DET NYA ARBETSLIVET - GRÄNSLÖST ARBETE

Report
DET NYA
ARBETSLIVET GRÄNSLÖST ARBETE
Christin Mellner, Fil. Dr., forskare
Avdelningen för Arbets- och
Organisationspsykologi, Psykologiska inst., SU
”Du har hela tiden bråttom och saker förändras hela tiden.
Om du inte får ut dina produkter i tid så hinner de bli
gamla redan innan de ens kommit ut. Konkurrensen är
ofattbar.”
”Man kan inte sitta still och vänta på att få information.
Den som inte är aktiv, den åker ut. Det är ganska grymt,
men så är det. Den som inte tar tillvara på möjligheterna
och ser till att vidareutveckla sig kompetensmässigt, den
åker ut. Du kan kanske fungera så i ett år, men sedan åker
du ut.”
Peter, IT-konsult och
systemutvecklare
”Det kan ju vara jobbigt det här med eget ansvar. Det
ligger mycket på en själv och där känner jag att jag
kanske är dålig på att dra en gräns. Man vill ju jobba
in i det sista och göra lite bättre och lite bättre… Det
finns ju ingen gräns för när man är riktigt klar. Det
där är svårt tycker jag.”
Annika, handläggare
”Du har tur om du får besked kvällen innan. De
värsta är när de ringer kl. halvåtta på morgonen och
säger att du ska vara på jobbet halvåtta.”
”Det finns ingen avslappning. Du måste hela tiden
tänka: Undrar om de ringer? Ska jag förbereda mej
för imorgon? Ska jag skicka iväg barnen?”
Monika, sekreterare på
timanställning
Två extremer – liknande upplevelser
Peter och Annika:
* Upplevelse av ökat tempo och tidspress
* Abrupta vändningar och snabba förändringar
* Ingen gräns för hur mycket, hur fort eller hur bra man kan
prestera
* Ju större frihet i arbetet desto svårare att göra sig fri från
arbetet
Monika:
* Att ta de tillfällen som ges
* Vet aldrig när jobb finns
* Kan inte planera sitt övriga liv
Ständigt tillgänglig, ingen ”ledig” tid
Osäkerhet, oförutsägbarhet – frustration
Den nya ekonomin
* Nya marknader och investeringar globalt i spåren av 70-talets
kris
* Strategi
att expandera sin verksamhet utomlands, först i övriga
västvärlden, senare i Asien, Latinamerika, Kina och Indien
* Mellan 1984 och 1991 investerade svenska företag mer än 22
miljarder utomlands
* Traditionellt via banksystemet, nu direkt med investerare på den
finansiella marknaden
* Bröt samtidigt sina tidigare starka kopplingar till fackföreningar
och välfärdsstaten
Den nya ekonomin
* På mitten av 90-talet utgjorde mer än 90% av alla
finansiella transaktioner spekulativ handel
* Bara 10% hade direkt koppling till handel och
produktionen av varor och tjänster
* Blev därmed alltmer beroende av investerare,
partners, kunder eller konkurrerande företag
Den nya tekniken
* Utvecklingen av informationsteknik,
mikroelektronik, datorer, telekommunikation,
satellitöverföring, mobiltelefoner, fiberoptik
* Persondatorer gjorde information omedelbart
tillgänglig
* Telekommunikation sammanförde människor i
ett globalt kommunikationsnätverk
Nya organisationsformer
Ökade krav på flexibilitet, effektivitet och snabba
omställningar:
* Slimmade organisationer, bolagiseringar,
avknoppningar, out-sourcing av sidoverksamhet, fokus
på kärnverksamhet, inhyrning av personal utifrån
konjunktur och efterfrågan
* Uppköp, sammanslagningar, andelar i, skapa
samarbeten och allianser med till vilka man gör
överföringar, ingår överenskommelser och avtal med
oberoende av nationella och geografiska gränser
Nya organisationsformer
Med ökade krav via internationell handel och konkurrens är
företag alltmer beroende och påverkade av marknadskrafter,
och måste därför bli mer flexibla
* Via avreglering, decentralisering, delegering, självstyre:
flexibilitet via förtroende= de gränslösa jobben
* Eller ökad reglering, centralisering och standardisering:
flexibilitet via utbytbarhet=de styrda, oflexibla jobben
Båda sätten innebär en överföring av ansvar från
organisationen till individen som alltmer får stå svars för sitt
eget arbete och sin ”anställningsbarhet”
Nya anställningsformer och
arbetsvillkor:
Oflexibla arbetsvillkor
Gränslösa arbetsvillkor
* Enkla, hårt styrda,
* Otydligt avgränsat
monotona uppgifter
* Fysiskt belastande
* Inga möjligheter till
arbetsåtagande
* Hög kvalitativ och kvantitativ
arbetsbelastning
Krav på självreglering:
anpassade
arbetsuppgifter
*
* Personalanpassning efter
konjunktur
* ”Två utbytbara händer”
*
*
*
*
när, hur ofta och hur mycket man
ska arbeta
var man ska utföra arbetet
initiera, definiera, planera och
ansvara för arbetets genomförande
söka, etablera och vidmakthålla
de kontakter som krävs för arbetet
konkurrera på arbetsmarknaden via
anställningsbarhet, ständiga
prestationer och
kompetensutveckling
Det nya arbetslivet
*
Under 90-talet ökar tillfälliga anställningar från 10 till 15%
*
Stopp sedan 2000 p.g.a kraftig ökning av bemanningsföretag
*
Anställda från uthyrningsföretag ersätter fast anställda
*
Egenföretagande ökar
*
Färre jobb inom tillverkningsindustrin, fler inom service- och
tjänstesektorn, dock begränsade möjligheter för den växande
servicesektorn att kompensera för den minskande tillverkningsindustrin
*
Kunskapsintensiva jobb ökar, IT/telekom
*
Svårt för de som förlorar sina jobb i de ”gamla” verksamheterna att få nya
i de kunskapsintensiva branscherna, har ”fel” kompetensprofil
Populationsstudie 2005: utbredning
och former för reglering (n=3000)
* Få helt oreglerade (8%), merparten ”mellanreglerade”
* Endast 16% är helt reglerade
* Stora skillnader mellan t ex. branscher, sektorer, anställda vs.
