Neuropsykitariska diagnoser-bemötande

Report
Neuropsykiatriska diagnoser
Kristina Darfeldt leg.psykolog
[email protected]
Telefon: 031-502690
Neuropsykiatriska diagnoserbemötande
Ett lyckat bemötande

Kunskap om funktionsnedsättningarna

Asperger syndrom och ADHD
Huvudproblem autismspektrum
Lorna Wings triad
Socialt samspel
Kommunikation
Begränsade intressen,
fantasi
Autismspektrumtillstånd
diagnoser



Klassiskt autism
Infantil autism
Kanners syndrom
Asperger syndrom
Högfungerande autism
ofta i komb.m. ADHD, DAMP, Tvång
(OCD) el Tourette syndrom
Mental retardation
Normalbegåvning, Hög begåvning


Autistiska drag
Atypisk autism
Autismliknande
tillstånd
Vad innebär de olika funktionshindren ?
Toppen av ett isberg
Symptom och beteenden: aggressivitet,
passivitet, frustration, inåtvändhet mm
forts. vad innebär de olika
funktionshindren
Under ytan av
isberget-en kognitiv
funktionsnedsättning:
svårigheter med kommunikation,
social förståelse, informations
processande, exekutiva svårigheter
m.m.
Man måste förstå svårigheterna
under ytan för att kunna ge hjälp
Brister i socialt samspel


Svårigheter att förstå oskrivna
sociala regler
Svårigheter att anpassa sig till
förändringar-rutinberoende
forts. brister i socialt samspel



Svårigheter med turtagning i
samtalet
Risk för missuppfattningar-kan
leda till konflikter
Blir ofta själva missuppfattade
Svårigheter med Kommunikation

Konkret –bokstavligt språk och
språkförståelse.

Normalbegåvade stort ordförråd men ofta
svårt med förståelse.
forts. svårigheter med
kommunikation



Svårt för, ironi, skämt, ordspråk och
dubbeltydlighet.
Sanningsägare-svårt att ljuga, ”vita
lögner.”
Oförmåga att tillkalla uppmärksamhet.
forts. svårigheter med
kommunikation


Ibland avvikande ögonkontakt, mimik och
kroppsspråk.
Svårigheter förstå ickeverbal
kommunikation t ex kroppsspråk, mimik
och tonfall.

Vaga uttryck såsom kanske, vi får se.

Uppmaningar t ex (kan du….)

Samtalsregler.
Fantasi, föreställningsförmåga

Svårt att föreställa sig, få en bild av
något man inte har erfarenhet av
Brister inom tre områden
1. Theory of mind/mentalisering
2. Central Coherence
3. Exekutiva funktioner
Theory of mind/mentalisering


Förmågan att föreställa sig det
mentala, medvetenheten om eget
och andras tänkande.
Svårigheter att intuitivt förstå hur
andra människor tänker, känner och
reagerar och avser med sina
handlingar.
Forts. svårigheter med Theory of
mind/mentalisering


Svårigheter att förstå att andra inte
vet det man själv vet.
Brister i att förstå konsekvenserna
för andra människor av sitt
handlande.
Brister i Central Coherence


Förmågan att bygga upp/förstå
mening och sammanhang, att
kunna smälta samman
delkunskaper till nya helheter.
Att skapa begripliga sammanhang.
Brister i Exekutiva funktioner
Att få en idé, planera, komma igång
genomföra, avsluta och kritiskt
granska
ADHD

”Han kan om han vill”

” Han kan skärpa sig”
ADHD




AD/HD: Attention Deficit
Hyperactivity Disorder
Uppmärksamhet
Hyperaktivitet (aktivitetsreglering)
impulsivitet
Kognitiva brister, ADHD

Exekutiva funktioner

Arbetsminnet

Tidsuppfattning
Perceptionssvårigheter
Annorlunda upplevelse av

Ljud och ljus

Beröring

Smak och lukt
Hjärntrötthet

Resultatet av de kognitiva
svårigheterna leder ofta till
hjärntrötthet (utmattning).
vardagsproblem

Impulsivitet ( snabba och
oövertänkta beslut)

Svårt passa tider

Glömsk

Tröttnar, gör inget färdigt
Forts. vardagsproblem
Sociala relationer


Hett humör (explosiva utbrott,
irritabilitet, otålighet)
Relationsproblem, konflikter
Svårt i kontakter med myndigheter
Forts. vardagsproblem
Boende


Svårt hantera pengar, räkningar
Svårt att planera, hitta och följa
vardagsrutiner, hålla ordning
forts. vardagsproblem

Arbete

Många kortvariga jobb

Arbetslöshet, ingen inkomst
Konsekvenser

Psykiska problem som pålagring

Missbruk, kriminalitet
Sociala historier och tydliggörande
pedagogik
 Kognitivt
hjälpmedel för
personer med
neuropsykiatriska svårigheter
Sociala historier


För personer med neuropsykiatriska
problem går oftast den verbala
informationen förlorad
Bra att använda penna, papper eller
bilder för att visualisera och
tydliggöra
Sociala historier

Språk och tal är flytande abstrakt
information

”Du talar…sedan är det borta”.

