Läs mer här.

Report
Från grannspråk till främmande språk.
Lund, 15 november 2013.
Kommunikation
mellan närbesläktade språk
Bland närbesläktade språk förekommer ofta kommunikation som består
av att samtalsparterna talar sitt eget språk och avkodar den något
avvikande variant som den andre talar.
Sådan kommunikation förekommer över hela världen.
• Spanska och portugisiska (i Europa och Sydamerika)
• Ryska, vitryska och ukrainska
• Många språk i norra Indien (nepali, punjabi, hindi, marathi etc.)
• Arabiska talspråksvarianter
• De skandinaviska språken
Vi talar ibland om semikommunikation, när man inte behöver kunna
tala den andres språk, bara förstå det. Ofta uppstår (större
eller mindre) problem i kommunikationen.
Kommunikation
mellan närbesläktade språk
Problemen vid semi-kommunikation kan vara av olika slag. Det kan
finnas olikheter inom flera områden.
•
•
•
•
•
•
Ljudsystemet
Ordförrådet
Grammatiken
Kunskaper och föreställningar (Vad är viktigt?)
Kulturella och sociala normer (Hur kommunicerar man?)
Attityder och status (Vilken är parternas relation?)
I princip kan sådana problem förekomma även när mycket närstående
personer med mycket likartat talspråk kommunicerar.
Språkgemenskap
Den nordiska språkgemenskapen har ofta fått stå modell för semikommunikation. Att den har fungerat så bra beror bl.a. på:
•
•
•
•
likheter i själva språken (ljudsystem, ordförråd, grammatik)
likheter i normer, värderingar och samhälle
att de tre språken är någorlunda jämnstora.
att ”projektet” har stöttats politiskt och ekonomiskt.
Språkgemenskap
För tusen år sedan förekom ganska säkert semi-kommunikation mellan
de germanska språken, så att skandinaver, tyskar och engelsmän talade
med varandra på sitt eget språk. En isländsk grammatiker på 1200-talet
skriver:
Dock skriver engelsmännen engelska med latinska bokstäver […]
För att följa deras exempel, eftersom vi är av samma tungomål
som de, trots att ett av våra språk har förändrats mycket eller
båda något, har jag sammanställt ett alfabet för oss islänningar
också.[min översättning]
Språkgemenskap
Den svenske krönikeskrivaren Olaus Petri skriver på 1530-talet
i En Swensk Cröneka (s. 78):
Thet är ganska lijkt, ja thet kan och icke feela, at Tydzske, Swenske,
Danske, Norske, haffua foordomdags alle warit itt folk, och ther är
tungomålet noogh bewijs til, ty at i förtijdhen haffua the alle hafft
itt tungomåll, än thå at thet är nw så förwandlat sedhan folket bleff
åttskildt, som altijdh hända pläghar,
Olaus Petri har rätt: språkgemenskaper lever inte för evigt.
Den skandinaviska språkgemenskapen har klarat sig mycket bra.
• Skrivna standardspråk
• Homogena samhällen
• Politisk uppbackning
De skandinaviska språken
Norska
Ordförråd Ljudsystem
Danska
Svenska
Undersökningar
1. Haugen (1953) gjorde en undersökning som baserades på
självuppskattad förståelse.
2. Maurud (1976) gjorde den första stora undersökningen byggd på
test av språkförståelse.
3. Delsing/Lundin Åkesson (2005) gjorde den andra stora undersökningen baserad på test av språkförståelse.
4. Två specifika undersökningar av dansk-svensk språkförståelse är
gjorda. Öresundsundersökningen (2001), och dess uppföljare: Zola
Christensen/Bacquin 2013).
Sedan 1970 har de skandinaviska länderna förändrats mycket
påtagligt. Detta var det främsta motivet till INS-undersökningen.
• Invandringen
• Medielandskapet
• Skolan
• Europeisering och globalisering
8
7
6
5
Danska
Svenska
Norska
4
3
2
1
0
Danskar
Svenskar
Norrmän
1. Norskan ligger mellan svenskan och danskan.
2. Norrmännen har ett större intresse för grannländerna.
3. Norrmännen är mer vana vid språklig variation.
8,39
7,08
7,60
7,21
7,09
6,14
5,70
7,17
7,01
5,94
4,60
4,39
3,86
4,03
3,73
Island
Färöarna
Finska Finl
Övr Svenskfinl
Åland
Norge
Sverige
Danmark
2,14
Danmark
Sverige
Norge
7,98
7,92
7,26
6,86
6,62
5,93
6,88
6,73
5,55
4,96
4,54
3,59
Sv
Elever
Sv
Föräldr
Da
Elever
Da
Föräldr
No
Elever
No
Föräldr
Da
Elever
Da
Föräldr
No
Elever
No
Föräldr
Sv
Elever
Föräldr
Sv
8,33
7,42
Da
No
No
Da
Da
Sv
INS 2003
6,43
Maurud 1972
Sverige
INS 2003
7,90
Maurud 1972
6,13
INS 2003
Da
Maurud 1972
3,41
INS 2003
No
Maurud 1972
No
INS 2003
Sv
Maurud 1972
Sv
INS 2003
Maurud 1972
Danmark
Norge 9,10
8,05
6,62
5,17
4,64
3,87
Sv
Framtidsvy
Vårt samhälle har förändrats påtagligt sedan
1945:




