
• Utvärderingar av arbetssätt och metoder och förutsättningar för
effektstudier saknas
• Det saknas nationella register och samordning på en rad områden,
tex BVC, BUP, men även förskola, skola.
13
Förskola
• Förskolan – fantastisk möjlighet att nå barn och rikta stöd via
förskolans verksamhet. Generellt hög kvalitet!
• Ny läroplan lägger större vikt vid varje barns utveckling, men mål
kopplade till verksamheten snarare än till de enskilda barnen bidrar
ev att det är svårt att fånga upp barn som inte har uppenbara
stödbehov.
• IUP, bedömning av språkutveckling vanligt, men ofta inte kopplat
till några stödåtgärder – problematiskt.
• Personal efterfrågar resurser, metoder och arbetssätt
• Dokumentation kring arbetssätt och barnens resultat saknas
• Förskoleregister – på väg.
14
Skola
• Nuvarande betygssystem och urvalssystem skapar höga trösklar och
utslagning.
• IG värre än låga betyg - konsekvenser av att ha svårt i skolan är
allvarligare idag.
• Pågående forskning pekar på problem med IG, kursbetyg och
betygskriterier som ger stor vikt åt misslyckanden och gör det mindre
lönt att jobba hårt för att komma igen.
• Tecken på att kommuners resursfördelning inte i tillräcklig
utsträckning tar hänsyn till miljöer och elever med behov – olika
ribbor för stödinsatser i olika skolor.
• Bristande kunskaper om hur kommunernas resursfördelningssystem
och nycklar för skolpeng styr diagnostisering och organisation av stöd
15
Skola
• Kunskapsöversikter har riktat kritik mot en utbredd ”vänta-och-se”mentalitet när det gäller läs- och skrivsvårigheter.
• Trots enighet om behov av tidiga insatser når kunskapen inte ut till
skolorna. Många ovetenskapliga metoder för diagnosticering och
behandling florerar trots att kunskap finns.
• Kompetens kring tidig läsundervisning ofta bristfällig.
• Tecken på diagnoshets och att det krävs starka föräldrar.
• Stödåtgärder kommer ofta för sent och är ofta missriktade. Insatser
ökar med barnens ålder.
• Lärare ser att barn behöver stöd – inte varför, men de har inget stöd
att ge. Stor efterfrågan på evidens om vad som fungerar.
16
Skola
• Svensk skolforskning eftersatt – inga svenska studier i de stora
internationella metaanalyserna.
• Forskning kring och utveckling av metoder och arbetssätt fordrar
dokumentation av vad som görs, vem som får stöd och hur barnet
utvecklas.
• Nationella prov åk3, åk6 och åk9 ger ökade möjligheter för
uppföljning, utvärdering och forskning.
• Potential som diagnosinstrument. Likvärdig bedömning. Ökat
fokus på tester och kontroll.
• Ingångsvärde behövs för att utvärdera arbetssätt och pedagogik i
småklasserna – men också för att rikta resurser och ge varje barn den
undervisning och stimulans de behöver.
17
Vägen framåt
• Satsa på stöd tidigt - både till svaga miljöer och enskilda barn
• Sprid den kunskap som redan finns om vad som fungerar – möt
efterfrågan hos de professioner som arbetar med barn
• Ta vara på och ta fram ny kunskap baserad på den stora variation
som finns i arbetet med att stödja barns utveckling. Idag pågår
okontrollerade experiment – utan utvärdering.
• Skapa bättre förutsättningar för att undersöka effekter av politik och
reformer – försöksverksamhet, dokumentation, tålamod!
Grundskolereformen är ett föredöme!
18
Vägen framåt
• Övergripande ansvar för statistikinsamling – både behandling och
resultat på individnivå, liksom lokalvariation i metoder och
modeller. BVC, Förskola, Skola mm
• En nationell funktion för att åstadkomma bättre samordning mellan
olika insatser riktade till barn
• Formulera gemensamma mål – att barn ska klara skolan
• Stödja arbetet med att utarbeta riktlinjer för samverkan
• Ansvar för att skapa förutsättningar för att generera vetenskaplig
evidens
• Återkoppla till lokala huvudmän och sprida kunskap om vad som
fungerar till de som fattar beslut och till de som arbetar med barn
19
20

similar documents