Det skrivna, det ritade finns kvar

Det går att läsa igen och igen tills det
fastnar och är förstått
Sociala historier



Syftet med en social berättelse är
att ge lämpliga strategier för hur en
situation skall hanteras
Berättelsen ger information om en
situation, varför det är som det är
och hur man skall göra’
Ger ledtrådar och minneshjälp
Sociala historier för att…..



Förstå hur andra tänker, känner och
handlar
Förstå hur mitt beteende påverkar
andra
Motivera till att utföra något någon
annan önskar (varför)
forts. sociala historier för att…

Förstå sammanhang

Förbereda för en förändring

Reda ut känslor och tankar
Sociala historier
Hur är det att arbeta
Om man har en gymnasieutbildning är det en viss typ av jobb
man kan få.
När man är ung och skall komma ut på arbetsmarknaden är det
svårt att hitta ett arbete.
Det första arbetet jag får när jag slutat skolan är inte alltid det jag kommer att jobba med i
framtiden. Jag kan jobba en tid med ett arbete för att få yrkeslivserfarenhet.
Alla arbeten innehåller både roliga och tråkiga moment, så är det för alla som arbetar och
det är något jag får acceptera.
Det är bra att få referenser (betyg) från ett jobb om jag sedan vill ha ett annat jobb. På alla
jobb lär man sig saker man kan ha nytta av i livet.
Nu har jag fått en praktikplats på bilvårdscenter.
Det är bra !
Jag har nu möjlighet att lära mig en massa saker jag kan ha nytta av i mitt yrkesliv i
framtiden.
Sociala historier och skriven text



Beskriva vad ett möte kommer att handla
om och vad som förväntas av brukaren
Hur brukaren kan förbereda sig inför ett
möte med t ex en läkare, socialtjänsten,
person på funktionshinderverksamheten.
Innehåll i mötet och tidsplanering
Vad en specifik person på t ex en
myndighet kan hjälpa till med
Kommunicera genom att
visualisera

Whiteboardtavla, penna och papper

Gör abstrakta situationer konkreta

Ger utrymme-tid till reflektion och
samtal kring situationer som är
svåra att förstå
forts.



Försök övertyga med bilder, skriven text
inte med ord
Var lugn: ge dem tid att processa
information och tid för dem att förbereda
deras egen kommunikation
Att skriva och rita underlättar för många
Tidslinje

Förklarar dåtid, nutid och framtid

Livslinje

Tidslinje över dagen, veckan

Årsalmanacka
I möten
Att undvika:

Bildspråk

Språk med dubbla meningar

För mycket information
forts.
Att undvika:
 Vaga instruktioner


Instruktioner formulerade som
frågor
Öppna frågor
forts.

Tala enkelt språk

Var styrande och håll röd tråd

Kontrollera vad personen uppfattat

Håll samtalet i en lugn miljö

Dokumentera gärna så personen har med
sig det som bestämts

Påminnelser (sms)
Tydliggörande pedagogik. De fem
frågorna





När ?
Vem ?
Var ?
Hur ?
Vad ?
Fördelar med Asperger syndrom




Noggranna
Klarar och tycker ofta om monotont
arbete
Ovanlig förmåga att fokusera och
koncentrera sig
Detaljseende
forts. fördelar med Asperger syndrom

Innovativa, kan se lösningar ur en
annan synvinkel

Uthålliga

Uppriktiga

Kan ha unika specialkunskaper
Fördelar med ADHD

Spontan, nyfiken

Kreativ, nytänkande

Energisk, entusiastisk

Snabb

Kan hyperfokusera vid motiverande
uppgift
Forts. fördelar med ADHD

Stimulerad av förändringar, utmaningar

Vågar ta risker

Gränsöverskridande

Anpassningsförmåga
Personer med ADHD och
Asperger syndrom behövs i
arbetslivet och i det sociala
livet !

similar documents