Efter ArbetSam Kerstin Sjösvärd

Report
TDAR
- Spreading knowledge and awareness of new approaches in
workplace learning
Efter ArbetSam –
språkutveckling och
arbetsplatslärande
hur går vi vidare?
Vård- och omsorgscollege 9 december 2014
Kerstin Sjösvärd
Några hållpunkter
• ArbetSam och SpråkSam
• Transfer and Development of ArbetSam Results
• Språkets roll i omsorgsarbetet
• Europarådets språkskala
• Samverkan mellan utbildning och arbetsliv
Förutsättningar i Storstockholms
äldreomsorg 2009
• Stor andel saknar grundutbildning
• Majoriteten av de anställda har annat modersmål än svenska
• Majoritet av de äldre/brukarna har svenska som modersmål
• Kraven på kommunikation och dokumentation i omsorgen ökar
• Man upplever brister i kommunikationen på arbetsplatserna
Frågeställningar på arbetsplatserna
• ”Varför lär de sig inte svenska när de har varit här så länge?”
• Hur kan man ändra på det?
5
Pärlbandsprojekt
• Kompetensfonden 2003-2006
• APU, Kompetensstegen 2006-2008
• SpråkSam 2009-2011
• ArbetSam 2011-2013
• TDAR, Transfer and Development of ArbetSam Results 2013-2015
Mål för ESF-projekten
• Att höja kompetensen för dem som riskerar att förlora sin ställning på
arbetsmarknaden
• Att höja kvaliteten i omsorgen
• Att stärka samverkan mellan arbetsliv och utbildning
• Att stärka samverkan mellan språkinlärning och yrkesutbildning
SpråkSam 2009 -2011
• Lärare från Komvux och sfi på 24 arbetsplatser tre timmar i veckan
• C:a 300 deltagare med bristfälliga kunskaper i svenska av c:a 1500
anställda
• Språkombud
• (reflektionsledare)
• Metodutveckling med forskarstöd på fyra arbetsplatser
• Samverkan på olika nivåer
SpråkSams grundidéer
• Språk lärs in i ett socialt sammanhang där både den som lär sig och
den som redan kan måste samarbeta
• Utbildning och arbetsliv måste närma sig varandra, utbildningen
anpassas till individernas förutsättningar och arbetsplatsens behov
• Språkutvecklande arbetsplatser ska utvecklas
9
SpråkSams deltagare
• Primär målgrupp: 300 anställda som deltar i arbetsplatsförlagd
utbildning en halv dag per vecka
• 1 600 anställda på 24 arbetsplatser inom äldreomsorg i Järfälla,
Lidingö Stockholm, Solna, Sundbyberg, och Södertälje
• Totalt 51 olika språk, 69 kombinationer
Primär målgrupp 253 personer
Arbetat antal år inom vård
0 – 6 år
21 %
7 – 9 år
31 %
10 eller mer
48 %
Utbildningsbakgrund ursprungsland
Antal år
0 – 6 år
20 %
7 – 9 år
17 %
10 – 12 år
38 %
13 år eller mer 25 %
Ålder/antal
Ålder
24 - 33
34 - 43
44 - 53
54 - 63
64 - 68
Antal
16
110
95
30
2
Den nya arbetsordningen
• En halv miljon jobb försvinner och nyskapas varje år i Sverige
• Platta strukturer ställer högre krav på självständighet i arbetet
• Kompetenskraven ökar
• Kraven på språklig varierad kompetens blir högre
• Kraven ger möjligheter till aktivt engagemang
• Lärandet måste byggas in i organisationen
Vad behövs för arbetsplatslärande?
