Anna Kärki

Report
Välfärdsteknologi inom
äldreomsorgen
i Finland
Kärki Anne
Sammanfattning av arbete i Finland
I Finland, rapporterar 8,7% av den vuxna befolkningen (16-65
åringar) ingen tidigare erfarenhet av datorer eller saknar mycket
grundläggande datorkunskaper. Däremot får 42% av den vuxna
befolkningen poäng på de högsta nivåerna i problemlösning inom
teknik-rika miljöer, en andel betydligt över genomsnittet för OECDländerna som deltar i undersökningen the Survey of Adult Skills
(PIAAC) 2011. Men- i internationell jämförelse är de finländska,
över 50-åriga personernas know-how i hur man använder
informationsteknik i tillämpad problemlösning, på markant lägre
nivå jämfört med yngre åldersgrupper.
Survey (N=802) resultat om användning av och attityden till
teknologi inom 75-89-åringa, 19 % använder internet; 75-79-åriga
26 %, 80-84-åriga 15 %, 85-89-åriga 6 % (KÄKÄTE-projekt 2011).
Förändring från teknologi- till användarperspektiv pågående
Living Labs
Användar-orientering
Ekosystem
Öppen innovation
Real-life miljö
Integration av användare och deltagande
användare
objekt till subjekt
användaren är aktivt involverad i FoU & I
verksamhet
Netvärket av aktörer som deltar i detta
samarbetet.
I Living Lab-case man identifierar de mest
lämplinga aktörer som bildar ad hoc
ekosystemet
Organisationer kan inte enbart förlita sig på
sina egna FoU & I verksamhet
Användaren arbetar och lever i sin egen
vardag
Det är inte en steril laboratoriemiljö och
provning av det byggda utrymmet, eller miljön
Den normala arbetsmiljön där människor
arbetar, lever och har sin fritid
LivingLabs i Finland
http://www.toimivakoti.fi/sv Helsinki
FUNGERANDE HEM är ett informationscenter och
en utställning som presenterar lösningar, teknologi,
redskap och produkter för tillgängliga och trygga
hem.
Home for all Pori
http://www.youtube.com/watch?v=MWEmaFc5g1s
&feature=youtu.be
Accessible home –konsept finns i nästan alla stora
städer
The Living Lab on Wellbeing Services and
Technology in among Regionstars 2013 finalists,
involved 3 regions in Finland
http://ec.europa.eu/regional_policy/cooperate/
regions_for_economic_change/doc/regiostars/2
013/regiostars_finalists_2013.pdf
Idag är små och medelstora företag djupt
involverade i utvecklingen!
Projekt KÄKÄTE 2010-14
Genomförs tillsammans med The Union for Senior Services och
Centralförbundet för de gamlas väl. Finansiering av
Penningautomat Förening (RAY).
Publikationer (på finska)
 Utveckling av geroteknologi (i Finland), KÄKÄTE-rapporter
1/2011
 Äldre, boende och teknologi, KÄKÄTE-rapporter 2/2011
 Automater och betalterminaler ur äldre människors synvinkel,
KÄKÄTE-forskning 1/2012
 Användning av och attityden till teknologi av 75–89-åriga –
Rapport om undersökning
 På kommande: Äldre och teknologi – Mina erfarenheter med
teknologi . KÄKÄTE-forskning 2/2013
 Guiden om säkerhetstelefoner, KÄKÄTE-guide 1/2011
 Datasystem i äldreomsorgen – En sammanfattning, KÄKÄTEguide 2/2012
 GPS för äldre, KÄKÄTE-guide 3/2012
 Lås-guiden, KÄKÄTE-guide 4/2012
 Guiden om lågfartshissar, KÄKÄTE-guide 5/2012
 Gemensam dator i äldreboendet – hur få liv i den! KÄKÄTEguide 6/2013
 Äldre möter teknologi -dvd (diskussionsunderlag) 2011
Kartläggningen om projekten som pågår eller nyligen har pågått i
Finland inom geroteknologi – kommer snart att rapporteras.
De viktigaste resultaten
Tillsvidare har vi inte ett systematiskt format för att involvera
både användare (äldre, anhöriga, personal) och företag i
processen att utveckla ny eller existerande välfärdsteknologi.
Men vi är på vägen.. Projekt har visat att
- Användarpaneler bestående av äldre fungerar (KÄKÄTE)
- När företag använder ”end-user consultation” från idéstadiet
till produktionsstadiet blir teknologin mera accepterad.
- Även dementa personer kan fungera som informanter inom
trygghets teknologin (Sallinen et al. 2013)
- Den teknik som användes i Servicehus representerade
"low-tech" eller "mid-tech" teknik, t.ex. larm armband,
golv säkerhet och olika kommunikations-och
övervakningssystem eller hjälpmedel för rörlighet, hörsel
eller syn.
- Åldersgruppen 80 + som sådan utgör en mycket annorlunda teknisk
generation jämfört med yngre åldersgrupper. I föreliggande studie har de
datorbaserade tjänster och system uppfattats som komplicerad på grund
av bristen på tidigare erfarenheter med datorer. Ens lära sig vid hög ålder
var med försiktighet. I framtiden bör mer uppmärksamhet ägnas åt hur
införandet av ny teknik görs bäst med äldre människor och hur den
uppenbara rädslan för teknik skulle kunna övervinnas.