arbetsgivare/egenföretagare, chefer och övriga anställda
* Mest reglerat: Bilindustri och hälso- och sjukvård,
företagsnära tjänster tex call-centers
* Minst reglerat: Läkemedelsforskning, högre utbildning och
IT/telekom, företagsnära tjänster tex IT-konsulter och övriga
”kunskaps”tjänster
Konsekvenser
* Inte nödvändigtvis sämre arbetsförhållanden!
* MEN mer knutna till specifika förhållanden och
omständigheter, beroende av individuella möjligheter,
förmågor, situationer och prestationer
* Ökade krav på personlig både teknisk och social kompetens,
vilket utgör förmågan att anpassa sig till olika situationer och
krav
* Ständigt uppkopplad, nåbar och tillgänglig
* Uppluckrad gräns mellan arbete och övrigt liv, arbetet
invaderar privatlivet inte tvärtom
* Upp till individen att sätta sina egna gränser
Konsekvenser
*
Arbetet alltmer ett eget livsprojekt för personlig utveckling och
överlevnad
*
Går ut över sina egna gränser för att klara kraven i ett arbete utan tydliga
gränser
*
Osäkerhet inför orimliga eller oklara krav
*
Tvingas acceptera arbetsvillkor av rädsla för exkludering, marginalisering,
förbigången
Sjuknärvaro istället för frånvaro:
*
Oersättlig, jobbet växer på hög och ingen tar över ens uppgifter om man
är borta
*
Vill inte belasta kolleger som redan har för mycket att göra, rädsla för att
bli utan jobb
Den nya ojämlikheten
Traditionell ojämlikhet: en kamp mellan de som har
makt och de som inte har makt
Ny ojämlikhet: Som maratonlöpare, antingen är du med
i loppet eller inte!
* Varje individ deltar utifrån sina egna förmågor och förutsättningar
* Den längst fram är först oavsett hur många som deltar
* Den enda som bryr sig eller ens märker om någon hamnar efter är
man själv
Ojämlikhet som bidrar till skillnader i individuella
möjligheter, och t.o.m. FÖRUTSÄTTER dessa
Framtida utmaningar i rollen som
skyddsombud
* Unionen visade i våras att ca 50% av deras medlemmar
känner sig tvingade att vara tillgängliga för arbetsgivare och
kunder på semestern
* Förslag i Tyskland på förbud för arbetsgivare att kontakta
anställda utanför arbetstid
* Arbetsmiljöverkets senaste undersökning visar att olyckorna
ökar bland uthyrningsföretagens anställda
”Om vi ställer krav på bättre arbetsmiljö kanske de väljer
någon annan eller flyttar verksamheten utomlands”
Framtida utmaningar i rollen som
skyddsombud
* Idag litet eller oklart skydd i lagar, regleringar, förhandlingar,
förebyggande åtgärder
* Upp till den enskilde att ”ransonera” sina ansträngningar,
ställa motkrav och öka sin anställningsbarhet
* Hur känna till, och i så fall, kontrollera att folk inte jobbar
hemifrån på kvällar, helger och semester, på obetald övertid?
* Vem/vilka har man ”ansvar” för på en arbetsplats med en
blandning av fastanställda, projekt-, tidsbegränsat- och
timanställda och inhyrd personal?
* Vilka verktyg behöver man för att kunna sätta in åtgärder?
Nya verktyg i ett nytt arbetsliv?
GRÄNSLÖST TACK
FÖR ATT NI LYSSNADE!

похожие документы