• Lärandet är en del av en strategi för verksamhetsutveckling
• Cheferna får ett ansvar och ges möjligheter att genomföra arbetet
• Medarbetarna engageras i genomförandet
• Det finns ett stöd utifrån
ArbetSam 2011-2013
• C:a 90 arbetsplatser
• C:a 4000 anställda
• C:a 650 deltagare i undervisning
• Riktade sig till alla som behövde kompetensutveckling oavsett
modersmål
ArbetSam: koncept,
metoder, produkter
Arbetet är en kollektiv organiserad process
Mekanismer för att lärandet ska användas i arbetet måste
skapas
ArbetSam: koncept, metoder, produkter
Det finns många sätt att lära
varav reguljär utbildning är ett
Nära samarbete mellan utbildare
och arbetsplats är nödvändigt
ArbetSam: koncept, metoder, produkter
Kommunikation är centralt för
omsorg och utbildning och språket
centralt för kommunikationen
Språk lärs in i ett socialt
sammanhang där både den som lär
sig och den som redan kan språket
har ett ansvar
ArbetSam: Koncept, metoder, produkter
1. Samverkan – mellan arbetsgivare, omsorgsgivare och
utbildningsanordnare
2. Formell utbildning – genom validering, individuella
utbildningsplaner och portfolio
3. Integrerad undervisning – språk och yrkesutbildning
4. Trepartssamtal – mellan deltagare, chef och lärare
ArbetSam: Koncept, metoder, produkter
5. Reflekterande samtal – på arbetsplatserna med tema från de
dagliga erfarenheterna,
undervisningen och aktuella ämnen
på arbetsplatserna
6. Språkombud och reflektionsledare – utbildade nyckelpersoner på
arbetsplatserna
7. Individuellt språkstöd på arbetsplatsen – både lärare och
språkombud
8. Stöd för språkutveckling och lärande på arbetsplatsen – leds av
chef och genomförs med hjälp av nyckelkompetens
Reflektionsledare
mål
• förstå reflektionsprocessen
• kunna planera, genomföra och utvärdera reflekterande samtal
• förstå vikten av kommunikation, utveckla kompetens och
förhållningssätt som är nödvändiga för att leda reflekterande samtal
Reflektionsledare
innehåll i utbildning
• Reflektionsprocessen
• Reflektion och lärande
• Att leda reflekterande samtal
• Självkännedom
• Att arbeta i grupp
• Kommunikation
• Att stötta kollegor och/eller studerande i vård och omsorg
Språkombud
mål
• Vara medveten och ha kunskap om språkanvändning på arbetsplatsen
• Kunna stötta mer effektiv kommunikation på arbetsplatsen
• Få verktyg att stötta kollegor
• Främja hela arbetsplatsens språkutveckling
Språkombud
innehåll i utbildning
• Läs- och skrivsvårigheter, dyslexi
• Kommunikation och kultur
• Bra och dåliga samtal
• Att lära sig svenska som vuxen
• Att hantera känsliga situationer
• Att stötta individuell och kollektiv språkutveckling
• Att förstå vad det innebär att ha kort utbildningsbakgrund
• Kreativt skrivande
ArbetSam: Koncept, metoder, produkter
1. Handbok för arbetsplatser: Bättre språk, bättre omsorg (2011)
2. Handbok för lärare: Arbetsplatslärande- handbok för lärare (2013)
3. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer(CEFR) till
arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med
funktionsnedsättning (2012)
4. Handbok för chefer (2013)
5. Erfarenheter från arbetsplatslärande i projektform Linje lärande
(2013)
6. Filmer m .m. (2011, 2013)
Några resultat fem år senare
• Bestående arbetsplatslärande utvecklat
• Förändrade attityder på arbetsplatserna
• Nya utbildningsmodeller, bättre samverkan, ny lärarroll
• Användbara metoder och verktyg
• Höjd kompetens – varje deltagare i snitt 1,5 gymnasiekurs samt 0,5
betyg i svenska som andraspråk på mindre än en halv termin effektiv
tid (ArbetSam)
• Stärkt självförtroende och förståelse för uppdraget
• Spridning till andra delar av Europa – Leonardo da Vinci TOI TDAR
Självkänsla
”Förut stod jag i ett hörn och iakttog. Nu har
jag blivit en i arbetsgruppen.”
Josephine
Lärdomar -framgångsfaktorer
• Brännande problem
• Öppenhet om språkproblematik
• Gemensamt ansvar för språkutveckling – vuxet förhållningssätt
• Samverkan chef-språkombud-lärare-övriga
• Samarbete språklärare - vårdlärare
• Samverkan med högskolor och universitet
• Ögonöppnare
Lärdomar -svårigheter
• Omsorgens inre organisation
• Omorganisationer, verksamhetsövergångar
• Organisatorisk samverkan mellan utbildning och arbetsliv
• Lära för arbetet eller för betyg?
• Kartläggning av deltagarnas kompetens
• Att delta i utbildning – en plikt eller en förmån?
Förutsättningar i Europa
• Åldrande befolkning
• Många anställda går i pension
• Ökade krav på individualiserad omsorg – språket blir allt viktigare
• Lågutbildade migranter bär upp omsorgen
34
TDAR
– Syfte
• TDAR – Transfer and Development of ArbetSam Results
• Att överföra och vidareutveckla ett nytt konceptuellt ramverk för
utbildning med nya metoder där inte bara målgruppen för utbildning
är involverad utan även chefer, nyckelpersoner och kollegor på
arbetsplatsen.
• Att stärka och vidareutveckla banden mellan utbildning och arbetsliv
Parter i projektet
Fem länder finns med
• Sverige
• Tyskland
• England
• Spanien
• Belgien
Vad har hänt under projektets första
år?
