Uppföljning av rehabilitering efter stroke

Report
Uppföljning av rehabilitering efter
stroke
Primärvården:
Anette Forsberg
Helena Tholin
Anna Lövgren
Anders Rahlén
Anna Åhl
Hällefors kommun:
Siv Gunnarsson
Örebro kommun:
Inga Blomstrand
Åsa Svensson
Syfte
Undersöka om det finns ouppfyllda
rehabiliteringsbehov hos personer med stroke
som skrivits ut från sjukhus
Utvärdera om strukturerad uppföljning av
personer som insjuknat i stroke kan vara ett
arbetssätt, för att förhindra att patienter missas
i vårdkedjan
Metod
Pilotstudie 2012
Alla personer listade på Karla, Olaus Petri och Hällefors
vårdcentraler som insjuknat med stroke under andra
halvåret 2011 erbjöds uppföljning 5-7 månader efter
insjuknandet
Uppföljning av arbetsterapeut och sjukgymnast
tillsammans, hemma eller på vårdcentralen
Patientlistor från länets tre sjukhus
Mätprotokoll
Frågor om symtom
ADL-taxonomin
Modifierad Rivermead Mobility Index
Timed Up & Go
EQ-5D
Downton Fall Risk Index
Frågor om rehabiliteringsbehov och stöd
Resultat
32 personer erbjöds uppföljning
23 tackade ja
Medelålder 78(8)
7 män, 16 kvinnor
Beskrivna symtom
Sväljsvårigheter
Trötthet
Minnesproblem
Koncentrationssvårigheter
Nedsatt orienteringsförmåga
Nedstämdhet
22%
65%
52%
30%
22%
43%
ADL
De flesta var självständiga i att äta, på- och avklädning,
toabesök
2/3 var självständiga i personlig hygien
Många behövde hjälp med tvätt, städning och veckoinköp
Hälften var självständiga i hushållsekonomi
Axplock ur resultatet
39% hade ökad fallrisk enl Downton Fall Risk Index
65% använde hjälpmedel
Mer än hälften hade måttliga eller svåra smärtor/besvär
Knappt hälften besvärades av oro eller nedstämdhet i viss
utsträckning eller i högsta grad
74% hade haft rehabilitering
Önskemål om åtgärder
Fem personer önskade åtgärd från arbetsterapeut: period på
dagrehab, prova trehjulig cykel, uppföljning av lyftsele
Sex personer önskade åtgärd från sjukgymnast: ny
träningsperiod i grupp eller individuellt
Fem personer önskade kontakt med läkare
En person önskade kontakt med kurator
Slutsatser
Uppföljningarna upplevdes positivt av både personerna med
stroke, liksom av sjg och at.
Att gå igenom patientlistor manuellt tog mycket tid.
Vårdkedjan för rehabilitering hade fungerat för de personer
som följdes upp.
Små rehabiliteringsbehov kunde upptäckas och sedan
tillgodoses.
Mätprotokollet behöver justeras. Färre och tydligare frågor.
Viktiga områden: kognition, ADL, smärta, balans, fallrisk, oro
och depression
Förslag
Resultatet gav inte stöd för att gemensamt uppföljningsbesök
för personer som insjuknat med stroke bör införas i
landstinget och kommunerna.
Viktigt med gemensam planering av insatser av at och sjg.
En ny uppföljning föreslås att genomföras om ca 1 år för att
stämma av vårdkedjan, gärna då inom andra
vårdcentralsområden.
Då titta extra noga på vad som händer i vårdkedjan efter
vistelse på korttidsboende.

similar documents