Lounamaa, A. et al.(red.). Teknologioiden mahdollisuudet
iäkkäiden tapaturmien ehkäisyssä. [Tekniken som hjälp för att
förebygga olyckor bland äldre]. Institutet för hälsa och välfärd
(THL). Diskussionsunderlag 6/2013. 99 sidor. Helsingfors, Finland
2013. -> Säkerhetskunnande måste ingå i kompetensen hos alla
som vårdar, behandlar, rehabiliterar och assisterar äldre
personer.
I Finland har de anhöriga en allt viktigare roll numera, 140 000
äldre som bor hemma betyder att vi sparar 20 000€/person/år
och total 2,8 M€/år (Kehusmaa S. Folkpensionsanstalten i
Finland FPA 2013)
TEKNOLOGIN OCH ETIKEN I VÅRD OCH OMSORG INOM SOCIALOCH HÄLSOVÅRDEN 2010, ETENE Riksomfattande etiska
delegationen inom social- och hälsovården, Social- och
hälsovårdministeriet
- Syftet med rapporten är att stöda personalen inom social- och
hälsovården att handla på ett etiskt hållbart sätt.
- Utvecklingen, utvärderingen, anskaffningen och utnyttjandet
av teknologi förutsätter mångsidig sakkunskap och samarbete.
Personalen ska utbildas. Det behövs också riksomfattande
rekommendationer.
Framgångsfaktorer – hinder i Finland
Omfattningen av att använda teknik i vård och tjänster som erbjuds
för äldre vuxna bestäms av graden av acceptans av teknik bland
äldre vuxna och deras vårdnadshavare.
Acceptans av teknik, i sin tur, verkar vara medierade av två
individuella föreställningar:
- Upplevd användarvänlighet
- Upplevd användbarheten av produkter.
Ringa uppmärksamhet har hittills fästs vid frågor som gäller de
äldres medverkan gällande ibruktagande och användning av
teknologi; hur de äldre skapar sitt eget liv genom de val de gör och
genom de åtgärder de vidtar, och huruvida denna medverkan
respekteras av beslutsfattarna. Med andra ord, tas beslut om
användning av teknologi av de äldre eller för de äldre?
En etisk diskussion behövs, för att den nuvarande teknologin
verkar vara utformad utgående från organisationens behov, och
inte utgående från behoven hos de äldre.
Life-Based Design A holistic approach to designing
humantechnology interaction, Leikas J. 2009. VTT Technical
Research Centre of Finland.
Design för de äldre är otillfredställande . Det finns många
problem och hinder som försvårar effektiv användning av
teknologiska lösningar. Det finns en klar bild av de äldres behov ,
men teknologin som behövs är inte alltid tillgänglig. I vissa fall
finns det teknologiska lösningar, men de äldre har svårt att
använda sej av dem.
Utmaningarna är stora!
-> Riktningen borde vara design för det verkliga livet!
Nya initiativ i Finland
Programmet Innovativa städer (INKA) 2014-2020
Oulu (Uleåborg) skall koordinera Temat Framtidens Hälsa.
Organiseringen av utbudet av välfärdstjänster förändras. Med hjälp av
nya modeller, strävar man efter både ekonomisk nytta samt också efter
att erbjuda individbaserade tjänster. Lösningen är tredelad.
Inkluderande tjänster utmanar människan att ta ett större ansvar för
sitt eget välbefinnande.
-Den inkluderade medborgaren är aktivt involverad i utvecklingen av
näringsverksamhet (business) och nya typer av tjänster.
-Det Trådlösa sjukhuset använder nyaste radio- och ICT teknik för att
producera tjänster inom hälsovården
- ”Connected Health” –programmet möjliggör dessa förändringar på
nationell nivå och så att man drar nytta av det som man är bra på
regionalt. Connected Health visionen är att främja individens
välmående och hälsa. Med hjälp av smarta lösningar kombineras
offentliga och privata tjänster till ett fun gerande utbud av tjänster.
Nya lagar
Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och
om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), dvs. den så
kallade äldreomsorgslagen träder i kraft 1.7.2013.
Syftet med denna lag är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande,
hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och
förbättra möjligheterna att i kommunen delta i utvecklandet av servicen.
Dessutom är syftet med lagen att förbättra möjligheterna för äldre
personer att få högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster och påverka
innehållet och utförandet av sina tjänster.
Förverkligandet av målen eftersträvas på tre olika sätt genom:
• bestämmelser om kommunens allmänna skyldigheter att stödja den
äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och
förmåga att klara sig på egen hand och säkerställa de social- och
hälsovårdstjänster som äldre behöver
• bestämmelser om äldre personers servicebehov och att tillgodose det
• bestämmelser om att säkerställa kvaliteten på tjänsterna i sådana
erksamhetsenheter som ordnar social- och hälsovårdstjänster för äldre
(4 kap).
Användarcentrerad och användarvänlig
orientering på uppgång.
Etiska synpunkter kommer att i större
utsträckning tas i beaktande inom utvecklingen
av teknologi samt inom beslutsfattandet
gällande användningen av teknologi.

similar documents