• Översättningar till engelska, spanska och baskiska (tyska, flamländska)
• Film med engelsk, baskisk och spansk text
• Kontextanalys – jämför förutsättningar i våra olika länder vad gäller
äldreomsorg, vuxenutbildning och språkutbildning
• Påbörjad testning av metoder i Tyskland och Baskien
• Öppna konferenser i Jena och San Sebastian
• Medverkan i rundabordssamtal, konferenser m m arrangerade av
andra
I Sverige
• Många förfrågningar, särskilt om språkutveckling
• Samverkan med Vård- och omsorgscollege
• Förankringsarbete i stockholmsregionen
Varför finns intresset?
• Väl fungerande metoder för arbetsplatslärande,
verksamhetsutveckling och integration
• Tillämpning av forskningsresultat kring arbetsplatslärande och
språkutveckling
• Bygger på samverkan
• Win-win för anställda, chefer, omsorgstagare/brukare/kunder
• Behovet av bra lösningar är både akut och långsiktigt
Språk är kopplat till identitet
Att återerövra sin mänsklighet (1989 K.Hyltenstam)
Identiteten är dynamisk, sammansatt motsägelsefull och föränderlig över tid
att byta språk och kultur innebär att, åtminstone
temporärt, ge upp vissa delar av sin
identitet …….
för att på sikt i samspel erövra det nya språket,
lära känna kulturen och bygga upp nya identiteter
d.v.s. ”återerövra sin mänsklighet”
Språk och identitet
Ur: Främling i paradiset (Ahlgren 2003)
• Behnaz från Iran, 32 år
• -När jag var i Iran var jag en glad personal … du vet, jag var den som ...
alla tittade på mig och jag pratade, jag berättade, jag sjungade, jag
skojade
• … Här dom skojar och är glada och jag förstår inte … … jag vet inte …
om slang till exempel ... som jag måste använda ... den där tiden när
dom skojar och säger nånting intressant ... jag kan inte hitta slang som
är bra … så jag föredrar att vara tyst
Språket – vad gör vi med det?
• Skapa ett socialt sammanhang: gemenskap, maktordning
• Uttrycker vår kultur och våra värderingar
• Beskriver och utvecklar tankarna
• Kommunicerar
• Lär oss
• Uttrycker känslor…
• Räddar ansiktet!
Att vara kommunikativt kompetent handlar
inte bara om att kunna ett språks formella
regler
• Använder jag ord på en lagom nivå?
• Hur tilltalar jag andra?
• Är jag tillräckligt utförlig?
• Hur för jag en dialog med andra?
• Hur signalerar jag att jag förstått?
• Hur visar jag vad jag tänker göra/säga?
Språk i omsorgen – en kärnkompetens
•
•
•
•
Mycket muntlig kommunikation – vårdaren den som stimulerar
Kroppsspråk
Muntlig och skriftlig rapportering
Dokumentation på flera nivåer:
handskrivet, IT
• Kräver förmåga att lyssna in, tolka nyanser hos brukare/äldre/anhöriga,
läsförståelse, förmåga att kommunicera muntligt
• En individuell och kollektiv kompetens
Men hur kan man lära sig?
Utgångspunkter
• Språk lärs in i ett socialt sammanhang där både den som lär sig och
den som redan kan har ett ansvar.
• För ett lyckat resultat krävs samverkan mellan utbildning och arbetsliv
• Att lära sig ett språk är ett stort arbete som är livslångt
Individuella framgångsfaktorer vid
inlärning
• Motivation
• Rikt språkinflöde
• Autentiskt språk
• Uppmärksamhet på språket
Bakgrundsfaktorer hos individen
• Utbildningsbakgrund
• Ålder
• Avstånd mellan modersmål och svenska
Motivation- inte bara en fråga för
individen
• Motivation uppstår när man upplever mening och sammanhang och
ser att man kan påverka sitt eget liv i en önskvärd riktning.
• Andraspråksinlärning innebär en stor investering i tid och kraft som
måste vägas emot någon form av utdelning.
• När man bemöts med misstro och bedömer chanserna till utdelning
som små påverkas investeringsviljan. (Inger Lindberg – presentation språkombud)
Vad är det som är så svårt med svenska?
• Uttalet
• Sammansatta ord
• Partikelverb
• Ordföljd
• Att veta hur man säger vad till vem
• Komprimerad text
• Tvetydiga ord
• Komplicerad meningsbyggnad
Europarådets referensnivåer för språk
Användare på nybörjarnivå
A1
A2
Självständig användare
B1
B2
Avancerad användare
C1
C2
51
Språkfärdighetsprofil
Färdighet
A1
A2
B1
B2
C1
C2
Hörförståelse
Läsförståelse
Samtal och muntlig
interaktion
Muntlig produktion
Skriftlig färdighet
52
Anpassning av Europarådets
referensnivåer
för arbetet inom äldreomsorg och omsorg
om personer med funktionsnedsättning
• Fyra delar:
• Del 1 beskrivning och manual
• Del 2 beskrivning av nivåerna A1, A2, B1, B2
• Del 3a självskattnings- och bedömningsmaterial
• Del 3b utdrag från Del 3a; nivåerna A2 och B1
• Del 4 förtydliganden
B1 Muntlig interaktion
• Kan klara sig språkligt i de flesta situationer på arbetsplatsen.
