Presentation (ppt)

Report
Morgonrock fredag 12 april på Stadshotellet i Luleå
Entreprenören
- från ensamvarg till teamspelare
MATS WESTERBERG
professor Entreprenörskap och Innovation vid Luleå
tekniska universitet
Varmt välkomna!
Mats i några bilder
Vanliga (nid)bilder av entreprenören?
Verkligheten i USA – att tjäna pengar är ett av
många motiv… men det handlar mer om att få
styra över sitt liv… och att få skapa en bättre
framtid…
…och bland svenska entreprenörer i hästnäringen handlar det om att få göra det man vill…
Att tjäna
pengar är En bit kvar till Passion/ leva sin dröm eller i alla fall
inte viktigast jämställdhet arbeta med det man gillar är viktigast
Ok – girighet verkar inte vara någon
primär drivkraft. Det där med att
entreprenören är ensamvarg då? Vad
vet vi om hur entreprenörer agerar?
Hur agerar en entreprenör (1)?
• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är
entreprenörskap inte samma sak som företagande
eller “management”
– Entreprenörer utgår ifrån medel snarare än mål (effectuation)
Hur agerar en entreprenör (2)?
• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är
entreprenörskap inte samma sak som företagande
eller “management”
– Entreprenörer tittar normalt inte på avkastning utan vad man
är beredd att satsa och förlora (affordable loss)
Hur agerar en entreprenör (3)?
• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är
entreprenörskap inte samma sak som företagande
eller “management”
– Entreprenörer ser potentiella partners i sin omgivning
snarare än konkurrenter (resource quilting)
Hur agerar en entreprenör (4)?
• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är
entreprenörskap inte samma sak som företagande
eller “management”
– Entreprenörer tar vara på de möjligheter som andra kanske
ser som problem (leverage contingencies)
Hur agerar en entreprenör (5)?
• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är
entreprenörskap inte samma sak som företagande
eller “management”
– Entreprenörer litar på sin förmåga att hantera det som
händer snarare än att förutspå framtiden i detalj
Och detta agerande bygger mycket på att
man samarbetar med andra…
Hur ser samverkansstrukturen ut i svenska
småföretag?
2002: N=5035, 5-49 anställda
Ingen samverkan med
andra företag
(37 %)
Ett företag (11 %)
2002
Samverkan med minst ett
annat företag
(63 %)
Samverkan på lokal eller
regional nivå
(59 %)
Två
Två
tilltill
fyra
fyra
företag
företag
(49
(49
%)%)
Nationell nivå
(33 %)
Mer
Femän
eller
femfler
företag
företag
(40
(40
%)%)
Samverkar man med
andra företag?
Ja/Nej
Omfattning av reguljär
företagssamverkan
Antal partner
Internat. nivå (8 %)
Geografisk omfattning
av företagssamverkan
Övriga världen (5 %)
EU utom norden (7 %)
Norden (11 %)
Samverkan med minst ett
annat företag
(68,5 %)
Nationell (40 %)
2008
Med i kluster/nätverk. (53 %)
Ingen samverkan med
andra företag
(31,5 %)
Lokal/reg. (75 %)
2008: N =6758, 5-49 anställda
Men vad är grejen med samverkan –
och vad är det som krävs för att
lyckas?
Grunden för nätverk – relationer och
utbyten
• Utbytesteorin (Homans, 1958,1961; Blau, 1964) – en
viktig förklaringsgrund
– Relationer bygger på att alla parter ger och tar
och att det på längre sikt finns balans mellan
givande och tagande
• Om du inte (kan eller vill) ge till andra kommer du
(med viss fördröjning) inte att få något
• Om du inte (kan eller vill) ta från andra kommer du
(med viss fördröjning) inte att få något
• Om man skall nätverka måste man både vara
beredd att dela med sig av det man kan och vet
samt att vilja och ha förmåga att lära av andra
Effekter av inställning till samverkan
Fallet Ywood
Inställning till
samverkan
 Givande inställning
Utveckling av nya
produkter under de
senaste två åren
Inställning till
samverkan
 Tagande inställning
Förbättrade
företagsprestationer
under de senaste två
åren
Att giva är saligare än att taga… men
glöm inte att givande förutsätter tagande
Nätverkskompetens (Walter, Auer & Ritter, 2006, Westerberg &
Wincent, 2008) eller “Vad som krävs för att bli en
effektiv samverkare“
• Förmåga att använda mellanorganisatoriska
relationer för att skapa egna konkurrensfördelar.
Består av förmåga att:
– Kommunicera internt (givet att man har en egen
organisation)
• Nätverka i den egna organisationen
– Känna sina partners
• Veta vem som kan vad… knowing who
– Upprätthålla goda relationer
• Kunna få access till andras kunskap/resurser
– Koordinera gemensamma aktiviteter
• Kunna kombinera egna och andras delar till en helhet
– Identifiera och bygga upp nya relationer
• Hitta ny kompetens och skapa initial kontakt
Nätverk är bara början på något
som kan bli mycket mer…
Innovationssystem ?
partnerskap
tillit
samverkan
nätverk
möten
Från inga kontakter till starka
nätverk
De entreprenöriella aktörerna är de som driver detta tydligast
= 40-160 timmar/år
= >160 timmar/år
genom att vara de som ger mest – då vi frågat deras partners
Abisecta
Timmerhus
Byggsystem
GDS
Kontorsmiljö
Hyvlat
Dörrar
…och ledaren är central för nätverkandet – med en försiktig
och osäker ledare, mindre nätverkande…
Men det är inte bara företagare som
är entreprenöriella!