Demokratisering (jämlikhet/jämställdhet)
Invandring (arbetskraft/flyktingar)
Globalisering och europeisering
Teknikutveckling (nya tal- och skriftspråksmedier)
Tal och skrift (traditionellt)
Tal:
 - hjälp av prosodi, gester, mimik
 - omedelbar respons (språklig och annan)
 - obeständig (kan ej sparas)
 - lokal (kan ej flyttas)
Skrift:
 - hjälp av interpunktion (fattigt)
 - långsam eller ingen respons
 - beständig (kan sparas)
 - mobil (kan flyttas)
Framtidsvy: demokrati
Demokratiseringen innebär ökad jämlikhet,
jämställdhet och tolerans:
 - mindre klassklyftor
 - gemensam barnomsorg
 - ökad tolerans för språklig variation
Den språkliga variationen minskar förmodligen
på grund av minskade klassklyftor och
gemensam barnomsorg, men den variation
som finns accepteras mera.
Framtidsvy: invandring
Invandringen innebär att många har
nationalspråket som andraspråk.
 - andraspråkstalare har (i genomsnitt)mindre
ordförråd på svenska
 - språkvariationen ökar (multietnisk varietet)
 - svenska blir viktigare än grannspråken
Den språkliga variationen ökar förmodligen på
grund av invandringen, och många invandrare
har större svårigheter med grannspråken.
Framtidsvy: globalisering
Globaliseringen och europeiseringen innebär
fler kontakter utanför Norden.


- Nordens betydelse minskar
- Engelskan blir viktigare
Kontakten med Norden blir relativt sett mindre.
Framtidsvy: nya medier
Nya talspråksmedier under 1900-talet
 - telefon (mobilt, respons - men mimik och gester saknas)
 - radio (mobilt - men respons, mimik och gester saknas)
 - tv (mobilt, mimik, gester - men respons saknas)
 - mobiltelefon (mobilt, respons; mimik/gester saknas)
 - interaktiva telefontjänster (mobilt, begränsad
respons)

I någon mån har alla former av talspråk blivit
möjliga att spara och därmed också förflytta.
Framtidsvy: nya medier
Nya skriftmedier under 1900-talet
 - e-post (viss mimik, relativt snabb respons)
 - sms (viss mimik, relativt snabb respons)
 - webb (chatt, forum, sociala medier etc.; snabb respons)
 - variabel information (text-tv; skyltar med tid,
temperatur, busstider m.m.; GPS; ingen respons)

Framför allt har möjligheten till snabb respons
ökat, men mycket information kan nu också ges
skriftligt i större utsträckning.
Framtidsvy: nya medier
Tal och skrift har alltså blivit mycket mera
lika varandra.
Våra språkmöten förändras också kraftigt.
Språkmöten

Kommunikation inom gruppen blir enklare:
◦ Nya medier: mobil, sms, mail etc.

Kommunikation med främlingar blir ovanligare:
◦ Informativt: klockan, busstider, vägbeskrivning etc.
◦ Socialt: tågkupé, restaurang, väntsal/väntrum

Kommunikation med främlingar blir vanligare
i skrift (ofta på engelska):
◦ Chat, forum, sociala medier etc.

Gruppspråket stärks på standardspråkets
bekostnad (→språkförändringar).
Framtidsvy
Vad kan vi förvänta oss:
 Tätare gruppspråk och mindre kontakt med
främlingar borde innebära fler språkförändringar.
 Färre språkmöten med främlingar ger förstås
också färre internordiska språkmöten.
 Ökad skriftlig kommunikation med främlingar
(ofta på engelska) borde främst ge nyord och
engelska lånord.
 Mångkulturalitet och globalisering borde ge
fler lånord (och andra språkförändringar).
Framtidsvy
Det allra mesta talar för att de skandinaviska språken
kommer att fortsätta glida ifrån varandra (genom
språkförändringar och lånord). Vi får också färre
direkta språkmöten med främlingar, och därmed även
med andra nordbor.
Våra vapen mot detta är, som jag ser det:
• standardspråken
• skolan (kursplaner, lärarutbildning, språkpiloter etc.)
• politisk styrning (konventioner, kommunikationer,
utbyten, kulturstöd etc.).

similar documents