• Kan aktivt delta i samtal om det som händer på arbetsplatsen eller i vardagslivet.
• Kan tillsammans med sina arbetskamrater planera en arbetsdag.
• Kan förklara på ett annat sätt om hon/han inte hittar något ord. Ibland förstår
hon/han inte allt. Hon/han säger till om hon/han behöver mer förklaringar eller
upprepning.
• Kan förklara om och varför något är ett problem och också ge förslag på lösningar.
• Kan delta i diskussioner, säga vad hon/han tycker och argumentera för sina
åsikter, även om hon/han ibland saknar vissa ord.
B1 muntlig interaktion, fortsättning
• Kan ha samtal med omsorgstagaren, närstående, god man och sina
arbetskamrater och kan för det mesta säga det hon/han vill.
• Kan prata om känslor, t.ex. glädje, glädje, oro och ilska.
• Kan jämföra och diskutera likheter och olikheter, t.ex. i traditioner i olika kulturer.
• Kan ansvara för välkomstsamtal och göra en enkel intervju med en ny
omsorgstagare om hennes/hans livsberättelse/historia.
• Kan samtala med närstående, god man eller annan vårdpersonal om
omsorgstagaren per telefon.
• Kan samtala med chefen om arbetet, om aktuella händelser och om semester.
• Kan samtala med omsorgstagaren och försöka motivera henne/honom att göra
något som hon/han inte vill, t.ex. äta eller duscha.
Skrift- och samtalspraktiker i
äldreomsorgen
(Gunilla Jansson, Anna –Malin Karlsson och Zoe Nikolaidou, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2014)
• Kunskap i omsorgen:
institutionell, professionell, personlig
• Äldreboendet som flerspråkig arbetsplats
anställda med annat modersmål än svenska
boende/brukare med andra modersmål
• Språk och kommunikation blir viktiga verktyg
Forskningsmaterial
• Tre äldreboenden 2010-2011, hälften demensboenden och hälften
vård- och omsorgsavdelningar
• C:a 50 deltagare:
- 40 födda i ett annat land
- 6 män, de övriga kvinnor
• Texter
• Samtal
• Fältanteckningar
Frågeställningar
1. Vilka brukar-vårdmöten lyfts fram som de mest problematiska i
intervjuer med de anställda?
2. Vilka problem och dilemman lyfter omsorgsarbetarna fram i
kommunikationen med de boende?
3. Med vilka samtalspraktiker hanteras dessa dilemman?
4. Har arbetslivets förändringar inneburit nya roller och identiteter på
arbetsplatserna?
Konflikter och dilemman
• De äldres behov och institutionens behov
• Skötsel av den personliga hygienen – dusch
• Samhällets skyldighet att ta om hand – den enskildes rätt till
självbestämmande
Några resultat
• Känsliga situationer och kommunikation i demensvården lyfts fram
som mest centrala
• Återkommande dilemman uppstår i samband med den personliga
hygienen
• Tidsaspekten – många strategier sätts ur spel
• Tonvikten läggs på empati och solidaritetsskapande
• En utmaning att finna balans mellan de olika motsatta polerna
Att skriva om omsorgsarbetet
• De sociala och personliga aspekterna har svårt att hitta former
• Standardiserad skrift på gott och ont
• Svårigheter att överblicka kommunikationskedjan leder till osäkerhet
• Kollektivt skrivande en strategi att hantera motstridiga krav för
dokumentationen
• Andraspråkstalare kan ha en större språklig medvetenhet
• De anställda söker ett professionellt språk
Skriften i arbetslivet
• Institutionaliserar
• Standardiserar
• Gör saker offentliga
• Finns kvar för eftervärlden
• Styr och kontrollerar
• Passar bättre för vissa aspekter av yrkeskunskap, sämre för andra
Samverkan
(Fridolf, 2004)
Samverkan - hinder
• Tillfälliga former
• Bristande flexibilitet
• Olika mål
• Ekonomi
• Lagar, regler
Samverkan - framgångsfaktorer
• Jämbördig ställning
• Styrning
• Struktur
• Samsyn, kunskap om varandras verksamheter
• Ständig kommunikation, utvärdering
• Samordnare som talar allas språk
Samverkan i ESF-projekt
Samverkan som strategi för hållbara effekter: Sävenstrand, Ehneström, SPeL-rapport nr 7 2013
För mer information
www.aldrecentrum.se/Utbildning1/TDAR
[email protected]
Kerstin Sjösvärd

similar documents