Entreprenörskap som det definieras idag
"Entreprenörskap är en dynamisk och social
process, där individer, enskilt eller i samarbete,
identifierar möjligheter och gör något med dem
för att omforma idéer till praktiska och målinriktade
aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska
sammanhang.”
Genom entreprenörskapet omvandlas information/
kunskap till nya produkter och processer (för
både kommersiella och ideella syften) med
resultatet att vi skapar mer värde från de resurser
vi har. Utvecklingen i samhällets alla sektorer drivs
på – fungerar som ”samhällets utvecklingsmotor”
Man kan alltså vara entreprenör i
många sammanhang
• I ideella organisationer – skapa nya lösningar för
andra i samhället (social entreprenör)
• I existerande organisationer – för att förnya
verksamheten och öka konkurrenskraften (intraprenör)
• Inom kulturen – ta fram nya uttryck som kan skapa
upplevelser för oss andra (kulturentreprenör)
• Inom politiken – skapa nya förutsättningar för
medborgare (samhällsentreprenör)
• Åsså nyföretagare förstås – en traditionell entreprenör
Det är först på senare år som det varit fullt accepterat och bra
att arbeta med entreprenörskap/företagsamhet i Sverige…
(Bengt Johannisson, 2008)
Era
(decennium)
Dominerande
förhållningssätt
Kommentarer
1970-tal
FÖRAKT
Entreprenören ses som kapitalismens fula ansikte
1980-tal
FÖRNEKELSE
Entreprenörskap finns knappast alls på agendan,
vare sig i samhällsdebatten i stort eller i det
akademiska samtalet
1990-tal
FÖRSTÅELSE
Acceptans av entreprenörskap som (ny)företagande
samexisterar med bilden av entreprenörskap som
företagsamhet (ta-sig-för-samhet)
2000-tal
BEJAKANDE
Företagsamhet i skilda framträdelseformer inordnas i
offentliga och akademiska diskurser
2010-tal
PRAKTISERANDE?
Entreprenörskap som livsform och verksamhetsform
integreras i olika praktiker i hela samhället
23
Kort historisk odyssé för vurmen kring det
entreprenöriella med tonvikt på
utbildningssystemet
• OECD – 1989: Behovet av initiativ och kreativitet
hos alla lyfts fram som centralt för framtiden
• EU – 2006: Initiativförmåga och företagaranda lyfts
som en av de åtta nyckelkompetenserna
• Sverige, regeringen – 2009: Entreprenörskap skall
löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet
• Sverige, skolverket – 2011: Entreprenörskap finns
inskrivet i alla läroplaner från förskola till
vuxenutbildning
Det handlar om att utvidga elevernas/
studenternas/ medborgarnas komfortzon…
…så de kan ta vara på fler möjligheter och
agera entreprenöriellt i fler situationer
Som sagt: Många arenor för
att vara entreprenöriell…
Förmågan att agera
entreprenöriellt i en
globaliserad värld med
större komplexitet och
ökad osäkerhet och
kunna hantera och skapa
entreprenöriella
aktiviteter och strukturer i
olika kontext såsom:
Arbeta flexibelt i
små organisationer med
kapacitet att växa
Arbeta i en stor
organisation utifrån
sin personliga
kapacitet i syfte att
omforma
organisationen och
få den att agera mer
entreprenöriellt
Bygga upp ett
företag eller en
organisation
Bättre kunna styra
sitt personliga liv i
den riktning man
önskar
Hantera en
arbetsmarknad
med stora krav
på flexibilitet
Att vara entreprenöriell innebär att
lära för livet – i praktiken
• En entreprenöriell person
– Reflekterar över sin situation och ser vilka möjligheter det
finns att skapa nya värden för andra (ideella, sociala,
kulturella eller ekonomiska)
– Agerar och tar initiativ för att förverkliga möjligheter
• Med utgångspunkt i de egna drömmarna, kunskaperna och
kompetenserna
• Tillsammans med andra som tror på möjligheten och har
kompletterande kompetenser för att förverkliga idén
• Genererar en motiverande lär- och utvecklingssituation (stark
autonomi, meningsfullt och mycket återkoppling)
– Lär sig under processen både vad man kan (stärker
självtilliten) och vad man behöver stärka inför framtiden
(konkreta kompetensutvecklingsbehov)
Forskningsfronten är nära!
Som professor vill förstärka detta ytterligare
genom bygga upp ett kompetenscentrum för
entreprenöriellt lärande på LTU
• Samla intern kompetens
• Bygga upp kompetensutvecklingspaket för
skolor/offentliga organisationer/företag
• Starta upp forskningsprojekt för att studera
entreprenöriellt lärande i olika miljöer
• Samverka starkare med externa parter
både lokalt, regionalt och globalt
…så vi tillsammans bättre kan
komma åt den potential som finns
hos våra unga (och äldre)
TACK FÖR
MIG!
30
Nästa Morgonrock Fredag 26 april
Konkurrenskraftiga regioner
- en tävling i att vara bäst?
JAN EDLING, författare och debattör, Flexicurity
Varmt välkomna!

similar documents